Sammanfattning Intensiva fallstudier av dagspressens representationer av humanitära aktioner Biafra 1968 och på Afrikas horn 2011 möjliggör en jämförelse i hur skildringen av det svältande Afrika förändrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat på hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frågeställningar: Hur framställs de behövande och de som hjälper? Legitimeras humanitära aktioner? I så fall: hur? Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra? Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella värderingar i den sociokulturella kontexten? Med postkolonial teori har utgångspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar på journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna består sammanlagt av fyra publikationer från Dagens Nyheter som, med sin ledande ställning, representerar dagspressen. Två artiklar från vardera fall, Biafra 1968 och Afrikas horn 2011, har analyserats med kritisk lingvistik, för den textuella nivån av den mer övergripande metoden; kritisk diskursanalys, där dess teori ger text, i snäv mening, en särskild konstituerande funktion för hur vi ser på världen. Identiteten av Oss har gått från en gemenskap byggd på svenskhet till ett mer kapitalistiskt, västligt Vi som går över nationsgränser. Bilden av de Andra står relativt stabil från 1968 till idag då den maktfulla afrikanen framställs som ett hot och de maktlösa som en stum, anpassningsbar massa. Resultatet visar också att den berättelse som den medierade diskursen, med sin rituella funktion, både då och nu använder sig av de koloniala projekten som kontext för att förklara humanitära aktioner i det svältande Afrika. Detta görs genom att Vi, genomgående för det empiriska materialet, överordnas de Andra.

Syfte: Att identifiera behovet för arbetsterapi i Nehemiah Autism Center genom att utföra en behovsanalys. Metod: Mixad-metod användas för att utveckla en passande behovsanalys för att identifiera behovet för arbetsterapi. Resultat: Alla områden där en arbetsterapeut kan bidrag till valdes. Kommunikation och sociala färdigheter rapporterades mest frekvent och beteende förvaltning rankades som viktigast bland vårdnadshavare. Bland anställda, fritid och lek rapporterades mest frekvent och stresshantering rankades som viktigast. Utbildningsmöjligheter, kommunikation mellan anställda och medarbetare relation identifierades som stödjande faktorer för att uppnå målet på Nehemiah Autism Center. Stigma, religion och kulturell mångfald rapporterades som icke-stödjande faktorer för att uppnå målet på Nehemiah Autism Center. Slutsats: Det finns ett behov för arbetsterapi för att möta behovet hos barn med autism på Nehemiah Autism Center i Addis Ababa, Etiopien. / Aim: To identify the occupational therapy needs at the Nehemiah Autism Center by completing a needs assessment. Method: A mixed-methods design was adopted to construct a comprehensive needs assessment to identify the occupational therapy needs. Result: All areas of what an occupational therapist could assist with were selected as an area of need. Communication and social skills were most frequently reported and behavior management was ranked as most important among caregivers. Among staff members, leisure and play was reported most frequently and stress management was ranked as most important. Training opportunities, communication among staff members, and co-worker relationship were identified to be supporting factors in achieving the goal at Nehemiah Autism Center. Stigma, religion, and cultural diversity were reported to be unsupportive factors in achieving the goal at Nehemiah Autism Center. Conclusion: There is a great need for occupational therapy services to attend to children with autism spectrum disorder at Nehemiah Autism Center in Addis Ababa, Ethiopia.