Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka skillnaderna i hur undervisningen i engelska påverkar elevernas intag av kunskap i årskurserna 4-9 på min skola när den genomförs på ren engelska eller blandas mellan engelska och svenska. Målet var således inte att hitta en enda lösning utan snarare analysera olika svårigheter och hur dessa kan te sig i undervisningen på min skola samt huruvida pedagogerna arbetar med det. Jag valde att genomföra en empirisk studie via kvalitativa observationer följd av kvalitativa intervjuer då det framstod som ett tydligt och enkelt sätt att uppnå resultat som är tagna från verkligheten. Klasserna har en varierande kunskapsnivå och arbetar med moment som jag vill belysa. Det var märkbart att majoriteten av elever med svaga språkkunskaper i engelska uppvisade svårigheter under lektionerna medan elever med starkare språkkunskaper gagnades av helengelsk undervisning. Det var tydligt att klasserna i mellanstadiet upplevde större problematik än högstadiet.

Fokuset med denna studie är hur kooperativt lärande som metod utvecklar elevers muntliga språkförmåga. Syftet med vår studie är att undersöka och redogöra för hur lärare använder kooperativt lärande som metod för att utveckla elevers muntliga språkförmåga. Detta med frågeställningar som inriktar sig mot den muntliga språkförmågan samt mot möjligheter och begränsningar med metoden. I det kooperativa lärandet är interaktion ett centralt begrepp och därför är det, tillsammans med det sociokulturella perspektivet och den muntliga språkförmåga, tre grundbegrepp som genomsyrar studien. Studien bygger på en kvalitativ metod där en enkätundersökning gjordes på internet som vi sedan gjorde en tematisk analys av. Resultatet i studien visar att lärarna belyser att elever utvecklar flera muntliga språkförmågor genom interaktionerna i det kooperativa lärandet. En betydelsefull faktor i det kooperativa lärandet för att utveckla elevernas muntliga språkförmåga är läraren vilket resultatet visar. Denna studie visar på att samtliga lärare är överens om att många möjligheter för att främja elevers muntliga språkförmåga genom kooperativt lärande såsom muntligt berättande, samtalande, argumenterande med mera finns.

Syftet med detta arbete har varit att synliggöra och skapa förståelse för vilka faktorer som finns för att stötta och främja muntlig språkutveckling i de yngre åren. Intresset för problemområdet uppstod efter att vi upplevt och uppmärksammat liknande brister på våra VFU – platser. Där upplevde vi att det fanns en brist i elevernas språk men även hos lärarna då de hade brister i att stötta den muntliga språkförmågan hos eleverna. Med denna kunskapsöversikt önskar vi kunna besvara frågan: Vilka faktorer stödjer och främjar den muntliga språkförmågan, både i skolan och i hemmet? Våra artiklar hittade vi dels i databaserna ERIC via EBSCO och Education Research Complete (ERC) genom att använda metoden systematisk litteratursökning, dels genom snöbollsmetoden. För analysen av våra artiklar använde vi metoden tematisk analys. För att hitta gemensamma teman, har materialet kategoriserats och därefter tematiserats. Resultat av forskning visar att både föräldrar, lärare och att arbeta tillsammans med andra kan stödja barns språkutveckling i tidig ålder. Den visar även på att förskolan har en viktig roll i barns muntliga språkutveckling. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att faktorer som främjar barns språkutveckling är förskolan, föräldrar, lärare samt kollaborativt arbete.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare på mellanstadiet undervisar språkutvecklande för att främja den muntliga förmågan hos flerspråkiga elever. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har observation och intervju använts som insamlingsmetod. Genomförandet av observationer gjordes i tre klassrum på olika skolor i södra Sverige. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer muntligt med lärarna som deltog under respektive observation. Studiens resultat pekar bland annat på att smågruppssamtal är ett främjande arbetssätt för den flerspråkiga elevens muntliga utveckling. Smågruppssamtal bidrar till muntlig kommunikation där eleverna får lyssna, prata och repetera tillsammans. I arbetet med flerspråkiga elevers muntliga förmåga, framkommer det också att boksamtal är ett främjande arbetssätt som bidrar till att elever vågar uttrycka sig muntligt. Lärarna anser dock att det saknas resurser och förutsättningar för att utveckla flerspråkiga elevers muntliga förmåga på ett sätt som hade önskats.