The aim of this thesis is to examine how the Swedish daily press portraits librarians and the profession. I have used a discourse analytic study in my purpose to examine the image of librarians and the profession. I have analysed 34 articles between January 1, 2009 until January 1, 2010 from Aftonbladet and Dagens Nyheter, which are the two daily newspapers with the largest circulation in Sweden. I have used three major questions to answer the aim of my study: In what context do librarians and the profession appear in the daily press?What qualities are librarians assigned in the daily press?What views and attitudes about librarians and the profession appear in the articles?My analysis resulted in three discourses; discourse about librarians’ relation to literature, discourse about librarians and the labour market and discourse about librarians and information. My study concludes that the image of librarians and the profession in the daily press are versatile and mostly positive. Librarians are described as reading loving persons with a great knowledge in literature and information in their professional work. Another image of librarians is that they are useful as a resource to help and guide children and youngsters with social problems. The negative images in the daily press are for the most part about the future trends of the labour market.

The aim of this Master’s thesis is to deepen the understandingof how discourses on reading are manifested in Swedishdaily press 2007-2010. The empirical material is based on76 articles from four national newspapers. The questionsasked are: what categorizations emerge on reading; whatpossible themes can be discerned; which discourses onreading appear in newspapers and how are these defined;and what consequences may the discourses have?The study examines how reading is described and how perceptionsand images of reading emerge and the factors affectingthis, through critical Discourse Analyse according toErnesto Laclau and Chantal Mouffe. The articles are analysedin four phases which includes: identifying the elementreading, reading categories by means of chains of equivalence,possible themes and identifying discourses. The resultsshow that four discourses on reading can be identified: theinstrumental discourse, the hierarchical discourse, the malecrisis discourse and the “invisible” female discourse.Possible consequences of the discourses are that institutions,such as schools, solely focus on the utilitarian aspect of readingand do not encourage the pleasurable reading. Readingis often associated with the reading of books. It could be ofimportance that professionals within the library and schoolsectors are aware of this when reading is discussed and promoted.Another conclusion is that reading associated withwomen is likely to be taken for granted, and as a result effortsare focused on enhancing reading among boys and menand thereby perpetuate gender stereotypes. / Program: Bibliotekarie

The purpose of my essay is to study the current debate on public library as a meeting place in the Swedish daily press. I have examined how the meeting function is used and how it is perceived and what it might mean to the public library. Through a selection process, I chose 18 relevant newspaper articles from the year 2006 to 2012. By implementing a content analysis, three themes were distinguished; “the meeting place as a place to reside on”, “the meeting place as an inclusion” and “the meeting place as a culture and activity house” I have used Andersson, Scot-Hansen and Rabers theoretical models of the library's roles for my analysis. My study shows that the library's function as a meeting place is appreciated by the majority of the people. The library facilities are used for socialization as well as for the individual to be at peace. Many library users find social interaction through the cultural activities. The results indicate a development towards a library with sofas, cafeterias and scenes. The literature, however, has a secondary role in the modern library. Idea stores and hybrid library occurs in collaboration with other recreational activities to generate local hot spots. Ideologically, the library tends to give the market what it wants; it’s a populist strategy to ensure the library's benefit to the society. But the library´s social centers also remain a strong position among the library users. / Program: Bibliotekarie

<p>Studien handlar om hur islam och muslimer har framställts i svensk dags- och kvällspress ledarsidor under perioden 2004-01-01 och 2007-01-01. I undersökningen ingår tidningarna, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, GT samt KvP som tillsammans bidrar med 179 ledarsidor. Till denna undersökning har det dels använts en kvantitativ textanalys och dels Faircloughs kritisk diskursanalys där även flertalet av våra teorier ingår. Teorierna utgörs av Runnymede Trusts öppna och slutna attityder, kolonialismen och postkolonialismen, stereotypisering samt hegemoni och common sense. I den kvantitativa innehållsanalysen presenteras dessa tidningars inställning i siffror, som redogörs via olika diagram samt en tabell. Resultatet visar att flertalet av ledarna har en negativ inställning mot islam och muslimer. Av de undersökta ledarsidorna stod hela 73 procent för attityder som enligt Runnymede Trust och övriga teorier skulle betecknas som slutna attityder medan 15 procent som öppna attityder. Undersökningen visar bland annat att det finns en skillnad mellan de olika tidningarnas framställning av islam och muslimer i synnerhet mellan Aftonbladet, som har flest ledare med öppna attityder, och övriga tidningar. Dessa skillnader kan bl. a bero på tidningarnas ideologier. I denna framställning av islam och muslimer förmedlas oftast en stereotyp bild av ”de andra”.</p>

Studien handlar om hur islam och muslimer har framställts i svensk dags- och kvällspress ledarsidor under perioden 2004-01-01 och 2007-01-01. I undersökningen ingår tidningarna, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, GT samt KvP som tillsammans bidrar med 179 ledarsidor. Till denna undersökning har det dels använts en kvantitativ textanalys och dels Faircloughs kritisk diskursanalys där även flertalet av våra teorier ingår. Teorierna utgörs av Runnymede Trusts öppna och slutna attityder, kolonialismen och postkolonialismen, stereotypisering samt hegemoni och common sense. I den kvantitativa innehållsanalysen presenteras dessa tidningars inställning i siffror, som redogörs via olika diagram samt en tabell. Resultatet visar att flertalet av ledarna har en negativ inställning mot islam och muslimer. Av de undersökta ledarsidorna stod hela 73 procent för attityder som enligt Runnymede Trust och övriga teorier skulle betecknas som slutna attityder medan 15 procent som öppna attityder. Undersökningen visar bland annat att det finns en skillnad mellan de olika tidningarnas framställning av islam och muslimer i synnerhet mellan Aftonbladet, som har flest ledare med öppna attityder, och övriga tidningar. Dessa skillnader kan bl. a bero på tidningarnas ideologier. I denna framställning av islam och muslimer förmedlas oftast en stereotyp bild av ”de andra”.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning. Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver. Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör. När CSR har omskrivits negativt har det varit kopplat till kategorin affärsnytta.

Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv. I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars. Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang. I studien ser vi hur Internationella kvinnodagen har fungerat som ett verktyg för dagspressen att lyfta jämställdhetsfrågor men också att Internationella kvinnodagen har blivit en dag då dagspressen väljer att lyfta fram kvinnor och kvinnors liv.

SAMMANFATTNING INTRODUKTION: Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens? MÅL: Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Följande frågeställningar besvaras: Vilka olika pressideologiska värderingar eller synsätt har deltagarna i presstödsdebatten? Vilka marknadsförutsättningar tycker respektive sida i debatten ska gälla för dagstidningarna? Vad skiljer debattörerna åt i synen på mångfald och konkurrens i mediepolitiken? TEORI: Studien tar sin utgångspunkt i fyra normativa pressideologier: den auktoritära ideologin, den frihetliga ideologin, ideologin om socialt ansvar och den leninistiska pressideologin. METOD: Studien har två metoder. En kvalitativ metod för att skapa en djupare insikt i studiens frågeställningar genom analys av artiklarnas innehåll. En kvantitativ metod som beskriver material, innehåll och mönster i form av mängdberäkningar vilket ger ett större underlag för analys och slutsatser. RESULTAT: Den auktoritära pressideologin används som en skrämseltaktik av både stödförespråkare och stödmotståndare. Den leninistiska ideologin ger ett bidrag till den samlade bilden av hur världens olika länder kan organisera sin dagspress men den ger inget bidrag till debatten kring det svenska presstödet. Debattens deltagare befinner sig främst i den frihetliga ideologin och i ideologin om socialt ansvar.  Presstödsdebatten bedrivs på en elitnivå bland politiker, medieägare, fackliga tjänstemän, forskare och professorer samt journalister. Inga privatpersoner har intresse av presstödets vara eller icke vara. DISKUSSION: Studiens resultat visar två olika perspektiv på marknadsförutsättningar som respektive sida i debatten tycker ska gälla för dagspressen, ett marknadsekonomiskt perspektiv och ett demokratiskt ansvarsfullt perspektiv. De båda lägger var sin innebörd i begreppen mångfald och konkurrens. Dagspressen ska finansiera sig själv utifrån marknadens förutsättningar anser motståndarna i debatten men klarar inte marknaden detta så ska staten vara en hjälpande hand anser förespråkarna. Dagspressen är en del av Sveriges demokrati och presstödet är ett bidrag till denna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället. Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren. En skillnad mellan åren är att samhällsvetenskap är vanligare år 2001 än det var 1961, medan teknikvetenskap är mindre vanligt. Vetenskapsrelaterat innehåll återfinns vanligtvis i sektioner med allmänna nyheter båda åren, och nyhetsartiklar och notiser är den vanligaste artikeltypen. År 2001 blir det dock vanligare att vetenskap återfinns i andra sektioner samt i opinionsmaterial, till exempel i debattartiklar, ledartexter och krönikor. Det är färre forskare som förekommer i medierna år 2001 jämfört med år 1961. Majoriteten av forskarna är män, även om det blir vanligare med kvinnliga forskare 2001. Det är också något vanligare att forskarna uttalar sig år 2001 jämfört med år 1961. Vanligast att uttala sig om är den egna forskningen, men det syns en viss utveckling mot att forskarna i högre utsträckning kommenterar andra frågor, så som politik. Jämförelsen med den danska studien visar att det finns likheter och skillnader mellan svenska och danska dagstidningar gällande vetenskapsrelaterat innehåll. Bland annat verkar svenska medier använda sig av vetenskap i större utsträckning båda åren, samt har en högre andel kvinnliga forskare. En tendens som återfinns både i svenska och danska dagstidningar är att samhällsvetenskap blir vanligare och att det är färre forskare som medverkar i medierna år 2001 jämfört med 1961, men de forskare som medverkar uttalar sig i större utsträckning.

The aim of this paper is to study in which contexts Muslims and Islam are represented in newspaper- articles in the Swedish press. The research questions are formulated as follow: In what contexts are Muslims and Islam represented in Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013 ?Does the newspaper-articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter reflect open or closed attitudes about Islam?   My material compromises twenty-five newspaper- articles from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013. The material became a subject for qualitative content analysis. This resulted in four categories, the categories were formed from the content of the newspaper-articles.  The categories are: (1) Violence / Terrorism, (2) Extremist / Fundamentalist, (3) Islamic god´s state / government / Islamism and (4) Others. Those categories are produced by a number of different phenomena where Muslims and Islam are called. The analysis was based on two theories: The Runnymede Trust model and stereotyping theory. The Runnymede Trust model explains if it exists open and closed attitudes about Islam in the newspaper-articles. The aim of the stereotyping theory was to see the specific role of the media as a mediator of stereotypes, particular in the descriptions of Muslims and Islam.  The examination shows that that there is no closed attitudes about Islam, but there are open attitudes about Islam in the newspaper- articles that was published during the years 2011-2013, in Aftonbladet and Dagens Nyheter. This study shows that the media has a less prominent role as a mediator of stereotypical traits of Muslims and Islam in the newspaper- articles. The conclusion of this study can be summarized as follow: Muslims and Islam are represented in the context Violence/Terrorism, Extremists/Fundamentalist and Islamic god´s state/government/Islamism when Islamist political parties/organizations or Muslims as supporters of extremist terrorist groups have acted violently during the Arab Spring.