<p>Som lärare i grundskolan är kontakten med föräldrar nästintill oundviklig. Relationen anses vara komplex och problem kan uppstå. Syftet med vår studie är att få kunskap om och förståelse för relationen ur ett lärarperspektiv. Lars Eriksson (2004) talar om relationen utifrån fyra olika principer, varav två av principerna förklarar vi mer grundligt. För att få veta varför relationen ser ut som den gör idag följer en historisk återblick för att kunna se hur utvecklingen har skett från 1940-talet fram till idag. Vi har även tagit del av tidigare forskning där vi belyser olika forskares framställning i ämnet hem och skola.</p><p>Vi har genomfört en intervjustudie med sex verksamma lärare i grundskolan, årskurs 1-6, från olika geografiska lägen. Resultatet pekar på att lärarna upplever relationen som viktig men även svår i flera situationer, exempelvis när föräldrar inte visar sitt engagemang eller när föräldrar och lärare inte kommer överens. En annan svårighet kan vara när lärarna vill behålla sin auktoritet och därför håller ett visst avstånd till föräldrarna. Lärarna strävar efter ett nära samarbete med föräldrarna. De menar att förtroende är en förutsättning för en bra relation parterna emellan då ansvaret för elevens skolgång är gemensamt. Lärarna menar att det är viktigt för eleven att föräldrar och lärare har en god relation, då föräldrarna är de viktigaste personerna i barnets liv och de kan ge en komplett bild av eleven.</p>

No description available.

<p>Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon. De har också fått ökad kännedom om varandras yrkeskompetenser och arbetssätt. Trots förbättringar visar resultatet att det fanns vissa svagheter som gäller information och riktlinjer runt projektet.</p>

Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet.   Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista. För att verifiera dessa metoder och det underlag de ger till en checklista har en studie utförts på två skolor i Gävle kommun, Brynässkolan och Hagaströms skola.   Resultatet av studien har sammanfattats i en checklista där delar av de använda metoderna som visade sig lämpliga för att arbeta med att förbättra trafiksäkerhet kring skolor ur ett barnperspektiv har listats:   Inventering av fysisk miljö och observationer – inventering av fysisk miljö med en modifierad klassificeringsmodell utformad av SWECO, mätning av trafikflöde och observationer vid barns ankomst till skolan. Barns färd till skolan – enkät till barn om deras färd till skolan. Trafikarbetet vid skolan – fysiska förändringar i samråd, beteendepåverkande åtgärder för såväl vuxna som barn.   Denna studie har påvisat att det finns flera aspekter att ta hänsyn till vid skapandet av en säker trafikmiljö vid ankomst till skolan. Det behövs både beteendepåverkande och fysiska åtgärder för att uppnå bästa resultat. Det arbetet görs bäst när alla (skola, barn, föräldrar och kommun) tillsammans är delaktiga och jobbar mot samma mål; att barnen ska ha en bra och trygg trafikmiljö vid skolan. I arbetet med trafiksäkerhet vid skolor är den framtagna checklistan ett bra stöd för att ta fram rätt underlag och för att säkerställa att barnens perspektiv tas med i analysen. / The traffic environment is a problem at many schools in Sweden. The reason can in many cases be that the schools are not planned and built for the amount of traffic caused by parents who take their children to school by car today. There can be several reasons for parents to bring their children to school by car, such as: the road to the school is considered unsafe; the way to the school is too long for walking; the parents leave their children at the school on their way to work; or simply because it is practical.   The purpose of this study is to contribute to the understanding of increased traffic safety for children, and from a child’s perspective, collect basic data of the traffic environment to be used when working with improvements of the traffic safety around schools. The aim of the study is to produce a checklist which can be used by municipalities in their work. A number of methods have been chosen based on literature studies. These methods were applied to two schools in the municipality of Gävle, Brynässkolan and Hagaströms skola, in order to verify the methods and the basic data that they produce to a check list.   The methods used are:   Stocktaking of physical environment and observations - stocktaking of physical environment with SWECO’S classification model, measuring the flow of traffic and observations at children’s arrival at school. Children’s journey to school - questionnaire to children about their travelling to the school. Traffic work at the school - physical changes in consultation, behavior affecting measures for both adults and children. This study has shown that there were several aspects to take into consideration when creating a safe traffic environment for children arriving to school. To achieve the best result both actions to improve behavior and physical measures are needed. This work is best carried out when all involved (school, children, parents and municipality) cooperate and work towards same objective, the objective that the children shall have a good and safe traffic environment at school. In the work with traffic safety at schools the produced check list is a good tool to get the correct basic data and to make sure that the children’s perspective are included in the analysis.

Abstract   The purpose of the study is to examine how children perceive the relation between play and sex and analyse it from a gender perspective. This by answering the questions: "Is the children’s choice of place, materials and company in play dependent on gender?" and "Is there a significant difference between the sexes and/or ages?" The study was done through twelve focusgroup interviews with three children in each group except two groups of two children in each. Eight boys and nine girls of six years old and nine boys and eight girls of nine years old were interviewed. Boys and girls were interviewed in separate groups and the questions were open ended and followed up. The analysis was done from a gender perspective where gender is considered a social construction, and the dichotomous and hierarchal gender system is the normative point of view for this essay. The results showed that there were differences between both the sexes and the ages in the children included in the study. The children had a strong opinion of what was common for boys and what was common for girls to play. The boys had more difficulty crossing gender boundaries than the girls. There was a difference between the ages in that the younger children played more role-play and the older children tended to play games with structured rules. There were differences in power between the sexes. The boys played in a larger area than the girls and the girls positioned themselves as weaker or subordinate. In the choice of playmates the boys and girls played largely separated and when integrated play occurred it was generally as opposite sides of a chasing game. The girls verbalised a lager focus on the relationship to their playmates than the boys did, where signs of hierarchical orders within the groups of girls was evident. There were also differences in choice of materials used in play in both ages. Examples for further research could be an observation of the children combined with interviews to note differences in the children’s view of the relation between gender and play in theory and what it looks like in practice. Further research in the power yielded by girls could also be done.

Detta arbete är en fallstudie om entreprenörskapets inträde i skolans värld med de motgångar och fördelar det för med sig. Entreprenörskap i skolan är en möjlighet att ta tillvara de resurser som finns både i och utanför skolan, det är också viktigt då samhället har förändrats att skolan måste följa denna utveckling. Studien har som syfte att hitta en röd tråd i entreprenörskap i skolan som i sin tur kan leda till metoder och modeller för det fortsatta arbetet i skolorna. Författarna utgår från lärarnas egna åsikter om entreprenörskap och förändringsmetodik och har genom att använda både intervju och enkätundersökning fått möjlighet att nå fler respondenter. Dessutom har observationer av arbetsgruppsmöten samt aktionsforskning i form av Openspace använts för att få inblick i projektet. Genom ett noga igenomtänkt val har författarna till denna studie valt just dessa verktyg för att få fram så mycket material som möjligt på den relativt korta tid som har funnits till förfogande samt för att på olika sätt nå fler respondenter och deras åsikter.Lärarnas egna åsikter har sedan blandats med teori om förändring, entreprenörskap och organisationsteorier. Teorin används också som en presentation och smörgåsbord med olika sätt att arbeta på för lärare, rektorer och annan berörd personal i skolan. Tre beprövade sätt att utföra en handling, förändring eller förbättring presenteras: Kaizenmetoden, Verksamhetsbaserad organisation, lärande organisation. Resultatet visar att Projektet har upplevts som otydligt eftersom det finns många olika definitioner samt att lärarna inte har kunnat relatera projektet till den egna verksamheten. Otydligheterna har gjort att det var svårigheter att sprida det entreprenöriella förhållningssättet vidare i verksamheterna. Många lärare var ense om att det behövdes en ny kick-off. Studien visade även att en organisationsförändring på sikt är nödvändig, eftersom skolans nuvarande arbetssystem upplevs som styrt. De slutsatser som framkom tydligast var att det saknas tid för diskussion, samarbete samt förändring av skolans organisation. Studien resulterade i två modeller som togs fram med hjälp av den information som framkom under studiens gång. De modeller som presenteras underlättar för lärarnas arbete. Den första är den röda tråd som ska tas fram genom projektet och som är gjord för att utvecklas med tid och i och med att kunskapen och intresset för entreprenörskap ökar. Den andra modellen är en hjälp till lärarna i deras närverkande och kontakt med näringslivet som efterlystes i arbetets undersökning.

Skolans styrdokument ger läraren direktiv att skapa samarbete med närsamhället, bland annat för att annat berika undervisningen och för att förbereda barnen på livet utanför skolan. Tidigare forskning på området styrker detta synsätt och i denna studie undersöks på vilka sätt skola och närsamhälle kan samarbete och vilka hinder som står ivägen. Uppsatsens syfte är att belysa likheter och olikheter i lärarnas och närsamhällets bild av detta och att undersöka varför samarbetena verkställs eller uteblir. Efter att de kvalitativa intervjuerna genomförts och materialet bearbetats gick det att jämföra tre lärares åsikter med tre olika samhällsaktörers. Den gemensamma bilden av möjliga samarbeten samstämmer ganska väl hos lärarna och två av aktörerna, hembygdsföreningen och svenska kyrkan, medan samstämmigheten mellan lärarna och den tredje, den lokala Ica-butiken, inte är lika stor. Hinder för samarbete som konsekvent har återkommit i studien är bristen på tid och kommunikation. Både lärare och samhällsaktörer ser kommunikation som centralt för att lyckas.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon. De har också fått ökad kännedom om varandras yrkeskompetenser och arbetssätt. Trots förbättringar visar resultatet att det fanns vissa svagheter som gäller information och riktlinjer runt projektet.

I dagens samhälle uppstår det nya friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder något extra utöver den svenska läroplanen. Montessoripedagogiken är en pedagogik som lockar människor, vilket jag har fått tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att själva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra år sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mässor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet är att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för några föräldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i några Montessoripedagogers sätt att samverka med föräldrar/vårdnadshavare. Genom att använda mig av en kvalitativ metod för att samla in data i form av intervjuer fick jag en inblick i vilka faktorer som spelade in i valet för studiens deltagare. Faktorer som spelade in i valet för föräldrarna var dels Montessoripedagogiken, men för en förälder skedde valet utan att ha någon kunskap om pedagogiken.  Pedagogernas sätt att samverka med föräldrarna har ibland varit problematiska på grund av språkliga brister, men även på grund av föräldrarnas egen kunskap om Montessoripedagogiken. Två tredjedelar av föräldrarna anser att de har större kunskap om Montessoripedagogiken idag, än vad de hade innan barnet skolades in.   Nyckelord: Föräldrar, Montessoripedagogik, Skola Keywords:   Montessori, Parents, School

Sammanfattning Syftet med studien är att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har lärarna i idrott och hälsa när det gäller elevinflytande? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med elevinflytande? Om det finns några likheter och skillnader mellan lärarna vilka är då dessa? Metod I studien har kvalitativa intervjuer använts. De som har deltagit är tre stycken män och tre stycken kvinnor som är verksamma lärare i idrott och hälsa. Alla arbetar med elever i årskurs F-6. Kontakt togs med lärarna för att informera om studien. Tid och plats bestämdes för mötet och intervjuerna genomfördes. Sedan transkriberades och tolkades materialet för att till sist sammanställas. Resultat Lärarnas erfarenheter Majoriteten av lärarna anser att elevinflytande togs upp under utbildningen. Hälften tycker att de har fått tillräckligt med hjälpmedel och hälften tycker inte det. Eleverna har inte stort inflytande men de får vara med och påverka direkt i undervisningen. Hälften anser att det behövs tid för att ge ökat inflytande, andra menar atteleverna har det inflytande som går att ha. Lärarnas arbete Elevinflytande betyder att eleverna får vara med att påverka i undervisningen och det är viktigt med inflytande. När det handlar om miljöns påverkan är lärarnas åsikter delade. Lärarna har olika synpunkter på hur en miljö borde se ut för att få in inflytande. För att göra eleverna mer delaktiga handlar det om att prata mer. Grovplaneringen och ”måste momenten” är det som eleverna inte kan påverka. Lärarna har skilda åsikter om reflektion hinns med i undervisningen. Nästan alla är positiva till förslag från eleverna och dialog är jättebra och viktigt. Det råder delade meningar om vad eleverna känner till om sin rätt till inflytande. Hälften tror att det är svårt för eleverna att ta tillvara sitt inflytande och hälften påstår att det handlar om att förvalta ansvaret på ett bra sätt. Slutsatser Lärarnas erfarenheter av elevinflytande ser olika ut och ute i verksamheterna förekommer inte inflytande i så stor utsträckning. De flesta av lärarna är positiva till elevinflytande men hur de ska få in det i undervisningen är svårt eftersom det finns så lite tid och deras elever är små. Studien visar på fler skillnader än likheter mellan lärarnas åsikter. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2012</p>