Föreliggande rapport är resultatet av sex intervjuer kompletterade med litteraturgranskning. Rapporten speglar den pågående debatten kring studieavgifter. Den redovisar, inspirerad av diskursanalytisk metod, tre skilda diskursiva debatter dvs. lärosätets, individens, samhällets, på två diskussionsområden - kompensatoriska åtgärder samt möjligheter, fördelar/styrkor. Rapporten påvisar de problem och lösningar som förts fram inom dessa. Respondenterna lyfter fram att studieavgifter handlar om ett ömsesidigt investeringsproblem för framtida välfärd – för individen såväl som för samhället. Respondenterna pekar också på att samverkan mellan departement behövs liksom företagsstöd för industristipendier eftersom full kostnadstäckning behövs. Brister i investering blir ett dilemma som långsiktigt påverkar Sveriges välfärd och även den enskilda studentens välfärd, i synnerhet för den som inte själv har ekonomiska resurser. Fem av sex respondenter har den samlade synen på avgifter att kravet på full kostnadstäckning inte är rimligt utan ett välfungerande stipendiesystem och innebär att vi förlorar alltför många studenter. Den preliminära lösningen är att vidta kompensatoriska åtgärder samt att regeringen tillskjuter medel, säger studieanordnarna. Jag drar slutsatsen att vi ännu inte är redo för att ta hand om konsekvenserna av avgifter och att samverkansdebatten knappt påbörjats. / This paper is based upon six interviews completed by making a literature examination. The paper reflects the current debate on tuition fees. It shows, inspired by a discourse analysis method, three separate discursive debates i.e. higher education, the individual, the society, in two areas of discussion – compensatory measures and potentials, advantages/ stability. The paper demonstrates the problems and solutions put forward in these areas. The respondents highlight that tuition fees are about a mutual investment problem for future welfare - for the individual as well as the society. The respondents also point out that there needs to be collaboration between the ministries, as well as financial support for industrial scholarships because costs need to be completely covered. Lack in investment becomes a dilemma that affects Sweden’s welfare and even the students individual welfare in the long term, particularly for the one who does not have own economic resources. Five of six respondents have an overall view on tuition fees that indicate the demands on full cost coverage is not reasonable without a well-functioning scholarship system and results in us losing too many students. The preliminary solution is to take compensatory actions and that the government contributes funding, the study providers say. I conclude that we are not yet ready to deal with the consequences of tuition fees and that a collaborative debate has just begun.

Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor. Hur ser man på ämnet religion och dess undervisning? Får man med allt från kursplanen? Hur skulle det nya ämnet påverka ämnet religion? Vad anser elever och lärare på en gymnasieskola i Mellansverige? Stämmer deras åsikter överens med vad artiklarna säger som tar upp förslaget? Majoriteten är emot förslaget. De är nöjda med dagens undervisning i religion och den etik som undervisningen tillför. Det finns andra sätt att uppnå de mål som kommittén lagt fram.

No description available.

This thesis is a literature study examining how EU is affecting or governing Swedish educational politics. The theoretical framework for this study is europeanization and governance-theory explored through the Open Method of Coordination. The questions to be explored are: 1. What are the goals promoted by EU in Educational politics and how do these goals relate to Swedish knowledge- and value-goals? and 2. In what ways is the EU trying to influence Swedish educational politics and finally is there any signs of educational harmonization between EU and Sweden? This study sets out how EU has had an impact on Swedish educational politics symbolizing signs of top-down europeanization and harmonization. The EU impact on Swedish educational politics has been based on EU use of the Open Method of Coordination through monitoring, assessing and reporting on Swedish educational politics and through the creation of common goals and strategies.

I och med att Sverige röstade för Urfolksdeklarationen år 2007 erkände den svenska staten samiskt självbestämmande i bland annat utbildningsfrågor. Aktörer inom såväl staten som Sametinget har under det senaste decenniet föreslagit att Sametinget skall överta ansvaret för sameskolan från den statliga myndigheten Sameskolstyrelsen, men detta har inte skett. Denna uppsats analyserar policyprocessen kring att förändra sameskolans styrning mellan åren 2004-2017, och varför den har stagnerat i ett ickebeslut. Detta studeras i relation till Sametingets möjligheter att driva samisk utbildningspolitik; en form av samiskt självbestämmande. Genom att göra en fallstudie inspirerad John W. Kingdons dagordningsmodell visar denna studie på svårigheterna för Sametinget att driva utbildningspolitiska frågor. Sametinget gör upprepade försök att få upp frågan kring sameskolan styrning på den statliga dagordningen, men både den politiska kontexten och problemförståelsen skiljer sig på den statliga nivån. På den statliga nivån har frågan kopplats till ineffektiv myndighetsutövning emedan frågan inom Sametinget har politiserats utifrån bristen på självbestämmande. Därtill har intresset för frågan varierat inom Sametinget under perioden. Sametingets partier tycks fästa olika stor vikt vid frågan och den politiska majoriteten har skiftat under den undersökta perioden. Resultaten pekar på att den form av icke-beslut som Sametinget utsätts för under policyprocessen är en form av statligt maktutövande, avsiktlig eller inte, mot Sametinget och en begränsning av självbestämmandet. Även om Sametinget vid flera tillfällen driver frågan och staten inte motsätter sig förslagen tas ändå inget verkställande beslut. Sametingets nuvarande institutionella arrangemang tycks utifrån denna studies resultat inte ge möjligheter att förverkliga samiskt självbestämmande inom utbildningspolitiska frågor.

Regeringens satsning på att alla lärare bör få mer kunskap och kompetens i specialpedagogik väckte mitt intresse utifrån min yrkesroll som specialpedagog. Utbildningsinsatsen som heter ”Specialpedagogik för lärande” innehåller tre moduler varav den första är den som analyserats i denna studie och den heter ”Inkludering och delaktighet”. Själva begreppet ”inkludering” kan tolkas på många olika sätt och begreppet ges ofta många olika betydelser. Jag fann det därför intressant att med hjälp av diskursanalys ta reda på vilka betydelser begreppet ges i materialet. Mina frågeställningar lyder: 1. Hur ges inkludering betydelse i materialet? 2. Genom vilka diskurser konstitueras dessa skilda betydelser och vilka möjligheter respektive gränsdragningar skapar diskurserna? 3. Vad kan diskurserna få för betydelse för hur specialpedagogens yrkesroll skulle kunna utformas? Resultatet av den diskursteoretiska analysen är tre diskurser: 1. Den praktiknära diskursen där begreppet inkludering ges betydelsen av att vara en metod för skolan att använda för att få till höjda kunskapsresultat och bättre lärande 2. Den visionära utbildningspolitiska diskursen där begreppet inkludering i skolan sägs kunna leda till ett bättre och mer demokratiskt samhälle och slutligen 3. Den globala diskursen där begreppet inkludering ges betydelsen av att vara en slags policy som många länder världen över ska följa. Diskurserna om inkludering utifrån ett diskursteoretiskt synsätt fungerar konstituerande för vår värld, det vill säga att de vägleder oss och legitimerar vissa handlingsmönster. Så utifrån mitt resultat är inkludering något bra, positivt och eftersträvansvärt som skolor och länder bör implementera.

Bakgrunden till denna studie var att EU:s rekommendation om åtta nyckelkompetenser för livslångtlärande är något som medlems länderna förhåller sig till vid utformning av utbildning. Syftet med undersökningen var att belysa hur nyckelkompetenserna kommer till uttryck i svensk, finländsk och åländsk slöjdundervisning. Empirin bestod av kvalitativa intervjuer och läroplanstexter som genom hermeneutiskt arbetssätt lästs och analyserats. Undersökningen gav svar på två frågeställningar: Vilka likheter och skillnader finns i framskrivningen av EU:s nyckelkompetenser i de tre kursplanerna ochderas betygskriterier? Hur tar sig nyckelkompetenserna uttryck i slöjdlärarnas utformning avundervisningen? Resultatet visade att nyckelkompetenserna ingår i slöjdundervisningen men att de inte är tydligt uttalade. I den finländska och åländska kursplanen i slöjd är kompetenserna i något omformulerad form sammankopplade med undervisningsmål och ämnesinnehåll. I den svenskakursplanen nämns inte kompetenserna, men innebörden av dem finns inkluderad i läroplanens allmänna del.

Ron DeSantis has become one of the most important and debated American politicians in recent years largely because of his education policies. This thesis aims to study the existence of conservatism in his laws Stop WOKE Act, Parental Rights in Education Act, and HB 1069 with research questions formulated to study the laws’ conservative idea structures and their similarities and differences. Heywood’s (2021) definition of conservatism lays the ground for the thesis, but it is primarily guided by Marietta’s (2012) four types of American conservatism used to distinguish different conservative types. The method used is a qualitative idea analysis directed by ideal types and a set scale used for a qualitative assessment, which is applied to a material consisting of official legal texts.  The analysis shows that all three laws studied have a Social Conservative and Culture Conservative idea structure. National Defense Conservatism and Economic Conservatism are also expressed, but only in the Stop WOKE Act, while the Parental Rights in Education Act and HB 1069 have similar conservative idea structures. Culture Conservative ideas mainly characterize DeSantis' education policy overall and are the main basis for the debate and criticism surrounding it.

Forskning om lyrikundervisning i förstaspråket är begränsad, likt lyrikens plats i klassrummet. Majoriteten forskning visar att lärare, elever och lärarstudenter anser att lyriken är främmande, svår och inkompatibel med betygssättning. Det finns dock inga sådana studier om vuxenutbildning, varken utländska eller svenska, trots att komvux är den skolform som har flest elever per år. Denna studie syftar till att undersöka, förstå, gestalta och tolka hur yrkesverksamma svensklärare på komvux beskriver sin relation till lyrik och sina erfarenheter av lyrikundervisning samt vilka möjligheter de ser med att arbeta med lyrik på komvux. Fyra lärare från tre komvux i Sverige intervjuades och dessa intervjuer analyserades induktivt med gestaltande metod, poetic inquiry, och deduktivt med teoretisk analys. Resultaten presenteras i form av diktkluster som analyseras med vald teori. Teorier som används är Rosenblatts transaktionsteori, Showalters teori om lyrikdidaktik, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet, Fejes och Holmqvists teori om komvux som marknad, samt Larssons tankelinjer för vuxendidaktik. Studien visar att lärarna har liknande mål för sin lyrikundervisning, att arbeta med selektiv uppmärksamhet i ett flerstämmigt klassrum, men har olika möjligheter att uppnå detta på grund av sitt privata läsintresse, typen av undervisning (fysisk eller digital), och mängden kollegialt stöd. Slutsatserna som dras är att lyrik bör implementeras mer på komvux men för att underlätta formativ bedömning och att komvuxlärare bör erbjudas mer kollegialt stöd.

This thesis examines the political ideas of citizenship that can be found in Swedish education policies between 1962 and today. Furthermore, the thesis also examines how these ideas have changed over time. The material consist of four education policy bills that was adopted during the studied time period. The analytical tool of the study is based on three different ideal types of social citizenship: The socio-liberal citizenship, the libertarian citizenship and the republican citizenship. These ideal types also contains three different dimensions of social citizenship: Goals and values, characteristics of the citizens and rights and obligations. The primary findings of the study shows that a focus on public good and community engagement associated with the republican citizenship can be found in the bill from 1962, while in the bills from 1991-1993 the focus has shifted towards individual satisfaction and freedom of choice associated with the libertarian citizenship. In the bill from 2009 the shift is not as clear as ideas associated with the libertarian citizenship reappears in this bill as well. Although, the primary focus of the bill can be claimed to be on social justice, equality and social inclusion, associated with the socio-liberal citizenship. The results of the study thus indicates a shift from the republican citizenship in the 1960s, towards the libertarian citizenship in the 1990s and then towards the socio-liberal citizenship in the 2010s.