Denna undersökning kommer huvudsakligen fokusera på två givna delar, en områdesöversikt och en flerfallstudie. Syftet för arbetet är att undersöka hur fem svenska kustnära kommuner; Göteborg, Malmö, Vellinge och Kristianstad samt Stockholm arbetar i sin översiktliga planering med översvämningshanteringen och hur ökad motståndskraft mot havsnivåhöjning införlivas. Vidare ska arbetet behandla vilka konsekvenser som stigande havsnivåer leder till och hur den framtida planeringen ska kunna rusta sig för utmaningarna. Undersökningen avgränsas till enbart kustnära kommuner belägna i södra eller mellersta Sverige för att begränsa det insamlade materialet som behövs för undersökningen. Likaså avgränsas arbetet till att endast undersöka översvämningsrisken som sker till följd av havsnivåhöjningar och inte extrema regnmängder. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskning och analysprocess, där målet är att förstå och förklara hur svenska kustnära kommuner hanterar havsnivåhöjning och översvämningsrisken i sin översiktliga planering. Metoden för datainsamling baseras på dokument producerade av kommuner, myndigheter och forskare som utgör offentliga handlingar. Dokumenten analyseras därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med uppgiften att kvantifiera texternas innehåll. Slutligen jämförs och diskuteras de undersökta kommunerna och de satta frågeställningarna besvaras. Samtliga av de utvalda kommunerna har sina egna olika givna omständigheter gällande ekonomiska förutsättningar och den fysiska miljön, som speglar hur kommunens arbete kring översvämningsriskhanteringen ser ut. Det är givet att en förändring av planeringen berörande översvämning behöver utvecklas och anpassas till det förändrade klimatet. Vi kan inte blunda för klimatpåverkan och dess följdkonsekvenser, utan den fysiska planeringen behöver sträva efter en ökad resilience.    Avslutningsvis knyts undersökningen ihop med ett avsnitt berörande slutsatser.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommuner hanterar klimatrisker i sin detaljplanering. Eftersom globala klimatförändringar är en realitet idag och innebär påverkan på vårt samhälle och vår byggda miljö blir dessa aspekter något som Sverige och svenska kommuner behöver förhålla sig till. I Sverige är det kommunerna som har ansvar för hur mark- och vattenområden planeras vilket innebär att den fysiska planeringen på kommunal nivå får stor inverkan på vårt samhälle. Därför är den kommunala detaljplaneringen relevant att undersöka för att se hur dessa klimatrisker hanteras. I studiens bakgrund beskrivs kommunernas roll i samhällsplaneringen och en förklaring till vad klimatanpassning och klimatrisker innebär ges. Även de myndigheter och den lagtext som är viktig för klimatanpassning på kommunal nivå redogörs för.  Metoderna som använts för att undersöka det material som studien innebär är både kvantitativa och kvalitativa för att fånga in så mycket relevant information som möjligt. Metoderna har således varit en kvantitativ textanalys för att räkna förekomsten av klimatrelaterade ord i detaljplaner och en kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys samt WPR-analys för att undersöka detaljplanernas språkliga aspekter och hur detta kan påverka förståelsen av dem. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig på den ekologiska moderniseringen och synen på miljö- och klimatrelaterad problematik vilket kompletteras av tidigare forskning inom klimatanpassning och markanvändningsplanering.  Resultatet av studiens undersökningar visar att förekomsten av klimatrelaterad retorik i detaljplaner varierar mycket kraftigt mellan de undersökta detaljplanerna. Resultatet visar även att de klimatrisker och anpassningar som framför allt nämns är vattenrelaterade och att andra klimatrisker nämns i mycket mindre utsträckning eller inte alls. En slutsats av vår undersökning är att de allmänna diskurserna och den allmänna förståelsen för dessa klimatrelaterade aspekter påverkas av hur och hur mycket aspekterna nämns. De aspekter som beskrivs med detaljerad retorik och vid fler tillfällen får större utrymme i den allmänna diskursen kring klimatrisker och klimatanpassning vilket således leder till en bättre förståelse för dessa aspekter. Förståelsen av de aspekter som utelämnas blir därför sämre vilket påverkar acceptansen av de åtgärder som anses nödvändiga för klimatanpassning. Det kan även påverka synen på hur angelägna klimatrelaterade problem faktiskt är.

Trygghet är ett ständigt aktuellt ämne som berör alla i ett samhälle. Trygghet är ett komplext begrepp och är beroende avsin kontext. I den här rapporten undersöks begreppet trygghet inom fysisk planering. Upplevelsen av trygghet är individuelloch alla har förmodligen någon gång upplevt trygghet i sitt liv. Att känna sig trygg är en mänsklig demokratisk rättighet ochär därmed något som planerare måste ta ställning till. I den här rapporten undersöks det om och hur den fysiska miljön kanpåverka trygghet.Undersökningen bygger på en fallstudie av Kungsmarksplan som ligger i anslutning till miljonprogramsområdet Kungsmarkeni Karlskrona. Platsen har valts utifrån att det finns en uppfattning att Kungsmarken är en otrygg plats, det kan bero på att detär en del av ett miljonprogramsområde. Genom kvalitativ textanalys och platsanalys med observation har strategier formuleratsför hur trygghet skapas i den fysiska miljön. Dessa strategier har legat till grund för två nya gestaltningsförslag av Kungsmarksplan.

Nacka should become an apprehensible city. This thesis aims to create a basic, strategic framework and approach described as a set of strategies and principles which will be used to make a design proposal. The strategies and principles will be used to identify and understand the barriers (e.g. highways, hills etc) and possibilities (e.g. existing urban areas, public spaces, green paths etc) of and for Nacka City’s spatial development and to reach a criterion for densification and “city making“ (concepts from Nacka’s “FÖP”). The main concern is to identify and investigate the barriers, functions, values and assets of Nacka (and its connections to Stockholm) as well as the general goals set up by the municipality. By understanding the existing conditions, and to be aware of the future evolvement and development of Nacka, I will try to identify and locate appropriate locations for urban growth and densification. This location/s, depending on the strategies and principles revealed by the framework, will then be presented as a design proposal.

Denna studie syftar till att undersöka hur kommunen behandlar hållbar dagvattenhantering inom planprocessen och vilket kunskapsunderlag som kommunen besitter. Uppsatsen undersöker hur svensk lagstiftning och direktiv från Europeiska unionen påverkar planeringen för dagvattenhantering inom svenska kommuner. Det ger svar för vilka begränsningar och möjligheter den fysiska planeraren har för att inkludera hållbara lösningar av dagvatten i planeringen.  Studien är avgränsad efter två kommuner som avviker från andra kommuner i Sverige med tydliga dokument om dagvattenhantering. Genom en kvalitativ innehållsanalys av kommunala dokument om dagvattenhantering samt semistrukturerade intervjuer med anställda på kommunen besvaras studiens syfte och frågeställningar. Uppsatsen belyser problematik kring både planering och applicering av hållbar dagvattenhantering inom planprocessen, där det framgår hur otydlighet och okunskap finns inom ansvarsfördelningen. Det saknas både stöd och riktlinjer från den nationella nivån, vilket försvårar den lokala nivåns förutsättningar att arbeta utefter effektiva och hållbara lösningar för dagvatten. Den fysiska planeraren står inför stora utmaningar för applicering av hållbar dagvattenhantering i framtiden.

Cykeln som färdmedel bidrar till en rad positiva fördelar som exempelvis förbättrad hälsa och miljö samt attraktivare stadsmiljöer. Idag är cykeln det färdmedel som används minst och för att andelen cyklister ska öka behöver cykeln få mer utrymme i den fysiska planeringen. Det finns idag ingen lagstiftning om att kommuner ska ta fram strategiska dokument om cykelplanering, inte heller om vad de ska innehålla.   Under 2017 antogs Sveriges första nationella cykelstrategi med åtgärder för ökad och säker cykling och kan användas som ett dokument med riktlinjer för hur kommuner ska behandla cykelplanering. Syftet med studien har därför varit att undersöka hur den nationella cykelstrategin kan fungera som styrmedel när lagstiftning saknats. I studien kartläggs det hur den nationella cykelstrategin behandlas i de kommunala cykelstrategierna och om det finns andra perspektiv som behandlas i de kommunala cykelstrategierna men som inte tas upp i den nationella cykelstrategin. I studien kartläggs även hur samverkan och samordning sker inom cykelplanering mellan och inom olika hierarkiska nivåer. Denna kartläggning har gjorts genom teorin om flernivåstyrning.  Studien är en flerfallsstudie där sex mellanstora och mindre kommuner med antagna cykelstrategier efter år 2017 undersökts. Kommunernas cykelstrategier har tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Genom den kvalitativ innehållsanalysen visar resultatet på att den nationella cykelstrategin behandlas i de kommunala strategierna, oavsett om den uttrycks ligga till grund eller inte. Det går även att utläsa ett mönster om att vissa insatsområden berörs mer och andra mindre i olika kommuner. Vissa kommuner har även nämnt andra perspektiv på cykelplanering som exempelvis att fokusera på grupper som cyklar för att konsumera. Slutligen har studien kartlagt att samverkan sker och att den är viktig mellan och inom olika hierarkiska nivåer men att det tillämpas på olika sätt till och mellan olika typer av aktörer.

No description available.

I uppsatsen analyseras hur medborgare och tjänstemän ser på medborgardialog och är uppdeladi tre teman: Vad menas med medborgardeltagande?, Vad menas med jämliktmedborgardeltagande? Och Hur ser olika aktörer på varandra? Analysen baseras påfallstudier i tre kommuner; Ängelholms kommun, Helsingborg stad och Malmö stad, där jaghar genomfört observationer av samrådsmöten och intervjuat tjänstemän som arbetar medmedborgardeltagande på olika sätt.Medborgare har kommit till tals utifrån två samrådsmöten som jag observerat i Helsingborgstad och Malmö stad, där medborgarna har medverkat som deltagare. Jag har också valt att göraintervjuer med olika tjänstemän såsom planarkitekter, strateg och dialogutvecklare,representanter från respektive kommuner som fått komma till tals.Som utgångspunkt används Khakees (2000) teoretiska ramverk för samhällsplanering vidanalysen av empirin. De begrepp som används i den här studien är generativ planering,advokatplanering, kommunikativ planering och rationell planering. Analysen bygger påvinjetter ur empirin som analyseras med hjälp av teorin.Studien visar att olika aktörer har olika uppfattningar om vad medborgardeltagande är samt attdet finns en ojämlikhet när det gäller medborgardeltagande i alla dessa tre kommuner.Dessutom visar resultatet på att det finns skillnader i kommunerna när det gäller hur olikaaktörer ser på varandra i arbetet med medborgardeltagande. / The paper analyzes how citizens and civil servants look at citizens' dialogue and are dividedinto three themes: What is meant by citizenship? What is meant by equal citizenship? Andhow do different actors look at each other? The analysis is based on case studies in threemunicipalities; Ängelholm Municipality, Helsingborg City and Malmö City, where I haveconducted observations of consultation meetings and interviewed civil servants working indifferent ways.Citizens have come to terms from two consultation meetings I observed in Helsingborg cityand Malmö city, where citizens have participated as participants. I have also chosen tointerview with various civil servants such as planner architects, strategists and dialoguedevelopers, representatives from each municipality that have come to speak.As a starting point, Khakees (2000) uses the theoretical framework for community planning inthe analysis of the empirical data. The concepts used in this study are generative planning,advocative planning, communicative planning and rational planning. The analysis is based onvignettes from the empirical data that are further analyzed using the theoretical concepts.The study shows that different actors have different views on what citizenship participation isand that there is inequality in the participation of citizens in all these three municipalities. Inaddition, the results show that there are differences in municipalities as to how different actorslook at each other in the work of citizen participation.

Arbetet har syftat till att undersöka om brottsförebyggande åtgärder i den fysiska miljön kan vara en del av lösningen på trygghets- och brottsproblematiken i en socioekonomiskt utsatt stadsdel. För att kunna besvara syftet besvarades två uppställda forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan styrde arbetet till att identifiera platser med hög koncentration av brottslighet (hotspots) i Araby samt att identifiera och diskutera hur hotspotsens fysiska miljö, enligt CPTED, bidrar till en minskad trygghetskänsla och en ökad risk för brottslighet. Den andra frågeställningen styrde arbetet till att föreslå åtgärdsförslag som, enligt CPTED, kommer att stärka hotspotsens trygghetskänsla och minska platsernas brottslighet. Arbetets empiriska data består av kvalitativ data som samlades in genom platsanalyser samt genom en forskningsöversikt. Syftet med platsanalyserna var att identifiera vilka brister hotspotsens fysiska miljö har enligt CPTED. Forskningsöversikten syftade till att studera och sammanställa undersökta forskningsarbetens slutsatser om trygghet, säkerhet, hur den fysiska miljön påverkar tryggheten och minskad brottslighet, CPTED och utsatta områden. Detta studerades genom att undersöka texttyperna avhandlingar, facklitteratur, rapporter samt vetenskapliga artiklar.  Arbetet kunde identifiera två hotspots i Araby. Dessa hotspots benämndes som 1) Område A och 2) Område B. Med hjälp av platsanalyserna och resultaten från forskningsöversikten konstaterades det att hotspotsen:s fysiska miljö har brister som, enligt CPTED, minskar trygghetskänslan och ökar risken för att brottsliga handlingar kommer att genomföras. Utifrån de identifierade bristerna presenterade arbetet åtgärdsförslag utifrån CPTED:s sex principer. Åtgärdsförslagen berör exempelvis vikten av informell och formell övervakning, vikten av en territorialgräns och vikten av en god image. De föreslagna åtgärderna grundar sig på, och motiveras, med hjälp av platsanalysernas och forskningsöversiktens resultat.

Detta kandidatarbete beskriver hur de fyra svenska kommunerna Säffle, Söderhamn, Härjedalen och Vansbro hanterar en minskande befolkning i sin översiktliga planering.   I Sverige har ungefär hälften av landets kommuner en negativ befolkningsutveckling vilken också väntas fortsätta. Kommunal planering har tagit sig an detta problem genom att ofta förespråka tillväxtstrategier i linje med den rådande tillväxtnormen inom svensk planering. Detta kan dock ses ha haft begränsad effekt då många kommuner fortsatt att ha en negativ befolkningsutveckling under lång tid. Syftet var att med detta kandidatarbete undersöka ett antal kommuners översiktliga planering gällande hur de valt att både förhålla sig till, och arbeta med, en långtgående negativ befolkningsutveckling. Kandidatarbetet hade även som mål att undersöka om det fanns tydliga tankesätt eller inriktningar från både forskare och planerare om vilka strategier som de ansåg fungera bäst. Genom att studera kommunernas översiktsplaner gick det att få en inblick i hur kommunerna på en översiktlig nivå såg på den egna befolkningsutvecklingen. Kommunernas översiktsplaner analyserades med en kvalitativ innehållsanalys för att kunna identifiera eventuella återkommande teman och nyckelord. De två inriktningar som tydligast framkom var att kommuner antingen kan planera för tillväxt eller anpassning med hjälp av olika tillhörande strategier. Kommunernas översiktsplaner varierade i utseende, ålder och innehåll men hade även vissa likheter, vilket i sig inte var överraskande. Det finns vissa krav på det material alla översiktsplaner behöver ta upp, men befolkningsutveckling finns inte tydligt utskrivet som ett sådant krav. Översiktsplanerna visade på att kommunerna ofta hade en viss insikt i den egna befolkningsutvecklingen, dock fanns det skillnader i hur de valt att rikta in sin planering för att hantera den. Likt i det material som samlades in till den inledande kunskapsöversikten visade översiktsplanerna på att tillväxt var vanligt förekommande men i vissa fall med små inslag av anpassningsstrategier. Då inriktning på anpassning med tillhörande strategier är relativt nytt i Sverige kan det dock vara en orsak till att det ännu inte fått fäste inom den kommunala planeringen.