No description available.

Bakgrund: Uppsatsen handlar om den Augustprisvinnande ungdomsromanen Pojkarna som handlar om de tre vännerna Kim, Bella och Momo som av omgivningen könas som flickor tills de finner en magisk blomma som förvandlar deras kroppar så att de könas som pojkar. Detta verk valdes då det kan hävdas att det är viktigt att undersöka just litteratur med teman relaterade till transpersoner, då detta är en fråga som ofta glöms bort av HBTQ-rörelsen, feminismen samt queerteoretiska akademiker. Syfte: Syftet är att avgöra hur de tre vännernas könstillblivande porträtteras, om det finns skillnader i hur ciskön och transkön framställs och till vilken grad detta sker på ett respektfullt sätt. Metod: Metoden baserar sig på den hermeneutiska spiralen som fokuserar på pendelrörelsen mellan del och helhet i analysen av texten. Vidare utgörs analysen av den "lins" genom vilken texten läses, och denna "lins" är konstruerad av de teorier om kön, litteratur och stereotypiska transframställningar som tas upp i teoriavsnittet. Uppsatsen utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv som anser att litteraturen är med och skapar verkligheten, och i analysen av det litterära verket betraktas karaktärer som mimetiska vilket innebär att de antas säga något om människor eller grupper av människor även utanför litteraturen. Resultat: Karaktärernas könstillblivande porträtteras som en blandning mellan naturlig utveckling och inlärning av socialt konstruerade könsroller. Den största skillnaden mellan transkön och ciskön tycks vara att ciskön porträtteras som mer naturliga och transkön som mer artificiella, även om båda har drag av båda egenskaperna. Det går inte att påstå att porträtteringen sker på ett helt respektfullt sätt, vilket mest beror på att transkön framställs som mindre naturligt, och transpersoner reduceras till sina kroppar och objektifieras på så sätt.

The aim of this Master’s thesis is to examine values expressed towards the Swedish literary award Augustpriset in a selection of articles from Swedish newspapers published between the years 2000-2007. The questions posed in the study are: What types of values concerning Augustpriset are expressed in a selection of cultural journalistic articles? How is the relationship between intellectual culture and commercial culture reflected in the articles? How are positive and negative standpoints justified? How can Augustpriset and the journalists be understood as parts of intraconversion on the literary field? The study’s qualitative textual analysis is theoretically based on Pierre Bourdieu’s theory of the literary field. The method used for analysing the articles is idea analysis using dimensions constructed from Bourdieu’s description of two polarities, the intellectual and the commercial, of the literary field. Also used as a theoretical tool is John F. English’s term intraconversion. The results of the study indicate that a majority of the journalists express scepticism towards the commercial aspects of Augustpriset, and that commercial interests are sometimes perceived to be affecting the process of nomination, voting and awarding of the award. The results also indicate that intellectual culture is given higher value that commercial culture, hence the values expressed can be assigned to the dimension constructed from the intellectual pole. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine attitudes and standpoints amongst librarians at the Swedish public library towards literary awards and awarded literature. The questions posed in the study are: What attitudes are expressed amongst these librarians towards the Nobel Prize in literature, the August Prize and literary awards and awarded literature in general? What significance do the Nobel Prize in literature, the August Prize and other literary awards have concerning purchase and display at these public libraries? How is awarded literature perceived and how do they talk about it concerning quality and are questions of quality significant? Qualitative interviews with seven librarians at four different public libraries have been done. Theories regarding Jϋrgen Habermas the bourgeois public sphere and Pierre Bourdieu’s terms habitus, field and capital have been used as to explain the library as a public sphere. Concerning quality and value, theories by Barbara Herrnstein Smith have been used. The results of the study indicate that librarians have a positive attitude towards literary awards and the handling of awarded literature. None of the libraries have any specific policy regarding awarded literature though, and it is handled like any other literature of current interest. The awarded literature is of high quality, according the librarians, who also think quality is a criterion that should be rewarded. Librarians are also regarded as a competent group as to evaluate quality and judge literature accordingly.

No description available.