I den här uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av flerspråkiga elever i årskurserna ett till sex. Vi fokuserar främst kring hur de arbetar för att stärka elevernas språk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i två större kommuner i södra Sverige med en varierande andel flerspråkiga elever i sina klasser. I vår bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvärdet hos elever med svensk bakgrund och hos elever med utländsk bakgrund. Allra svårast är det för de elever som kom till Sverige efter skolåldern, men även föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas skolresultat. Av de sex pedagoger vi intervjuade var det en lärare som arbetade med genrepedagogik. De andra betonade att de framför allt försökte vara extra tydliga, samt hålla ett lägre tempo för att se till att de flerspråkiga eleverna förstod allt. Vår slutsats blev att det krävs mer utbildning om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med flerspråkiga elever. Det hade även varit intressant att undersöka om och hur ett genrepedagogiskt arbetssätt i mindre grupper hade påverkat flerspråkiga elevers skolresultat.

Intresset för att göra denna uppsats fick vi då vi ville hitta funktionella och effektiva metoder för elevers språkutveckling. Vårt mål som färdiga lärare är att utforma en undervisning som är gynnsam för eleverna och som ger dem rätt verktyg för framtiden.  Kunskapsöversikten utgår från frågeställningen Vad säger forskning om effektiviteten av genrepedagogik i F-3? För att besvara vår frågeställning sökte vi efter artiklar som berör ämnet i databaserna Swepub, ERC och ERIC. Med hjälp av olika urvalskriterier valdes tio artiklar ut. Efter en noggrann läsning av artiklarnas forskningsresultat har vi sedan gjort en tematisk analys och funnit tre teman; Stöttning, Skrivstrategier och skrivutveckling, samt Interaktion. Med hjälp av dessa teman har vi sedan besvarat frågeställningen. Det visade sig att stöttning är en av grundpelarna inom genrepedagogiken och att det är betydelsefullt för elevernas språkutveckling. Genrepedagogiken innehåller också mycket interaktion och det framkom att viss typ av interaktion ger eleverna möjlighet att utveckla sitt språk. Det visade sig också att den genrepedagogiska undervisningen ger eleverna skrivstrategier och att den förbättrar elevernas textskrivande. Slutningen problematiserar vi brister i undersökningen samt relaterar kunskapsöversiktens resultat till professionen och ger förslag på vidare forskning.

I klassrummet möter modersmålslärarna olika elever med olika nivåer och det kan var en utmaning för modersmålslärare. Studiens syfte är att undersöka vilka strategier modersmålsläraren använder i undervisningen för att lära eleverna att skriva olika typer av texter och vilka utmaningar modersmålsläraren upplever i sitt arbete med genrepedagogik.Resultatet visar att modersmålslärarna som deltog i studien upplever olika problem som kan påverka sina undervisningar. De flesta anser att det är svårt att hitta rena läromedel som anpassar sina elever, vilket gör att modersmålslärarna arbetar extra för att översätta svenska texter till sina modersmål. Ont om undervisningstider kan hindra modersmålslärarna att jobba på ett effektivt sätts med cirkelmodellen så det finns en av de deltagarna hoppar över en fas av cirkelmodellen.Deltagarna anser att mer tid för planeringen samt mer tid för modersmålsundervisningen kan hjälpa dem att jobba med genrepedagogiken och cirkelmodellen på tydligt och effektivt sätt.

Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om genrepedagogik som ett språkutvecklande arbetssätt i ämnet svenska på gymnasiet samt som ett arbetssätt för en likvärdig undervisning. Genrepedagogiken utgår från det sociokulturella perspektivet som för genrepedagogiken innebär att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen därför ska utformas på ett sådant sätt att alla elever har chans att nå de uppsatta målen. En undervisningsmetod som har utformats utifrån detta är cykel för undervisning och lärande (cirkelmodellen) som utgår från att språket är grunden till förståelse, reflektioner och kunskaper.   Två metoder ligger till grund för denna uppsats, en systematisk litteraturstudie och en intervjustudie. Den systematiska litteraturstudien ger en fördjupad beskrivning av genrepedagogiken utifrån forskning och litteratur. Intervjustudien utgör intervjuer med fem svensklärare på gymnasiet som arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Intervjuerna i denna uppsats ger kunskap om hur genrepedagogiken fungerar i praktiken. Dessa studier redovisas i separata resultatdelar för att sedan i diskussionen analyseras tillsammans utifrån det resultat som studierna har givit.   Resultaten visar att genrepedagogiken som arbetssätt inverkar positivt på elevers språkutveckling. Den systematiska litteraturstudiens resultat visade genrepedagogikens effekter på elevers språkutveckling utifrån olika forskningsprojekt, bland annat att eleverna förbättrade sitt skrivande och ökade sina kunskaper om hur olika texter ska skrivas. Studien redogör också för vikten av skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet och vilka konsekvenser bristen av det kan få på elevers språkutveckling. Intervjustudiens resultat redogör för lärares reflektioner kring elevers språkutveckling utifrån ett genrepedagogiskt arbetssätt. Båda studierna visar att ett genrepedagogiskt arbetssätt hjälper elever att utveckla sitt språk.

Denna studie bygger på tre semistrukturerade djupintervjuer av grundskollärare som arbetar i flerspråkiga klasser. Studien syftar till att öka förståelsen för hur mellanstadielärare arbetar språkutvecklande inom ämnet matematik, vilka arbetssätt och metoder de använder i sin undervisning och hur de motiverar sitt sätt att undervisa. All insamlade data har relaterats till tidigare forskning och ger en inblick i hur den teoretiska grunden används i praktiken. Studien bygger på Vygotskys sociokulturella teori om lärande och utveckling samt språkutvecklande arbetssätt där genrepedagogik står i fokus. Av undersökningen framgår att alla intervjuade lärare arbetar språkutvecklande med eleverna men väljer olika tillvägagångssätt i undervisningen. Alla tre informanterna uttrycker vikten av elevernas förståelse av matematiska begrepp och utveckling av det matematiska språket och anser att elevernas språkutveckling är en väg att uppnå kunskapskraven i matematik. En av lärarna använder sig av EPA (enskilt-par-alla) i undervisningen. Den andra läraren använder sig av metoden Flippat klassrum i undervisningen och den tredje läraren använder inte någon speciell metod i undervisningen. Metoderna som används i undervisningen är inte direkt kopplade till de språkutvecklande metoderna som beskrivs i bakgrunden av studien. Detta kan leda till att eleverna i de tre olika klasserna kan ha olika förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling. I denna studien undersöktes även lärarnas inställning till språkstöttning och stöttning samt studiehandledning på modersmålet. Resultatet visade att modersmålets roll inte tas för givet under lektionstiden då lärarna har en passiv roll och anser att användning av modersmålet på lektionerna snarare är en naturlig process än en nödvändighet.

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen. Resultatet visar på hur läromedlet inte fungerar fullt ut.

I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.     Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.      Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt.

The purpose with my essay was to investigate how genre pedagogy works in a practical manor? I wanted to reach a deeper understanding for the genre pedagogy and to find out if it fits all students. To investigate this issue I have asked following questions:What is genre pedagogy?How do teachers work with different genres in the genre pedagogy?For whom is the genre pedagogy?Is the critic right that Frøydis Hertzberg is proposing about the genre pedagogy formalism? I have been using qualitative methods, to gather my empirical data. I have been using two unstructured interviews and one unsystematically observation, in a third grade class in a school south of Stockholm, with 30% second language students. I have also been watching several episodes about genre pedagogy at Utbildningsradions website and analyzed them. I have among others been using Gibbon’s book Scaffolding Language scaffolding Learning and Johansson Sandell Ring’s book (Let the language carry) I have also been using reports from the Swedish school ministry. In this way I have gathered interesting facts about how teachers educate in practice and how the interaction is. Genre pedagogy is about how the teacher together with the students finds subject knowledge and the text structure by speaking about the language with a so called Meta language and practical activities. The teacher part is to clarify the functional grammar and to give the tools so that the student will progress in his/ her writing skills and subject knowledge. The tutoring is presented so that the teachers part is to be supportive in the beginning when the students knowledge is being built up to gradually, when the student has the knowledge, to let the student do the task more and more by it self. There are critics aimed against the genre pedagogy that the student’s creativity and personal writing disappears. By my observation and analyses of the material from Utbildningsradions website, (UR.se) I have gotten a result that shows that the student text is written in the same structure as the template text, but there is space for their own imagination. One of the conclusions is that genre pedagogy fits most students, if the education is flexible and sometimes individualized.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter när elever skriver faktatext, samt lärares föreställningar kring läs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om läs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar två skolor och har utförts i årskurs 3. Från de båda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer från varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jämförts med den text som använts som källa för att utreda graden av reproduktiva inslag. De båda lärarna som ansvarat för undervisningen har sedan intervjuats angående deras föreställningar om läs- och skrivutveckling, syn på reproduktion och ”egna ord”, samt valda arbetssätt. Studien visar att reproduktion är vanligt förekommande i elevernas texter. Studien visar även att lärarna är medvetna om att det är vanligt förekommande att elever ”skriver av” den text de använder som källa. Den visar även att lärarna har strategier för hur de kan göra för att undvika att eleverna ägnar sig åt att skriva av, och att detta ger delvis olika resultat vad gäller graden av reproduktion i elevtexterna. Studien visar även att lärarna delvis har olika synsätt vad gäller betydelsen av att skriva med ”egna ord”.

I den här uppsatsen undersöks fyra svenska som andraspråkslärares upplevelser av den australiska genrepedagogiken, vilken har nått stor framgång och spridits på skolor runt om i världen. Pedagogiken baseras på förvissningen att alla elever, i synnerhet andraspråkselever, behöver explicit undervisning för att utveckla sina läs- och skrivförmågor samt för att kunna tillägna sig kunskaperna inom de olika skolämnena. Mot bakgrund av genrepedagogikens spridning i Sverige, är mitt syfte att få kunskap om hur fyra verksamma svenska som andraspråkslärare upplever den australiska genrepedagogiken. Metoden som ligger till grund för min undersökning är fenomenografin och materialet utgörs av fyra ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats. Resultaten visar att samtliga informanter är nöjda med metoden. Fördelarna är att genrepedagogiken lett till snabba resultat, tydliga måluppfyllelser såsom förbättrade grammatik- och skrivkunskaper, minskat klyftan mellan elever med olika bakgrund och bidragit till ett kollaborativt lärande. Det visade sig också att informanterna inte upplever några nackdelar med metoden, men däremot stött på några svårigheter. Samtliga upplevde att den stora skillnaden mellan deras tidigare arbetssätt och genrepedagogiken är att det tidigare arbetssättet var implicit till skillnad från genrepedagogiken som är explicit, vilket bidragit till att syftet med undervisningen blivit tydligare för både eleverna och lärarna. Tre informanter upplevde att en av skillnaderna är att genrepedagogiken innebär mer förarbete men de beskrev detta som något positivt då de slipper ”lappa och laga efter”. Slutsatsen är att informanterna upplever den australiska genrepedagogiken som positiv och vill fortsätta arbeta efter den.     Nyckelord: svenska som andraspråkslärare, genrepedagogik, fenomenografi, cirkelmodellen, Reading to Learn.