• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2747
  • 49
  • 16
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2821
  • 645
  • 614
  • 564
  • 552
  • 541
  • 409
  • 366
  • 339
  • 295
  • 276
  • 268
  • 266
  • 250
  • 209
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Relationen mellan hem och skola : ur ett lärarperspektiv

Karppinen, Sanna, Ramberg, Camilla January 2006 (has links)
Som lärare i grundskolan är kontakten med föräldrar nästintill oundviklig. Relationen anses vara komplex och problem kan uppstå. Syftet med vår studie är att få kunskap om och förståelse för relationen ur ett lärarperspektiv. Lars Eriksson (2004) talar om relationen utifrån fyra olika principer, varav två av principerna förklarar vi mer grundligt. För att få veta varför relationen ser ut som den gör idag följer en historisk återblick för att kunna se hur utvecklingen har skett från 1940-talet fram till idag. Vi har även tagit del av tidigare forskning där vi belyser olika forskares framställning i ämnet hem och skola. Vi har genomfört en intervjustudie med sex verksamma lärare i grundskolan, årskurs 1-6, från olika geografiska lägen. Resultatet pekar på att lärarna upplever relationen som viktig men även svår i flera situationer, exempelvis när föräldrar inte visar sitt engagemang eller när föräldrar och lärare inte kommer överens. En annan svårighet kan vara när lärarna vill behålla sin auktoritet och därför håller ett visst avstånd till föräldrarna. Lärarna strävar efter ett nära samarbete med föräldrarna. De menar att förtroende är en förutsättning för en bra relation parterna emellan då ansvaret för elevens skolgång är gemensamt. Lärarna menar att det är viktigt för eleven att föräldrar och lärare har en god relation, då föräldrarna är de viktigaste personerna i barnets liv och de kan ge en komplett bild av eleven.
72

Vid medvetande eller inte?

Eroldsson, Charlotta January 2008 (has links)
Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov. Ett delsyfte har varit att undersöka om gymnasieeleverna har en hög datoranvändning. Även där har det fokuserats på hur många timmar de spenderar vid datorn efter skoltid och vad de själva anser om sitt beteende. Metod för undersökningen är kvantitativ metod i form av en enkät. Denna enkät har delats ut till 89 gymnasieelever som alla har varit över 18 år. Av resultatet framgår att det finns ett samband mellan de elever som använder datorn mest frekvent också är de elever som har stora sömnproblem. Resultatet visar även på att eleverna själva är medvetna om sina sömnvanor och att deras sömn inte är tillfredställande. Det är ungefär lika många elever som sitter vid datorn mest frekvent som också anser att de är datorberoende. Ungefär lika många elever sover mindre än vad som anses vara normalt.
73

Jag är inte blyg : SO-lärare talar om sexualitet

Södergren, Marie, Montén, Kristina January 2009 (has links)
No description available.
74

Likvärdig utbildning - Lättare sagt än gjort

Boholm, Camilla, Löfvenberg, Caroline January 2014 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare, lärare och skolledare ser på de pedagogiska förutsättningarna för en likvärdig utbildning inom förskolor och skolor. Kvalitativa intervjuer användes som metod i studien. I studien intervjuades tre förskollärare, tre lärare, en förskolechef och en biträdande rektor från två förskolor och två skolor. Resultaten visade att respondenterna ansåg att alla barn ska få sina behov tillgodosedda för att utbildningen ska kallas likvärdig. Respondenterna menade att brist på personal med pedagogisk kompetens och för stora barngrupper försämrade möjligheterna att ge en likvärdig utbildning. Respondenterna menade därför överlag att för att en likvärdig utbildning ska bli möjlig krävs både i förskolan och skolan mindre barngrupper och mer fortbildning för personalen. Den ena slutsatsen i studien var att deltagarna uttryckte att det var skillnad i hur de ville arbeta och hur de faktiskt arbetade, mot en likvärdig utbildning. Den andra slutsatsen var att flera av respondenterna upplevde att en del barn i deras verksamhet inte fick det stöd de behöver
75

Att lära in matematik utomhus : Vad, hur och varför

Nicol, Ulrika, Olsson, Charlotte January 2014 (has links)
Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik.
76

Skolans funktion i arbetet mot HIV/AIDS i Uganda

Andersson, Eva January 2014 (has links)
No description available.
77

Positiv till friluftsliv? : En studie om elevers inställning till och upplevelse av friluftsundervisningen i skolan / Positive to friluftsliv? : A study of students’ attitudes to and experience of friluftsliv education in school

Nelsén, Jesper, Selméus, Adam January 2013 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elevers relation till friluftsliv i skolan och på fritiden. • Hur är elevernas inställning till och upplevelse av friluftslivsundervisningen i skolan? • Vad har eleverna för erfarenheter av friluftsliv från sin uppväxt, fritid och skolgång? • Finns det något samband mellan hur mycket friluftsliv man har utövat under sin uppväxt och inställningen till och upplevelsen av friluftslivet i skolan? Metod Vi har i denna studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en generaliserbar bild av vårt urval och för att kunna utföra statistiska beräkningar. Vi använde en enkät som behandlade frågor om elevernas erfarenheter, upplevelser och inställning till friluftsliv. Enkäten delades ut till 225 elever som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, fördelade på två gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm. Resultat Resultatet av denna studie visar att eleverna överlag är positivt inställda till friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser från det friluftsliv de har utövat. Några skillnader mellan män och kvinnor hittades inte. Utövandet av friluftsliv minskar med åren för både män och kvinnor. Innan de fyllde 12 år var flickorna ute i naturen oftare än pojkarna, men denna skillnad jämnas ut och är inte längre signifikant för det senaste året. Resultaten tyder på att hur mycket man har utövat friluftsliv under det senaste året och mellan 12 och 15 års ålder påverkar elevernas allmänna inställning till friluftslivsundervisningen, hur meningsfull de tycker att den är och om de vill ha mer friluftsliv i skolan. Kön, bostadsområde och hur ofta man var ute i naturen innan man fyllde 12 år hade ingen signifikant påverkan. Slutsats Vår slutsats är att ju oftare man är ute i naturen som ungdom, dvs. efter att man har fyllt 12 år, påverkar den allmänna inställningen till och upplevelsen av friluftsliv positivt. Vi anser därför att skolan bör sträva efter att främja elevers möjlighet till att vistas ute i naturen i skolan. / Aim The aim of the study was to examine students' relationship to friluftsliv at school and during their free time. • What are the students' attitudes to and experience of friluftsliv education in school? • What experiences of friluftsliv do students have from their childhood, free time and schooling? • Is there a correlation between how much friluftsliv you have exercised during your upbringing and attitudes towards and experiences of the teaching of friluftsliv in school? Method We have in this study used a quantitative method to get a generalizable picture of our sample and to be able to perform statistical calculations. We used a questionnaire that addressed issues of students' experiences of and approaches to friluftsliv. The questionnaire was distributed to 225 students who were selected from a convenience sample, divided into two high schools in a suburb south of Stockholm. Results The results of this study shows that students generally have a positive attitude to the teaching of friluftsliv in school, and that the majority of the students have positive experiences from the friluftsliv they have practiced. Any differences between men and women were not found. The practice of friluftsliv decreases with age for both men and women. Before the age of 12 years, girls are out in the wild more often than boys, but this difference is evened out and is no longer significant for the past year. The results suggest that how much you have exercised friluftsliv in the last year and between 12 and 15 years of age affects students' general attitude toward friluftsliv, how meaningful they find it and if they want more friluftsliv in school. Gender, residential, and how often they were out in the wild before they turned 12 years had no significant effect. Conclusion Our conclusion is that the more often you are out in the wild as a youth, ie. after having reached the age of 12 years, influences the general attitudes towards and experiences of friluftsliv in a positive way. We therefore believe that schools should strive to foster students'ability to be out in nature during school.
78

Läxor : utifrån elevers och lärares perspektiv

Schramm, Cecilia, Källbäck, Emma January 2014 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka vilken inställning elever i mellanstadiet har till läxor i ämnena svenska och matematik och hur lärare i år 3, 4 och 5 använder sig av läxor i ämnena svenska och matematik. Syftet har även varit att undersöka hur mycket tid elever lägger på sina läxor. Arbetet baseras på enkätundersökningar och intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med läxor mellan 15 och 30 minuter i respektive ämne och att flertalet av dem behöver stöd från någon vuxen med läxorna. Både elever och lärare är överens om att det finns ett syfte med läxor, dock överensstämmer inte det syfte som eleverna tror att läxorna har helt med det syfte lärarna anger att de har.
79

Hur tar du dig till skolan? : En kvantitativ studie om elevers transportvanor till skolan

Thorsell, Anna January 2013 (has links)
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att kartlägga skolelevers transporter på en skola i en stödjande miljö. - Hur stor andel av eleverna använder aktiv transport? - Vilka faktorer påverkar de elever som inte använder aktiv transport till och från skolani en stödjande miljö? Metod: Studien genomfördes med en enkätundersökning som delades ut till sammanlagt 63 av 75 eleveri årskurs fyra på en skola i en söderförort till Stockholm. Det externa bortfallet bestod av deelever som av någon anledning inte var i skolan på undersökningsdagen. Skolan ligger i enstödjande miljö för fysik aktivitet. En pilotundersökning genomfördes på ca 60 elever i årskursfem där synpunkter kunde lyftas fram och enkäten reviderades innan den slutligaundersökningen. Resultat: 50/63 elever använde någon form av aktiv transport till skolan. De 13 som använde passivtransport bodde i samma områden som minst en av de som använd aktiv transport. Samtliga 13ägde även en cykel och har samma förutsättningar för aktiv transport som övriga elever. Vidarevar de flesta eleverna fysiskt aktiva minst en gång/vecka och hade en positiv inställning tillfysisk aktivitet men detta verkade inte påverka huruvida eleverna använder aktiv respektivepassiv transport till skolan. Majoriteten av eleverna anser att de själva bestämmer över hur detar sig till skolan men en intressant korrelation finns dock mellan elevernas transportsätt tillskolan och deras föräldrars transportsätt till jobbet. Slutsats: I dagens samhälle är fysisk inaktivitet ett stort problem. Fysisk aktivitet måste bli en mernaturlig del av människors vardag då planerade aktiviteter inte är tillräckligt. Aktiv transportkan öka människors aktivitetsnivåer och bidra till ett aktivare liv. Valet av att använda aktivtransport styrs, utöver yttre faktorer (till exempel tillgång till en stödjande miljö) även avindividuella- och sociala faktorer. Dessa kommer både hemifrån, där föräldrarna har stortinflytande över sina barns levnadsvanor, och från samhället, där skolan spelar en viktig roll somsocial arena. Skolan har möjlighet att påverka sina elever till att välja aktiv transport somfärdmedel till skolan och på så sätt grunda ett beteende som kan följa med eleverna även i vuxenålder.
80

Betyg i årskurs 6

Tove, Lindberg, Evelina, Corona January 2013 (has links)
Betyg och bedömning är ett svårt, mångdimensionellt och ofta diskuterat ämne. Vi som blivande lärare hade som mål att bli mer insatta i själva ämnet betyg eftersom vi känner oss oerfarna kring detta område. Betyg i årkurs 6 är något nytt som iscensattes år 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske någon dag kommer att sätta betyg i en årkurs 6. Genom vårt arbete ville vi få mer kunskap och insikt om varför vi använder oss av betyg. Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 6 samt hur utbildade lärare resonerar kring betygsättande. Metoden vi valde för att undersöka vårt syfte var intervjuer med de utbildade lärarna samt enkätundersökningar med elever i årskurs 6. Anledningen till att vi valde att intervjua lärare var att de skulle få associera mera fritt och svaren skulle bli mer utförliga. Anledningen till att vi valde att göra enkätundersökning med eleverna var att få med så mycket åsikter som bara möjligt. Av resultatet kan vi tolka att elever och lärare till största delen är överrens när det gäller betyg i årskurs 6. Vi blev delvis överraskade över resultat om att de flesta elever och lärare hade en positiv inställning till betyg vilket förvånade oss då vi förmodade att inställningen till betyg skulle vara något mera negativ. Detta arbete har ändrat vår syn på betyg i tidig ålder. Slutsatsen anser vi vara att elever och lärare har en positiv inställning när det kommer till betyg i årkurs 6. När vi ska ut i verksamheten har vi en bättre syn och förståelse för betyg i tidig ålder vilket kan leda till att vi kommer att använda betyg på ett mera nyanserat sätt. Vi ska inte se betyg som något negativt utan att det är ett bra verktyg för oss att använda då vi kan se vilka elever som tillexempel behöver stöd i något ämne.

Page generated in 0.0516 seconds