In this study we have examined the possible quality standards and methods for applications with service workshops in the forest industry. The purpose of the methods presented here was to start the work of standarardising the maintenance service in the industry and be of use for service providers in their quality effort. The methods we used to accomplish the study were interviews and field visits together with a comprehensive literature research. Our results are presented in the form of four solution proposals: a standard based on existing SIS standards for terminology and key indicators, checklists that are filled in by mechanics with customer participation, the construction of a instructions database, and the implementation of the method 5s. We believe our suggestions can help the service providers in the four problem areas that we have identified: long term strategy, documentation, recruitment of competent technicians, and standard procedures in their operations. These improvements will be beneficial for both the service provider and the customer. / I detta arbete undersöktes möjliga kvalitetsstandarder och metoder för tillämpning hos serviceverkstäder i skogsindustrin. Syftet var att de metoderna som presenteras ska påbörja arbetet med att standardisera servicetjänsten i industrin och även vara till nytta för servicelämnare i sitt kvalitetsarbete. De metoder vi använde oss av för att genomföra utredningen var intervjuer och studiebesök tillsammans med en omfattande litteraturstudie. Vårt resultat presenteras i form av fyra lösningsförslag: En standard baserad på SIS standarder för terminologi och nyckeltal, checklistor som fylls i av mekaniker med hjälp av kunder, konstruktion av en databas med instruktionsmanualer och en implementering av metoden 5 s. Vi tror att våra förslag kan hjälpa servicelämnare i de fyra problemområden som vi identifierade, långsiktiga strategier, dokumentering, rekrytering av kompetenta tekniker och standardisering av rutiner i verksamheten. Dessa förbättringar kommer att vara gynnsamma för både servicelämnare och kunder.

Almost all logging in Sweden is carried out by the Cut-To-Length method. The method is carried out by two machines, a harvester and a forwarder. The forwarder transports the cut logs from the forest to a landing area for further transportation. Due to the uneven ground, the operators are subjected to high amplitude vibrations and the vehicle damages the ground soil when the pressure is unevenly distributed between the vehicles wheels. In an endeavor to decrease soil damage and increase the comfort for the operator, Skogforsk in collaboration with eXtractor is developing a pendulum arm suspended forwarder, named XT28. The benefit with such a forwarder is that each pendulum arm and wheel can be controlled individually. In this project a scale model (1:5) of the XT28 was developed and realized in order to enable implementation and development of a control system for its active pendulum arm suspension. A scaled model is much easier to handle and manage when tests is going to be performed. Additionally it is much more cost efficient than working with a full-scaled model. The focus point for this project will be the pendulum arm suspension and as a final test the function of this type of suspension will be tested and examined. Apart from a few design changes the downscaled model is a good representation of the XT28 and can be used in the development of a control system. After testing, it can be said that the downscaled prototype represents the full-scaled forwarder well when it comes to test the function of the pendulum arms. / Skogsavverkningen i Sverige utförs nästan uteslutande genom cut-to-length-metoden. Metoden utförs av två maskiner, en skördare och en skotare. Skotaren transporterar fällda träd från skogen till en lastplats för vidare transport. På grund av det ojämna underlaget utsätts operatören för vibrationer med hög amplitud och fordonet skadar underlaget när marktrycket är ojämnt fördelat mellan hjulen. I ett försök att minska markskador och öka komforten för operatören utvecklar Skogforsk i sammarbete med eXtractor en skotare med pendelarmsdämpning, där hjulen kan styras individuellt. Skotaren heter XT28. I detta projekt utvecklades och framställdes en skalmodell (1:5) av XT28 med syftet att möjliggöra förverkligandet och utvecklandet av ett kontrollsystem till den aktiva dämpningen i pendelarmarna. En skalmodell är mycket enklare att hantera när tester skall utföras. Dessutom är det mer kostnadseffektivt jämfört med att arbeta med fullskalemodellen. Detta projekts fokus kommer att ligga på pendelarmarna och som ett slutgiltigt test kommer funktionen av denna dämpning att testas och undersökas. Med undantag av några konstruktionsändringar representerar den nedskalade modellen skotaren XT28 väl och kan användas i utvecklandet av ett kontrollsystem. Efter utförda tester kan det konstateras att den nedskalade prototypen representerar den fullskaliga skotaren väl när det kommer till att testa funktionen av pendelarmsdämpningen.

<p>Syftet med studien var att utvärdera om kranspetsstyrning i skogsmaskiner är ett enklare styrsystem att lära sig från grunden och om arbetsbelastningen värderades lägre, än den konventionella styrningen. Meningen var även att kartlägga skillnader i inlärningsprocessen samt i upplevd arbetsbelastning. Detta krävde konstruktion av mätmetoder för insamling av relevant information. </p><p>Utvärderingen gjordes i enskogsmaskinsimulator vid manövrering av skotare samt genom enkätundersökningar. Studien genomfördes med hjälp av försöksdeltagare från naturbruksgymnasiet Jällaskolan i Uppsala. Övningar och tester utfördes i skogsmaskinsimulatorn. Prestationer dokumenterades med hjälp av färdighetstester och enkäter. </p><p>Resultaten av studien visar tydligt att kranspetsgruppen presterar signifikant bättre i samtliga kategorier som mätts genom tester, med undantag av åtgången tid per test. Avseende tid är kranspetgruppen inte statistiskt säkert bättre, men gruppens förbättringstakt är avsevärt högre än den konventionella gruppen, vars resultat hålls på samma nivå över perioden. Därmed visar studien att kranspetsstyrning i de gjorda testerna är ett enklare system att lära sig från grunden. Kvalitativa undersökningar visade att kranspetsgruppen i genomsnitt värderade arbetsbelastningen av testkörningarna lägre än den konventionella gruppen.</p>

Syftet med studien var att utvärdera om kranspetsstyrning i skogsmaskiner är ett enklare styrsystem att lära sig från grunden och om arbetsbelastningen värderades lägre, än den konventionella styrningen. Meningen var även att kartlägga skillnader i inlärningsprocessen samt i upplevd arbetsbelastning. Detta krävde konstruktion av mätmetoder för insamling av relevant information. Utvärderingen gjordes i enskogsmaskinsimulator vid manövrering av skotare samt genom enkätundersökningar. Studien genomfördes med hjälp av försöksdeltagare från naturbruksgymnasiet Jällaskolan i Uppsala. Övningar och tester utfördes i skogsmaskinsimulatorn. Prestationer dokumenterades med hjälp av färdighetstester och enkäter. Resultaten av studien visar tydligt att kranspetsgruppen presterar signifikant bättre i samtliga kategorier som mätts genom tester, med undantag av åtgången tid per test. Avseende tid är kranspetgruppen inte statistiskt säkert bättre, men gruppens förbättringstakt är avsevärt högre än den konventionella gruppen, vars resultat hålls på samma nivå över perioden. Därmed visar studien att kranspetsstyrning i de gjorda testerna är ett enklare system att lära sig från grunden. Kvalitativa undersökningar visade att kranspetsgruppen i genomsnitt värderade arbetsbelastningen av testkörningarna lägre än den konventionella gruppen.

<p>Arbetet som skogsmaskinförare är mycket belastande både fysiskt och mentalt. För att minska arbetsskador och sjukskrivningar, vilket i längden kan leda till brist på förare och svårigheter att rekrytera nya, behöver arbetsbelastningen minskas. Genom att automatisera vissa delar av skördarförarens arbete kan vinster avseende både den fysiska och mentala belastningen göras. Detta genom att föraren får mer tid att ta de många beslut som ingår i arbetet medan maskinen tar över enkla, upprepade handlingar. Därmed minskar också reglageanvändningen och det ges fler möjligheter till mikropauser då musklerna kan återhämta sig.</p><p>Målet med examensarbetet var att genom studier av kommunikationen mellan människa och maskin komma med förslag på hur belastningsproblemen kan lindras. Samtidigt får inte produktiviteten försämras, eftersom det skulle avskräcka tillverkare och köpare att satsa på nya idéer.</p><p>Genom att göra intervjuer och observationer med förare samt studiebesök hos tillverkare, kunde en kognitiv uppgiftsanalys av förarens arbetssituation göras. Utifrån denna identifierades sedan en rad problemområden varav ett valdes ut för vidare arbete. Arbetet fokuserades på att utveckla en automatisk sorteringsfunktion och ett antal koncept arbetades fram. Två av dessa idéer vidareutvecklades till färdiga koncept vilka sedan testades och analyserades i simulatormiljö. För att se hur de nya funktionerna fungerade jämfört med dagens arbete gjordes också samma test med det konventionella arbetssättet vars resultat sedan användes som referensvärde. Efter varje test gjordes dessutom subjektiva mätningar av arbetsbelastningen för att få en uppfattning om hur koncepten upplevdes.</p><p>Resultaten av studien visar att reglageanvändningen minskar vilket ökar möjligheterna för mikropauser i arbetet. Det ger föraren möjligheter att återhämta sig under arbetets gång och därmed minska belastningsproblemen. Det visar sig dock att avverkningstiden ökar något och att de subjektiva skattningarna hos de nya koncepten är något sämre än referensvärdena. Det beror dock med stor sannolikhet på att testföraren till vardags arbetar med det konventionella arbetssättet och att det inte fanns tid för tillräcklig övning och tillvänjning till de nya koncepten.</p>

Arbetet som skogsmaskinförare är mycket belastande både fysiskt och mentalt. För att minska arbetsskador och sjukskrivningar, vilket i längden kan leda till brist på förare och svårigheter att rekrytera nya, behöver arbetsbelastningen minskas. Genom att automatisera vissa delar av skördarförarens arbete kan vinster avseende både den fysiska och mentala belastningen göras. Detta genom att föraren får mer tid att ta de många beslut som ingår i arbetet medan maskinen tar över enkla, upprepade handlingar. Därmed minskar också reglageanvändningen och det ges fler möjligheter till mikropauser då musklerna kan återhämta sig. Målet med examensarbetet var att genom studier av kommunikationen mellan människa och maskin komma med förslag på hur belastningsproblemen kan lindras. Samtidigt får inte produktiviteten försämras, eftersom det skulle avskräcka tillverkare och köpare att satsa på nya idéer. Genom att göra intervjuer och observationer med förare samt studiebesök hos tillverkare, kunde en kognitiv uppgiftsanalys av förarens arbetssituation göras. Utifrån denna identifierades sedan en rad problemområden varav ett valdes ut för vidare arbete. Arbetet fokuserades på att utveckla en automatisk sorteringsfunktion och ett antal koncept arbetades fram. Två av dessa idéer vidareutvecklades till färdiga koncept vilka sedan testades och analyserades i simulatormiljö. För att se hur de nya funktionerna fungerade jämfört med dagens arbete gjordes också samma test med det konventionella arbetssättet vars resultat sedan användes som referensvärde. Efter varje test gjordes dessutom subjektiva mätningar av arbetsbelastningen för att få en uppfattning om hur koncepten upplevdes. Resultaten av studien visar att reglageanvändningen minskar vilket ökar möjligheterna för mikropauser i arbetet. Det ger föraren möjligheter att återhämta sig under arbetets gång och därmed minska belastningsproblemen. Det visar sig dock att avverkningstiden ökar något och att de subjektiva skattningarna hos de nya koncepten är något sämre än referensvärdena. Det beror dock med stor sannolikhet på att testföraren till vardags arbetar med det konventionella arbetssättet och att det inte fanns tid för tillräcklig övning och tillvänjning till de nya koncepten.