Den 15 februari 2011 kom den arabiska våren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vändning när våldet från regimsidan eskalerade och konflikten benämndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militär intervention där Sverige deltog med flygstridskrafter. Konflikten fick mycket uppmärksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande två månaderna. Antagligen var frågan om läget i Libyen och svensk insats något som många upplevde som viktig och intressant, och hade en åsikt om. Massmedia är en viktig faktor till vad allmänheten har åsikter om, och en grund till opinionsbildning. Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem. En del av slutsatserna är: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att påverka allmänheten till att se Libyen som en prioriterad fråga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont. Budskapet i stort är att oppositionen står för något gott, civilbefolkningen är utsatt och i behov av akut stöd, Gaddafi är ond, begår övergrepp på oskyldiga och bör störtas. Tidningarnas inställning till militär insats och svenskt deltagande är samstämmigt positiv, men det förs inte någon tydlig argumentation för saken. Debatt och oenigheter är snarare kopplat till större politiska frågor som NATO-medlemskap. Tidningarnas politiska inriktning skiner igenom när kritik riktas åt motsatt håll, och de ”egna” får beröm.

The purpose of my thesis has been to examine the public debate in daily newspapers about children in 1882. For material I have used newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet from the year 1882. My study is based on a regulation concerning public schools from 1882 and a labour law concerning child labour from 1881. I have also examined other articles that focused on children to get an overview of what the papers wrote about them. With the articles I found in the Dagens Nyheter and Aftonbladet I have made a quantitative content analysis. As a method for the content analysis, I have used text analysis as a tool. As a result of my study I found a total of 228 articles about children and of those 82 dealt with the elementary school regulation and the child labour law in various ways. The other articles concerning children discussed issues such as how to raise your children, charity questions and accidents and crimes involving children. These articles were written from a perspective where society showed concern over the children's environment. Often the articles expressed great confidence and trust in the public schools as educators and as a place for learning and supervision.

No description available.

Advertising images have a history of being criticized for its manipulative character and negative portrayals of men and women. Previous studies have shown that advertising images have a distorting effect on society. There have been lively debates in Sweden the past years about gender equality and how stereotypical portrayals of men and women inhibit the progress towards an equal society. The purpose of this study was to examine how gender is constructed in Swedish advertising images published in Swedish newspapers today. The theoretical framework used in this study consists of former studies of stereotypic portrayals and theories of semiotics, gender and representation. To study signs present in the images a qualitative method and a semiotic perspective was used. The result showed that the studied images contained a lot of stereotypic portrayals of men and women. It was surprising to see such heavy use of stereotypes considering the awareness present in Swedish debates regarding negative portrayals of gender.

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder som tidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times, Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter och olikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader i Dagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som en konsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernas innehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hur svartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontra negativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ett generellt negativt budskap i internationell rapportering. Lika tydliga olikheter finner jag i budskapen kring aktiva eller passiva personer i bilderna, i val av ämnen och hur män respektive kvinnor representeras i dessa ämnesval. Även bildutsnittens olikheter är stor och skapar en i grunden tydlig skillnad hur man förmedlar sitt budskap. Olikheterna speglar de nationella skillnader som finns och förstärker de fördomar jag bär om våra länders syn på oss själva och varandra. Många frågor som kommer upp i materialet får inga svar. Jag har i denna uppsats endast skrapat på ytan med att synliggöra hur de anslag som vi ser via förstasidans bild kommunicerar med oss som mottagare. Det finns stort utrymme för att forska vidare kring delar i materialet som jag har undersökt, exempelvis utifrån genus och olika nationella diskurser.

<p>Den här rapporten behandlar ämnet informationsdesign. Informationsdesign är ett flervetenskapligt ämne som omfattar studier av tekniker och processer för framtagning av informationsmaterial. Textdesign, bilddesign och grafisk design är tre av de vetenskapliga ämnen som ingår i informationsdesign. Informationsgrafik är en kombination av text, bild och grafisk form och informationsdesign lämpar sig därför ypperligt för ämnet i denna rapport. Syftet med detta examensarbete har varit att producera informativ och intresseväckande informationsgrafik till en specialtidning som Dagens Industri ger ut i samband med tennisturneringen Swedish Open i Båstad.</p><p>Informationsgrafikerna består av dels en orienteringskarta som kommer att finnas på sista sidan de dagar tidningen ges ut, dels av tio underliggande informationsgrafiker med tenniskuriosa. Inledningsvis i denna rapport går jag igenom bakgrund, syfte, målgrupp och avgränsningar för examensarbetet. Därefter följer ett kapitel som beskriver teorin bakom examensarbetet, däribland centrala begrepp, informationsgrafikens historia samt hur nyhetsgrafik ser ut i Sverige och utomlands i dag. Rapportens huvuddel består av en beskrivning av arbetsgången för produktionen av informationsgrafikerna samt en beskrivning av de resultat jag kommit fram till vid utprovningen av informationsgrafikerna. Rapporten avslutas med ett avsnitt där jag återger de slutsatser jag kommit fram till under examensarbetet.</p><p>Informationsgrafikerna utprovades mot fem personer för att ge en indikation på hur informationsgrafikerna fungerade. De få oklarheter som uppdagades i utprovningen korrigerades sedan i informationsgrafiken. På det hela taget indikerade resultatet att informationsdesign ger en lättförståelig informationsgrafik.</p>

Personporträttet som genre, då framför allt i landsortspress, är ett relativt outforskat område inom medieforskningen. Syftet med studien är att undersöka hur journalister framställer män och kvinnor för sina läsare, eftersom vi anser att journalister bör vara medvetna om hur framställningar reproducerar normer som i sin tur inte ifrågasätter gällande maktstrukturer, och har ett ansvar att reflektera över detta. Vår hypotes är att män och kvinnor framställs olika på grund av vilket kön de har. Med en grund i social konstruktivism och genusvetenskap, har vi gjort en kvalitativ textanalys på 17 personporträtt i de så kallade “familjesidorna” i tidningarna Västerbottens-Kuriren och Borås Tidning. Vi undersökte under en tvåveckorsperiod vilka tillskrivna egenskaper, utifrån traditionella manliga och kvinnliga stereotyper, som finns i dessa personporträtt. Genom fyra steg; råanalys, textanalys, skribentanalys och tidningsanalys, identifierade vi ett flertal mönster i personporträtten. Män framställs som aktiva, initiativtagande och framför allt definieras de utifrån vilket yrke de har eller har haft. Kvinnor framställs som passiva, i det privata och definieras utifrån sina intressen och passioner. Resultaten av analysen visar att vår hypotes stämmer till hög grad men att det krävs ytterligare forskning på området. Även om analysen leder fram till ett tydligt resultat, visade den att fler perspektiv än genus spelar roll i hur personporträtten framställer män och kvinnor. Ålder, etnicitet och klass är andra aspekter som bör tas i beaktning i framtida studier.

No description available.

<!--StartFragment--> Arbetets syfte är att belysa konstkritikernas roll i debatten om det svenska samtida konsthantverket och att ge en bild av det recenserade konsthantverket i Sverige under de senaste tio åren. Utifrån syftet besvaras frågeställningen: Hur beskrivs samtida konsthantverk inom konstkritiken i ledande svensk morgonpress under perioden 1997-2008? Frågan besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där konstkritik i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tolkas. Några utsnitt har gjorts: juli 1997 och januari 1998, samt juli 2007 och januari 2008. Begreppsförklaringar samt historisk och teoretisk anknytning ges för ämnesområdena konsthantverk, konstkritik och kvalitet. Studien visar att konstkritikens huvudsakliga fokus är konsthantverkets estetiska funktion men att det svenska samtida konsthantverket alltmer innefattar ett abstrakt innehåll. Arbetet banar väg för framtida forskning inom kritiken av och begreppsdiskussion kring konsthantverket. <!--EndFragment-->

Sammanfattning Intensiva fallstudier av dagspressens representationer av humanitära aktioner Biafra 1968 och på Afrikas horn 2011 möjliggör en jämförelse i hur skildringen av det svältande Afrika förändrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat på hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frågeställningar: Hur framställs de behövande och de som hjälper? Legitimeras humanitära aktioner? I så fall: hur? Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra? Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella värderingar i den sociokulturella kontexten? Med postkolonial teori har utgångspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar på journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna består sammanlagt av fyra publikationer från Dagens Nyheter som, med sin ledande ställning, representerar dagspressen. Två artiklar från vardera fall, Biafra 1968 och Afrikas horn 2011, har analyserats med kritisk lingvistik, för den textuella nivån av den mer övergripande metoden; kritisk diskursanalys, där dess teori ger text, i snäv mening, en särskild konstituerande funktion för hur vi ser på världen. Identiteten av Oss har gått från en gemenskap byggd på svenskhet till ett mer kapitalistiskt, västligt Vi som går över nationsgränser. Bilden av de Andra står relativt stabil från 1968 till idag då den maktfulla afrikanen framställs som ett hot och de maktlösa som en stum, anpassningsbar massa. Resultatet visar också att den berättelse som den medierade diskursen, med sin rituella funktion, både då och nu använder sig av de koloniala projekten som kontext för att förklara humanitära aktioner i det svältande Afrika. Detta görs genom att Vi, genomgående för det empiriska materialet, överordnas de Andra.