Syfte: Segregation har blivit aktuellt för kommunerna i Sverige under de senaste åren.Den ojämna fördelningen av människor beror främst bland annat på sociala ochekonomiska anledningar, vilket skapar den så kallade boendesegregation. Med tanke påhållbar utveckling försöker kommunerna ständigt att främja integration genom olikasatsningar, fysisk planering är då ett av de verktygen som används. Detta sker på olikanivåer och översiktsplanering är här av särskilt intresse då den täcker hela kommunensyta och visar hur olika områden ska utvecklas. Hur kommunerna försöker att styraöversiktsplaneringen för att motverka segregation är den frågan som studien handlarom. Vidare är målet med denna studie är analysera om översiktsplan är ett bra verktygför att uppnå ett mångkulturellt samhälle. Metod: Studien genomförs som en jämförande fallstudie mellan Ronneby, Nässjö ochVellinge kommun. Statistiken för alla tre kommuner samlas och presenteras i form aven tabell. Extra fokus ligger på Nässjö kommun då mer statistik presenteras för tätortenNässjö och området Runneryd. En semistrukturerad intervju medsamhällsplaneringskontoret i Nässjö kommun har också genomförts. Översiktsplanernaför alla tre kommuner analyseras utifrån den socioekonomiska klassen. Resultat: Planeringsavdelning i en kommun lägger översiktsplaner för kommunen ochdär kan man betona integration som ett mål inom långsiktig hållbarhet vision, genomt.ex. att blanda boende och verksamheter. Däremot begränsas möjligheterna förkommunen att styra mot detta mål då den inte har alla verktyg för att uppnå målet.Dessutom finns det andra intressenter som kan också påverka situationen men dekanske inte prioriterar integration i dess insatser. För att motverka segregation visar sigatt man behöver hantera olika aspekter, fysiska och icke-fysiska. Det första är den delensom går att styra med fysiskplanering. Dock kan detta särskilt motverkaboendesegregation. Det andra, alltså den icke-fysiska aspekten, är svårare att hanteraoch behöver ständigt arbete med bl.a. sociala organisationer. Konsekvenser: Blandat boende och funktionsblandning är en bra lösning tillboendesegregation. Dock har översiktsplanen i sig vissa förhinder eftersom den ärberoende på intressenter. Därför krävs samarbete mellan alla medverkande parter ikommunen. Begränsningar: I denna uppsats avgränsas national planering, regional planering ochdetaljplanering, utan bara planering på översiktlig nivå undersöks. Vi studerar främstsmå kommuner och behandlar inte storstäderna. Studien begränsas tillboendesegregation inom det socioekonomiska perspektivet och berör inte andraaspekter för. Politikens roll framförs inte i denna uppsats heller. / Purpose: Segregation has become an important issue for the municipalities in Swedenin the recent years. The uneven distribution of people depends mainly on social andeconomic reasons, which creates the so-called housing segregation. With a view tosustainable development, the municipalities are constantly trying to promote integrationthrough various initiatives, then physical planning is one of the tools used. This is doneat different levels and overview planning here is of interest as it covers the entiremunicipality's area and shows how different areas should be developed. How themunicipalities try to control the overview planning to counter segregation is thequestion that the study is about. Furthermore, the aim of this study is to analyse whetherthe overview plan is a good tool for achieving a multicultural society. Method: The study is conducted as a comparative case study between Ronneby, Nässjöand Vellinge municipality. The statistics for all three municipalities were collected andpresented in the form of a table. By focusing more on Nässjö municipality morestatistics were presented for the urban area Nässjö and the area Runneryd. A semistructuredinterview with the community planning office in Nässjö municipality wasalso conducted. The overview plans for all three municipalities were analysed based onthe socio-economic class. Findings: Planning department in a municipality places overview plans for themunicipality and there one can emphasize integration as a goal within long-termsustainability vision, through e.g. to mix accommodation and activities. However, thepossibilities for the municipality are limited to steering towards this goal as it does nothave all the tools to achieve the goal. In addition, there are other stakeholders who canalso influence the situation, but they may not prioritize integration into its efforts. Tocounter segregation, it turns out that one needs to handle different aspects, physical andnon-physical. The first is the part that can be controlled by physical planning. However,this can counteract housing segregation. The other, that is, the non-physical aspect, ismore difficult to handle and needs constant work with, for instance, socialorganizations. Implications: Mixed-income housing and mixed urban function is a good solution tohousing segregation, but the overview plan itself has problems because of itsdependence on private stakeholders, therefore cooperation of all participating parties inthe municipality is required. Limitations: In this paper, national planning, regional planning and detailed planningare delimited, but only planning at a general level is examined. We mainly study smallmunicipalities and do not treat the big cities. The study is limited to housing segregationwithin the socio-economic perspective and does not concern other aspects. The role ofpolitics is not presented in this paper either.

Ett modernt stadsplaneringsideal idag är den så kallade blandstaden, där man eftersträvar en funktionsblandning för att främja en levande stadsmiljö. I Stockholm råder det i dagsläget bostadsbrist och behovet av bostäder, service och arbetsplatser ökar. Detta har lett till att det i nuläget pågår stora utvecklingsprojekt i områden som tidigare varit industriområden. Majoriteten av industrierna har oftast redan avvecklats eller planeras att avvecklas. Den här rapporten utreder huruvida det istället är möjligt att bibehålla industriverksamheten i området för att bevara det kulturhistoriska värdet samt om industriverksamheter kan integreras i stadsbilden. Vidare undersöks på vilket sätt detta skulle kunna vara möjligt samt vilka för- och nackdelar som kan uppstå.  För att underlätta undersökningen och tydligt se hur det skulle kunna se ut i praktiken har två exempel använts och analyserats. Det första är Slakthusområdet som är ett industriområde i södra Stockholm som är under en pågående omvandling från industriområde till en urban stadsdel med fokus på kultur och hållbarhet. Det andra är Arvid Nordquists nya kafferosteri i Järfälla som är en modern industribyggnad som ska integreras i stadsmiljön med målet att skapa en resurssnål och miljövänlig produktionsanläggning.  Arbetet har genomförts genom att relevant information har inhämtats via litteraturstudier, dokumentstudier och intervjustudier. Intervjuerna har gjorts i syfte att erhålla mer information om Slakthusområdet och Arvid Nordquists kafferosteri. Utöver det har även ett platsbesök i Slakthusområdet genomförts. Rapporten inkluderar även en SWOT-analys, där för- och nackdelar presenteras för att sedan vägas mot varandra. De huvudsakliga fördelarna med att integrera industriverksamhet i stadsmiljön är att de bidrar till konceptet blandstaden och skapar en levande stadsmiljö. De främsta nackdelarna är att industriverksamheter kan medföra trafik, buller och lukter.  Slutligen kan det konstateras att det är möjligt att skapa en blandstad genom att integrera industriverksamhet i stadsbilden, men endast i liten skala och med vissa förutsättningar. Det alternativ som är mest fördelaktigt är att integrera småskaliga industrier med tillhörande försäljning. På så sätt kan området och dess invånare dra nytta av fördelarna samtidigt som nackdelarna minimeras så gott det går. Större industrier med potentiellt störande påverkan bör däremot placeras på platser där dess verksamhet inte påverkar omgivande bostäder i lika hög grad. / The concept of the mixed-use city is at the forefront of today’s urban planning, where a strive for functional diversity is sought to promote a vibrant urban environment. In Stockholm, there are currently several large-scale development projects in the previous industrial areas, due to increased demand for housing, servicebuildings and workplaces. The majority of industries in these areas have already been dismantled or are planned to be dismantled. This report investigates whether it is possible to preserve industrial activity into the urban environment or not. Furthermore, it investigates how this could be possible and what advantages and disadvantages may arise.  To make the investigation easier and more clearly visualize how it would appear, two examples have been presented and analyzed. The first is the so-called “ Slakthusområdet '', which is an industrial area in the south of Stockholm that is under an ongoing transformation from an industrial area into an urban district with a focus on culture and sustainability. The second example is the company “ Arvid Nordquists “ new coffee roastery in Järfälla. A modern industrial building intended to be integrated into the urban environment with the goal of creating a resource-efficient and environmentally friendly production facility.  The work has been conducted by gathering relevant information through literature, document and interview studies. The interviews have been conducted to obtain more information about Slakthusområdet and Arvid Nordquists coffee roastery. In addition, a site visit in Slakthusområdet has been conducted. The report also includes a SWOT-analysis where advantages and disadvantages are presented and weighed against each other. The main advantages of integrating industrial activities into the urban environment are that it contributes to the mixed-use city concept and creates a vibrant urban environment. The main disadvantages are that industrial activities can cause disturbing noise, odors and increase traffic volume. After all, it can be concluded that it is possible to create a mixed-use city by integrating industrial activity into the urban landscape, but only on a small scale and with certain conditions. The most advantageous option is to integrate small-scale industries with associated sales. This way, the area and its residents can benefit from the advantages while minimizing the disadvantages as much as possible. Larger industries with potentially disruptive impacts, should however be placed in locations where their activities do not affect surrounding residences to the same extent.