The purpose of this study is to investigate how four teachers in grades 4-6 work with genre pedagogy in the Swedish subject. In this study the focus will be on these two issues: How do the teachers work with text types in the Swedish subject? How do the teachers describe genre pedagogy? I have used the two different methods which are interviews and observations in order to conduct the survey. I have also used two different theories that are related to the genre pedagogy in this study, these theories are the socio-cultural perspective and the circle model. These theories have been used to analyze the empirical material in this study. The result of this study shows that all four teachers work with the four different types of texts which are fact text, story, fabel and instruction in teaching in the Swedish subject. Furthermore all the teachers work in the same way with these different text types in the teaching, this by working with the text types based on the four different phases that are in the circle model in the teaching. These different steps consist of knowledge acquisition of a subject, the study of the text type with focus on the purpose, structure and linguistic features of the text type, the class writing its own text within the chosen text type,  which is followed by the students being allowed to write their own text within the chosen text type. This was reflected in the interviews and two of the observations. All teachers shared the same view that genre pedagogy is about a number of different genres. The texts that are written within a genre should consist of a specific structure, and language, depending on the purpose, situation and recipients of the texts, according to the teachers. This was evident in the interviews in this study.

Vi lever i en skriftspråklig kultur, där det är en demokratisk rättighet att kunna uttrycka sig skriftligt. Människor förmedlar sig med varandra genom sociala medier men det är också fler arbeten än tidigare som kräver en skriftspråklig kunskap, för att utföra uppgifter både inom landet och globalt. Detta är en kvalitativ studie som genomförts ur ett sociokulturellt perspektiv. Den har som syfte att undersöka hur lärare på lågstadiet i den kommun där jag arbetar, beskriver sitt arbete med faktatextskrivande i sin undervisning. Lärarna beskriver också hur de stöttar elever i läs-och skrivsvårigheter i sitt skrivande av faktatexter. Det är sex lärare på fyra olika skolor som blivit intervjuade med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Skolorna har valts i möjligaste mån utifrån höga resultat på nationella provet i faktatextskrivande våren 2016. Den tidigare forskning som jag hittat i min undersökning, handlar om hur lärare ser på skrivundervisningen i Sverige, USA, Nya Zeeland och Australien.  De transkriberade intervjuerna har analyserats genom tematisk analys. Resultatet har redovisats under huvudtemana Innan skrivandet börjar, När skrivandet håller på och Efter skrivandet. Det som framkommit i undersökningen är att lärarna arbetar målmedvetet med att skriva faktatexter redan från årskurs 1. Alla börjar med att lära eleverna skillnaden mellan en faktatext och berättande text. Fem av de sex lärarna börjar sedan modellera hur en faktatext ser ut, nästa moment är att lärare och elever skriver en text gemensamt innan eleverna börjar skriva själva. Den sjätte läraren arbetar utifrån en tankekarta, för att lära eleverna att hitta underrubriker, som de ska skriva om.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genrepedagogiken kan användas i språkinlärningför alla elever eftersom det i den svenska skolan finns elever som har behov av svenska somandraspråk, men som ändå undervisas enligt kursplanen i svenska. Studien inleds med enbeskrivning av de bakomliggande faktorer till det valda problemområdet. En faktor som liggertill grund för valet av problemområde är ett intresse för att undersöka om det genrebaseradearbetssättet underlättar skrivundervisningen för flerspråkiga elever. Detta eftersom denyrkesverksamma läraren ställts inför nya utmaningar i relation till den ökande migrationen.Utifrån tidigare forskning betonar vi ett antal utgångspunkter om genrepedagogik. Till exempelvisar forskning att denna pedagogiska metod skapar möjligheter för eleverna att utveckla engenremedvetenhet och de språkliga drag som utmärker en specifik text. Forskare har ävenpoängterat att denna undervisningsmetod främjar elevernas skrivförmåga som i sin tur stärkerderas självförtroende. För att kunna besvara forskningsfrågorna som denna studie fokuserar påhar sökningar gjorts i ett antal databaser. I metoddelen presenteras bland annat att vårtempiriska material är inhämtat ur databasen Eric. Vi sökte i EBSCO och Proquest för attåterfinna relevant information om detta forskningsområde. Med hjälp av granskade artiklar harvi kunnat skapa en trovärdighet och avgränsa studien. I resultat- och analysdelen diskuterasgenrepedagogiken i möte med svensk skola, användningen av genrebaserad undervisninginternationellt i möte med flerspråkighet samt negativa och positiva effekter avgenrepedagogik.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka och belysa synen hos svensklärare för årskurs 7–9 i deras arbete med skrivundervisning samt vilka tankar de har om skrivundervisningen och elevernas skrivförmåga. För att skapa en förståelse för det och besvara våra frågeställningar har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som genomförts digitalt via Zoom. Genom en tematisk innehållsanalys har vi bearbetat det insamlade materialet som sedan presenteras i olika teman i resultatdelen. De svar vi har fått av informanterna har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet där bland annat stöttning är en central del av lärandeteorin.  Resultatet visar att lärarna använder olika metoder som kan härledas till den sociokulturella teorin. Lärarna undervisar främst genom att presentera den genren eleverna ska skriva och belyser specifika drag som är vanliga i texttypen. Detta kan i sin tur bero på inspiration av genrepedagogiken och tillhörande cirkelmodell. Genrepedagogiken stöttar och utmanar eleverna och sammankopplas med det sociokulturella lärandeperspektivet. Hjälpmedel såsom checklistor och skrivmallar används också som stöd i skrivandet för eleverna vilket framför allt är till gagn för svagpresterande elever. Studien visar också att eleverna får feedback från lärarna och det sker oftast efter att en text är inlämnad medan tidigare forskning, men även informanterna, framhäver att återkoppling bör ske under skrivprocessen. Informanterna berättar även att de upplever hinder i undervisningen i form av tidsbrist då de anser det svårt att hinna med bland annat feedbacken. Läsovana nämns också som en utmaning då lärarna upplever att elever läser mindre idag vilket påverkar deras skrivförmåga.

Ett av grundskolans främsta mål är att samtliga elever oavsett behov och förutsättningar ska utveckla lärande och kunskaper i sin läs- och skrivförmåga. Examensarbetet syftar till att undersöka lärares uppfattningar om hur en genrepedagogisk undervisning fungerar för elever i de tidigare skolåren som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Genrepedagogiken tar stöd från Vygotskijs lärandeteori och Hallidays språkteori. Således är studiens teoretiska ramverk förankrat till den sociokulturella teorin och systematisk-funktionella lingvistiken. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare (åk 1-3) ligger till grund för vår studie. Respondenterna arbetar i tre olika kommuner i sydöstra Sverige. Utifrån intervjuerna har vi sammanställt tre teman; genrepedagogiken i klassrummet, scaffoldning/stöttning i lärandet och genrepedagogiken och läs-och skrivsvårigheter. Resultaten visar att lärares förkunskaper om genrepedagogiken påverkar tillämpningen i undervisningen, att samtliga lärare är överens om att all stöttning är en förutsättning för elevers lärande, men också att de använder liknande stöttning för alla elever. Även det gemensamma textskapandet betonas som en central och viktig process. Slutsatserna vi drar är att lärare som brinner för genrepedagogiken är de som ger uttryck för att elever i läs- och skrivsvårigheter gynnas mest av genrepedagogiken och att cirkelmodellen framställs som fördelaktig för elever i svårigheter.

Syftet med studien var att studera och analysera några lärares syn på ett språkutvecklande arbetssätt, hur arbetssättet i klassrummet kan påverka elevernas språkutveckling och hur ett framgångsrikt språkutvecklande arbetssätt kan se ut. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie utgjordes av en sociokulturell teori samt två specialpedagogiska perspektiv – det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med data från ett mindre antal källor genom semistrukturerade intervjuer. Det var framför allt tre olika arbetssätt och modeller som lyftes fram av lärarna i vår studie; kooperativt lärande och genrepedagogiken med cirkelmodellen. Lärarna menade att det är viktigt att anpassa sin undervisning med visuellt stöd och stötta eleverna i deras arbete. Det framkom också att den största svårigheten i den språkutvecklande undervisningen är att elevgrupperna är stora och att lärarna känner en frustration över att inte hinna med att hjälpa alla elever. Lärarnas brist på kunskap om elevernas språkliga svårigheter sågs också som ett hinder i deras arbete. Våra intervjuer och vår studie visade att språkutvecklande arbete i klassrummet ansågs viktigt och muntlig kommunikation sågs som grundläggande för att utveckla en god läsförmåga. Lärarna beskrev också att de såg goda resultat när eleverna fick möjlighet att arbeta gemensamt efter strukturerade modeller. Vår studie visade även att det fanns ett behov av att tydliggöra vad ett språkutvecklande arbetssätt var.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ”traditionell” undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa. Undersökningen visar att de medverkande lärarna inte använder sig av något explicit arbetssätt i sin skrivundervisning. Dessa lärare anser att grammatik är för svårt för eleverna att ta till sig och skulle bara försvåra elevernas skrivutveckling. I klasserna verkar det inte finnas ett samtalsklimat som är så viktigt i språkinlärning enligt det sociokulturella perspektivet och genrepedagogiken.

Syftet med denna kunskapsöversikt är i första hand att besvara frågeställningen ” Vad säger forskning om genrepedagogikens användbarhet i klassrummet?”. Dessutom vill vi bidra till en ökad kunskap om genrepedagogiken och dess strukturerande arbetsmodell i de lägre årskurserna. Som metod för att kunna besvara frågeställning genomfördes inledningsvis sökningar av akademiska artiklar i olika databaser med relevanta nyckelord gällande genrepedagogiken. Därefter gjordes ett urval som redovisas i en metoddel. I resultaten framkommer positiva och negativa aspekter som riktar sig mot pedagogiken, men också hur genrepedagogiken påverkar elevernas språkutveckling samt hur läromedlen instruerar genrepedagogikens struktur, värderande beskrivningar och logiska samband. Slutsatsen av kunskapsöversiktens resultat visar att genrepedagogiken är en krävande och strukturerad undervisningsmetod med fokus på måluppfyllelse samt kan ha goda effekter för språk- och kunskapsutveckling. Avslutningsvis följer en diskussion där tankar och ställningstagande avseende genrepedagogiken synliggörs samt tänkbar framtida forskning.

Många lärare i Sverige har behov av att planera undervisning som möter elever med olika språkliga och sociokulturella bakgrunder. I planering av sådan undervisning har lärare haft utgångspunkt i genrepedagogiken.Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare utifrån genrepedagogiken planerar för en undervisning som gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. Studien besvarar också frågan om vad lärare har med i sin undervisning med intentionen att skapa språklig miljö som gynnar flerspråkiga elever.Material för studien utgörs av lärares områdesplaneringar för mellan- och högstadiet och metoden för analysen har varit kvalitativ dokumentanalys. Studiens resultat visar att lärares planeringar till viss del ger förutsättningar till språk- och kunskapsutveckling av flerspråkiga elever men att det även kan göras större.

No description available.