Denna uppsats analyserar hur Dagens Nyheter och Expressen har rapporterat om tre mord på kvinnor mellan åren 2015 och 2020 – Wilma Andersson (2019), Tova Moberg (2017) och Lisa Holm (2015). Studien syftar till att undersöka om och isåfall hur rapporteringen skiljer sig mellan dagspress och kvällspress, samt studera i vilken utsträckning Dagens Nyheter respektive Expressen har valt att publicera namn, bild och detaljer där allmänintresset kan ifrågasättas. Uppsatsen har sin utgångspunkt i en kvantitativ innehållsanalys och lutar sig mot tidigare forskning som rör områden som genus, medier och pressetik. För att genomföra studien och undersöka eventuella bakomliggande faktorer har vi valt att tillämpa teorin om det “ideala offret” av Nils Christie (1986), samt teorier som beskriver nyheter som vara såsom nyhetsvärdering och nyhetsurval. Målet med studien är att visa hur våra valda tidningsmedier förhållit sig till de etiska riktlinjerna gällande publicering som verkar inom ramarna för den svenska journalistkåren.  Studiens material består av totalt 203 artiklar i tryckt press, varav 40 artiklar tillhör Dagens Nyheter och 163 artiklar tillhör Expressen. I fallet Wilma Andersson analyseras totalt 55 artiklar. I fallet Tova Moberg analyseras 56 artiklar. I fallet Lisa Holm analyseras 92 artiklar. Anledningen till varför antalet artiklar skiljer sig åt i respektive fall kommer att redogöras för i uppsatsen. Resultatet av vår analys visar att det finns olikheter mellan hur våra valda tidningsmedier har förhållit sig till de pressetiska reglerna, samt att porträtteringen av morden skiljer sig mellan dags- och kvällspress. Expressen har i större omfattning än Dagens Nyheter publicerat namn och bild samt detaljer kring morden. Resultatet visar även att vår valda kvällstidning har publicerat betydligt fler artiklar om samtliga mordfall i jämförelse med vår valda dagstidning.

The aim of this Bachelor’s thesis is to increase the knowledge of how reading is described in Swedish newspapers. The subject of reading has been a source of debate for a long time but the characteristics of the discussion is changing as new reading practices evolve and as our reading habits change. How reading is portrayed in media is of relevance to the field of library and information science for several reasons, one of them being the public library’s role in promoting the status of literature in our society. To carry out this mission, a deepened knowledge of the discourses of reading is of importance. The research questions asked are: Which discourses of reading can be identified in four Swedish daily newspapers during the fall of 2019? Which subject positions can be identified in the articles, and how are they constructed? The empirical material consists of 40 articles from four major daily newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. Three discourses were identified in the articles: the instrumentalistic discourse, the essentialistic discourse and the alarmistic discourse. The main subject positions identified were children and young adults, authors and literary critics. The findings show that reading is highly valued in all of the discourses although described with different repertoires.

The case ‘Sagerska målet’ has been recognized because of how Sophie Sager by herself reported a man to the police for abuse in 1848. In her report it also became clear that she had been the victim of an attempted rape. The case then gained attention in the press. The purpose of the study is to understand why different depictions of women and men are constructed and communicated in the press through ‘Sagerska målet’. This qualitative study offers an analysis based on material such as the book Sagerska målet by Sophie Sager as well as articles, notices, texts by those who were involved and other texts in various Swedish newspapers during the period of 1 August 1848 - 31 July 1849. The results show that Sager was questioned and discredited both in the statements made by those who were involved and within the general press coverage. The depictions are constructed to gain and/or dismantle credibility or to shift the blame elsewhere. The published material in the newspapers expresses a preservation of a prevailing gender order. However, some of the statements and actions indicate a gender order in motion.

Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod. Slutsatserna är att de lärare och lärarstudenter som beskrivs i de båda tidningarna konstrueras som otillräckliga. De varken har det som krävs, eller får de resurser som behövs, för att ge eleverna en ärlig chans. Undersökningen visar dessutom att den lärare som konstrueras är en lärare som känner sig tyngd och hotad av nya arbetsuppgifter utanför det klassiska uppdraget, kunskapsförmedlingen, och därmed överväger att byta karriär.Nyckelord: dagspress, diskurs, lärare, lärarstudenter, socialkonstruktivism

The study seeks to get an understanding of how, in which context and why depictions of aminority group are constructed, communicated, and manifested in the daily press by examining how the Swedish region Torne Valley was represented in the daily press during 1900–1909. Furthermore, the ambition with the study is also to highlight if and how the minority group is created in relation to the majority group. This was conducted by answering when and how the Tornedalians and the Torne Valley as a geographical as well associocultural environment was described in the media at the time and why they were represented in that way. Additionally, the study adopts an outsider-approach to examine the concepts as exonyms (formulated by others). This was carried out through a qualitative discourse analysis of over 200 unique texts from three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning and Göteborgs Aftonblad, which was supplemented by a brief quantitative analysis. The latter, to determine when the concept of Torne Valley and the Tornedalian minority group became known in the daily press. In the study, the second half of the 19th century is categorized as an introductory phase. This is followed by an establishment phase under 1900–1909, with a peak during the beginning of the 20th century. The establishment phase is not only when the concept was used more frequently but rather when the concept gained more attention in the press and entered the public arena. The results show that the Torne Valley mainly was brought to the light related to three overarching subjects – the folk high school in Matarengi, the year of famine between1902–1903 and the railway issue. This is extended to several discourses which are the exotic landscapes, the land of the future left behind, the dichotomy between Swedes and Finns, the cultural- and civilization project and the nation-building process. The study also shows that the depictions seamlessly are interwoven with communicated interests and ambitions which are based on economic, cultural, ideological, military strategic, and geopolitical grounds. This is supported by previous research. The construction of a minority group therefore derives from instrumental, situational, and contextual conditions, which allegedly serves the imagined majority group. As I see it, this is ultimately shown in the conflicting and competing representations of the Tornedalians and the Torne Valley.

I denna uppsats studerar jag hur dagspressen formerar identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare under en period av nio veckor, då strejken vid Wahlgren & Nordqvists papperslager i Malmö utspelade sig, år 1926. Vid nämnda strejk anställde arbetsgivaren strejkbrytare för att försvaga fackföreningens och de strejkande arbetarnas förhandlingsposition. Detta ledde till att konflikten trappades upp och stora demonstrationer utspelade sig i Limhamn där strejkbrytarna inlogerades. I dagspressen uppstod meningsstrid mellan framförallt den socialdemokratiska tidningen Arbetet och den moderata Skånska Aftonbladet där man tog ut sina positioner för att antingen legitimera eller delegitimera strejken. I denna meningsstrid var formeringen av identitetskategorierna strejkande och strejkbrytare centrala. Arbetet formerar identiteterna arbetare och strejkande till en och samma kategori för att skapa en solidaritet inom arbetargemenskapen. Denna identitetskategori framställer man sedan som skötsam, förnuftig och icke-våldsam. Identitetskategorin strejkbrytare formeras som en motpol till detta, därigenom exkluderar också Arbetet strejkbrytarna ur arbetargemenskapen. För att problematisera Arbetets bild av arbetare som skötsamma, förnuftiga och icke-våldsamma lyfter jag in den kommunistiska tidningen Folkets Dagblad Politiken. I Skånska Aftonbladet skapar man en gräns inom arbetarklassen vilken skiljer på skötsamma och egensinniga arbetare. Skånska Aftonbladet betonar de egensinnigas våld och irrationalitet för att därigenom exkludera dessa ur arbetargemenskapen och stigmatisera dem. De arbetsvilliga, som strejkbrytarna benämns i Skånska Aftonbladet, placeras till den skötsamma delen av arbetarklassen.

The aim of the thesis is to examine images and portrayals of librarians in Swedish daily newspapers as well as what tasks librarians are described performing. A lack of studies focusing on the portrayal of librarians in news media has been observed. An understanding of the image of librarians shown to the public could contribute to the possibility of changing the view of librarians and their work, as well as improve the service offered by libraries. The study is based on 58 articles published in three of the most circulated daily newspapers in Sweden during 2022: Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The study is limited to articles published in 2022. Ernesto Laclau and Chantal Mouffes’ discourse theory is used as theory and method. Three discourses are identified, a discourse about librarians as unappealing, a discourse about librarians as unassuming and a literary discourse. The study concludes portrayals of librarians in the articles were mostly positive or neutral. Literature was often described as being a part of tasks performed by librarians and the profession was found to still be regarded as a profession mainly consisting of women, although historic portrayals solely consisted of male librarians.

Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

Den finländska arbetskraftsinvandringen till Sverige som kulminerade år 1970 ledde till att nästan 200000 finländare bosatte sig runtom i landet. Vågen av finländare etablerade sig i stor utsträckning på de svenska fabrikerna inom metallindustrin. Denna studie syftar till att undersöka hur gruppen finländare har representerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter år 1970. Detta görs genom både en kvantitativ och kvalitativ analys samt en jämförelse av resultaten tidningarna emellan. Den kvantitativa delen består av en systematisk schemaläggning av 142 artiklar, publicerade år 1970 i de båda tidningarna. Den kvalitativa analysen utgörs av en kritisk diskursanalys med fokus på ideologkritik, där 10 av dessa 142 artiklar granskats djupare. Resultaten som framkommit genom analyserna diskuteras utifrån uppsatsens teoretiska ramverk, bestående av representationsteori med fokus på andrafiering. Studien pekar på att finländare som förekommer i artiklarna från år 1970 i mindre utsträckning ges utrymme att uttala sig och att medierepresentationen av finländarna skapar en splittring mellan de olika arbetskollektiven inom industrierna.

The aim of this Master’s thesis is to examine values expressed towards the Swedish literary award Augustpriset in a selection of articles from Swedish newspapers published between the years 2000-2007. The questions posed in the study are: What types of values concerning Augustpriset are expressed in a selection of cultural journalistic articles? How is the relationship between intellectual culture and commercial culture reflected in the articles? How are positive and negative standpoints justified? How can Augustpriset and the journalists be understood as parts of intraconversion on the literary field? The study’s qualitative textual analysis is theoretically based on Pierre Bourdieu’s theory of the literary field. The method used for analysing the articles is idea analysis using dimensions constructed from Bourdieu’s description of two polarities, the intellectual and the commercial, of the literary field. Also used as a theoretical tool is John F. English’s term intraconversion. The results of the study indicate that a majority of the journalists express scepticism towards the commercial aspects of Augustpriset, and that commercial interests are sometimes perceived to be affecting the process of nomination, voting and awarding of the award. The results also indicate that intellectual culture is given higher value that commercial culture, hence the values expressed can be assigned to the dimension constructed from the intellectual pole. / Uppsatsnivå: D