Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande, och stötta elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena. Avsikten med arbetet är att besvara huvudfrågan: Hur kan elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena stöttas? För att svara på huvudfrågan har vi använt oss av tre underfrågor, dessa tre underfrågor fungerar även som ett genomgående tema i vårt arbete: Vilken roll har transaktioner i språkutveckling? Hur kan genrepedagogik stötta ämnesspråken? Vilka språkutvecklande möjligheter har ämnesövergripande undervisning? Bakgrunden till kunskapsöversikten är att elever ofta upplever en språkchock under mellanstadiet då språket i skolan avancerar och ställer höga krav på eleverna. Därför undersöks vilka språkutvecklande möjligheter som transaktioner, genrepedagogik och ämnesövergripande undervisning kan bidra med. Vi har genom olika databaser funnit vetenskapliga källor i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar samt refereegranskade artiklar och bokkapitel. Resultatet av vår insamlade fakta belyser vikten av att alla lärare oavsett ämne behöver inta ett språkutvecklande perspektiv. Språk och kunskap går hand i hand, vilket innebär att undervisningen inte isolerat bör fokusera på antingen ämnesspråk eller ämnesinnehåll. Dessa aspekter bör i stället överlappa varandra i undervisningen och tillsammans utveckla elevernas ämneslitteracitet. Vidare visar kunskapsöversikten att det inte finns en generell undervisningsstrategi som garanterar en språkutvecklande undervisning. I stället behöver lärare arbeta med flera ingångar, dels i ämnesundervisningen, dels i den ämnesövergripande undervisningen, för att variera den språkutvecklande undervisningen och nå alla elever.

Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur och med vilka syften genrepedagogik, och i synnerhet cirkelmodellen, används av lärare vid undervisning av lågutbildade SFI-elever. För att få svar på frågeställningarna används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer till ett antal lärare som datainsamlingsmetod. Från sitt perspektiv ger lärarna tolkningar av den genrepedagogiska undervisning och dess effekter, samt vilken interaktion som finns i klassrummet. Resultaten visar att det finns viss variation bland de undersökta lärarna i hur man kan lägga upp en undervisning enligt cirkelmodellen avseende antal steg och avvikelser i relation till modellens fyra steg. Även om de konstaterar att modellen kräver lärarstyrning förekommer enligt dem en ständig interaktion med stöttningsinsatser eleverna emellan i olika gruppkonstellationer samt mellan lärare och elever i helgrupp under processen. Eleverna verkar enligt lärarna bli tryggare, mer aktiva och delaktiga. De producerar längre och mer kvalitativa texter, vilket tyder på att elevernas litteracitet utvecklas.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i svenska som andraspråk på högstadiet arbetar framför allt i skrivundervisningen utifrån andraspråkselevernas varierande behov och förutsättningar. Differentierad undervisning diskuteras i samband med detta som ett arbetssätt att jobba utifrån elevernas olikheter, samtidigt som alla elever hålls inkluderade i samma kunskapsområde. Data till denna kvalitativa studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan bearbetats utifrån en tematisk analys och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att samtliga pedagoger jobbar med individualisering och inkludering i olika grad i sin undervisning. För att utveckla elevernas skrivförmåga använder sig lärarna även av genrepedagogiken för att lära ut om olika texttyper som eleverna bör kunna skriva enligt kursplanen. I det genrepedagogiska arbetet erbjuds många olika stödfunktioner som andraspråkseleverna har nytta av utifrån sina individuella förmågor. Resultatet visar även att det skiljer sig hur skolorna organiserar svenska som andraspråksundervisningen, särskilt kring utmaningen i att nyanlända i nybörjarstadiet saknar baskunskaper i svenska. Detta leder i många fall till en undervisning med särskilt anpassat innehåll för dessa elever, vilket skiljer sig från det innehåll som resten av klassen arbetar med. Den differentierade undervisningens tanke, att alla är inkluderade i samma kunskapsområde, ifrågasätts då av vissa lärare. För övrigt har dock alla åtta lärare en positiv syn på detta arbetssätt. Slutsatserna som studien visar är att lärarna jobbar under olika förutsättningar och detta påverkar deras möjligheter att kunna bemöta elevernas varierande behov. Genrepedagogiken som didaktisk metod förefaller fungera i lärarnas skrivundervisning för att kunna bemöta elevernas olikheter och differentierad undervisning anses av lärarna kunna utgöra ett värdefullt komplement i detta arbete.

Enligt läroplanen ska undervisningen leda till att eleverna kan uttrycka sig i olika former av texter. De texttyper som förespråkas i årskurs 1–3 är faktatext och berättande text. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med skrivundervisning genom genrepedagogiska arbetssätt i årskurs två. Föreliggande studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I studien har en metodkombination av observationer och intervjuer använts för att samla in empiri om detta undersökningsområde. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån cirkelmodellen och en modell för stöttning och utmaning. Studiens resultat har visat att genrepedagogisk undervisning om olika texttyper med fördel bör påbörjas redan under skolans tidigare år. Vidare har studien visat att en framgångsrik undervisning kräver en väl övervägd balans mellan kognitiv utmaning och stöttning från omgivningen. Slutligen konstateras att skrivundervisning genom genrepedagogiska arbetssätt bidrar till att eleverna skriver mer strukturerade och genomtänkta texter. Det genrepedagogiska arbetsättet är utvecklande för alla elever, oavsett kunskapsnivå. / According to the curriculum, teaching is supposed to have the result that pupils can express themselves in different forms of texts. The types of texts recommended for grades 1–3 are factual and narrative texts. The aim of the study is to investigate how teachers work with the teaching of writing through genre-pedagogical methods in grade two. The present study proceeds from a sociocultural perspective. It combines the methods of observations and interviews to collect empirical data in this field of study. The data was then analysed using the circle model and a model for support and challenge. The results of the study show that genre-pedagogical teaching about different types of texts benefit from starting in the earlier years of school. The study further showed that successful teaching requires a well-considered balance between cognitive challenge and support from surrounding people. Finally, it is observed that the teaching of writing through genre-pedagogical methods helps pupils to write more structured and well thought-out texts. The genre-pedagogical method helps all pupils in their development, regardless of the level of their knowledge.

Detta arbete behandlar ämnet läsförståelse ur olika perspektiv. Fokus ligger på hur man kan träna upp en god läsförståelse genom att använda olika lässtrategier. Uppsatsen vänder sig både till ämnet svenska och svenska som andraspråk, därför är vissa avsnitt riktade direkt mot den senare typen av lärare och elever, som detta arbete kan vara behjälpligt för. En stor del av uppsatsen handlar också om lässtrategier, vilka bland annat utgör en del av grunden i de kvalitativa intervjuer, som utförs för att svara på arbetets frågeställningar. Informanterna är två lärare i svenska och svenska som andraspråk, som arbetar på ett mellan – respektive högstadium. I resultatet och diskussionen framkommer att såväl informanterna som forskarna, anser att läsförståelse innebär att man kan avkoda en text och tolka dess innehåll. De menar också att de viktigaste lässtrategierna är att: förutspå handlingen, ställa egna frågor om texten, klargöra otydligheter och sammanfatta texten. Slutsatsen av detta är att det verkar vara dessa lässtrategier man som lärare bör lägga ner tid och engagemang på, att lära ut. Dessutom konstateras det i diskussionen att undervisning i hur man läser olika texter, är ett obligatoriskt inslag i kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Något som förhoppningsvis, tillsammans med andra faktorer, kan motverka fler låga resultat i kommande PISA-undersökningar.

The purpose of this study was to examine how teachers conduct their teaching to be language developing, and how they in a practical way work with semi-speaking students who have language deficits in the Swedish language and / or their native language. To carry out this study, I used qualitative interviews as a method and I have interviewed six teachers working at a high school. The school that these teachers work at execute a language developing teaching throughout all the courses in the school. All teachers have a similar idea of what language developing work is, however, how they go about and what is emphasized most in the teaching differs. The reason for this is because these teachers have different experiences with the language developing teaching. These professionals agree that this approach is very important and that all teachers, regardless of subject, should work in a language developing way, in parallel with the rest of their subjects. They also agree that this approach benefits both immigrant students and ethnic Swedish students. Another way for these teachers to work language developing has been to work with genres. Since the teachings of genres include language and subject content integration, this has been a way to expand their language developing teachings. One clear approach in their teaching has been to support their pupils, which is a central point within the genre-based pedagogy. The reason for the support is to stimulate the pupils and to make their education easier and more approachable, without lowering the standards of the content being taught. Thus making the teaching more adapted to the needs of every individual.

The aim of the study is to investigate how genre pedagogy is construed, evaluated and translated into practice according to handbooks for teachers, as well as according to professional teachers and whether there is a coherence between the application and evaluation of both parties. Genre pedagogy is a method that aims at developing students’ reading and writing skills and is therefore interesting when fresh surveys from e.g. PIRLS and PISA show that the reading ability of Swedish middle school students is dropping.   I have chosen to use two qualitative methods: interview and a literature study. I have interviewed three teachers from schools in central Sweden. In the results section, I present my empirical study into two main themes and associated thematic subheadings.   The results suggest that what the literature presents is well in line with how the teachers apply genre pedagogy in practice. All teachers considered that it’s very important to support their students in the language and knowledge-based teaching. A negative aspect of the circle model is that the teaching can get tedious, especially for those students who find it easy to write. In sum, the results suggest that genre pedagogy is a flexible set of methods for meeting some of the challenges facing language teaching today, and one that teachers find easy to translate from theory to practice. / Syftet med studien är att undersöka hur genrepedagogiken presenteras, värderas och omsätts i praktik enligt genrepedagogisk facklitteratur samt enligt yrkesaktiva lärare samt om det finns en samstämmighet mellan de båda parternas tillämpning och värdering.  Genrepedagogiken är en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers läs- och skrivförmåga och är därför intressant när färska undersökningar från till exempel PIRLS och PISA visar att läsförmågan hos svenska mellanstadieelever sjunker.   Metoden som ligger till grund för min studie är kvalitativa intervjuer och en litteraturstudie. Jag har intervjuat tre lärare från skolor i Mellansverige. I resultat- och analysdelen presenterar jag min empiri i två huvudteman med tillhörande tematiska underrubriker.   I mitt resultat har jag fått fram att det facklitteraturen presenterar stämmer bra överens med hur lärarna tillämpar genrepedagogiken i praktiken. Något lärarna ansåg som extra viktigt var att undervisa explicit samt att stötta sina elever, göra dem trygga och motiverade i den språk- och kunskapsbaserade undervisningen. En negativ aspekt med cirkelmodellen är att undervisningen kan bli tjatig och inrutad, speciellt för de elever som har lätt för att skriva. Lärarna ansåg dock att de kunde göra modellen till sin egen och vara flexibla i sin undervisning. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärarna tycker det är lätt att göra om teori till praktik och att genrepedagogiken är ett bra arbetssätt för att möta de utmaningar som finns inom dagens språkundervisning.

Cirkelmodellen, en del av genrepedagogiken, är en fasindelad undervisningsmodell där systemiskfunktionell lingvistik och ett sociokulturellt perspektiv på lärande tillämpas i ämnesundervisning för att göra elever uppmärksamma på hur språkliga resurser uttrycker mening i olika typer av texter i skolans olika ämnen. Cirkelmodellens inledande fas behandlar ämneskunskapen och de följande uppmärksammar genrens syfte och språkliga resurser. I litteratur om genrepedagogik uttrycks ofta att denna undervisningsmodell utvecklar både språk- och ämneskunskaper hos flerspråkiga elever. Samtidigt skiljer sig litteraturen åt beträffande principer för urval av ämnesinnehåll. Då innehållsurvalsprinciper är en bärande del av ämnesdidaktiken, vars syfte är att undersöka förutsättningar för att utveckla ämneskunnande, vill denna studie undersöka hur litteraturen framställer samhällsämnesdidaktiska principer i förhållande till genrepedagogisk undervisning. Studien har avgränsats till nio metodinriktade handböcker i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och genrepedagogik, avsedda för lärare. En kvalitativ jämförande textanalys har gjorts med hjälp av en för undersökningen konstruerad analysmodell som kombinerar ämnesdidaktiskt inriktade teorier med genrepedagogikens teoretiska underbyggnad och visar på skillnader mellan olika undersökta framställningar. I undersökningens avslutande del diskuteras vilka pedagogiska konsekvenser dessa skillnader kan tänkas få för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

Flerspråkiga elever har en längre startsträcka än enspråkiga elever, då de tar in kunskapsrelaterad information via sitt andraspråk. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan få flerspråkiga elever i grundskolan att känna sig delaktiga och få utveckla sin begreppsförmåga i svenska genom undervisningsmetoder. Genom att besvara frågeställningarna: Hur kan lärare öka flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska genom användandet av undervisningsmetoderna genrepedagogik och litteracitet? På vilket sätt skapar litteracitet och genrepedagogik delaktighet i undervisningen för flerspråkiga elever? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om delaktighet, genrepedagogik, litteracitet, flerspråkiga elever och begreppsförmåga. Resultat visar att flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska gynnas genom att läraren använder sig av genrepedagogik och litteracitet. Detta framkommer genom att forskning pekar på att genrepedagogik tillsammans med litteracitet ökar den sociala interaktionen, vilket medför att eleverna utbyter erfarenheter och tidigare kunskaper som ökar delaktigheten samt den språkliga utvecklingen. Forskningen visar även på att det sker ett meningsskapande när läraren använder sig av socialt stöd, bilder och symboler i sitt klassrum. Efter diskussioner kring vidare forskning kom vi fram till att det hade varit intressant att undersöka närmare vad forskning säger om att lyfta in modersmålsundervisningen i svenskämnet och hur det påverkar elevernas språkliga utveckling.

Syftet med studien är att, genom en SFG-inspirerad textanalys, ge en bild av elevers förmåga att skapa betydelse och sammanhang i berättande texter. Frågeställningarna har varit ” Hur skapar eleverna sammanhang i berättelser, med avseende på textstruktur och logiska samband?” och ” Vilka likheter och skillnader i texterna finns mellan klassen som arbetar genrepedagogiskt och klassen som inte arbetar genrepedagogiskt?”. Materialet för studien är 24 berättelser, varav 12 är skrivna i en klass som arbetat med genrepedagogik och 12 är skrivna i en klass som inte arbetat med genrepedagogik. Texterna analyseras, med avseende på textstruktur och användandet av logiska samband, utifrån en systemisk funktionell grammatik. Resultatet av studien är att de elever som arbetat genrepedagogiskt har större medvetenhet, vad gäller att strukturera texter och binda samman satser för att skapa betydelse och sammanhang än de elever som inte arbetat med genrepedagogik.