I den här uppsatsen undersöks översiktsplaner utifrån deras funktion som vägledning för beslut i efterföljande skeende i planeringsprocesser och lovgivning. Detta avgränsas till att undersöka hur vägledning ges i koppling till hänsyn till klimatförändringar och klimatanpassning. I uppsatsen tillämpas en fallstudie där två olika typer av fall studeras och två fall av varje typ; alltså fyra fall totalt. De två typerna av fall är kommunala översiktsplaner respektive vägledande och rådgivande aktörer för klimatanpassning och översiktsplanering. De fall som undersöks omfattar två olika kommunala översiktsplaner, Vellinge kommun och Helsingborgs kommun, samt två olika vägledningsgivande aktörer, Länsstyrelsen i Skåne och Boverket, som utövar tillsyn och rådgivning för översiktsplanering och klimatanpassning. Inledningen lägger fram uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställningar. Därefter kommer en områdesöversikt som behandlar klimatförändringar, klimatanpassning och fysisk planering samt en forskningsöversikt för ämnesområdet. Uppsatsen är empiristyrd och tillämpar ett teoretiskt perspektiv, i form av governance, för att bistå analysen av det empiriska materialet. En komparativ, kvalitativ innehållsanalys tillämpas för att undersöka de skriftliga källor som utgör det empiriska materialet och en deskriptiv redogörelse av relevanta delar av det empiriska materialet föregår analysen. I analysen jämförs fallen med varandra, och det empiriska materialet analyseras utifrån det teoretiska perspektivet och forskningsöversikten. Uppsatsen visar att översiktsplaner är begränsade i sin funktion som vägledning för beslut men även att aktörernas syn på översiktsplanens roll skiljer sig åt. Det finns ofta en anledning till att översiktsplanen begränsas i sin förmåga att bistå med vägledning för beslut, precis som att det finns anledningar bakom att översiktsplaner ska bistå med vägledning. Kommunerna försöker gå en balansgång mellan dessa anledningar, där vägledning för beslut ofta får ge vika.

Handeln har haft en betydande roll för stadens uppkomst och utveckling, idag är stadens många funktioner som karaktärisera staden som attraktiv med ett myllrande gatuliv. Men sedan bilens framfart har handelsområden etableras utanför stadens kärna som har möjliggjort en större kundkrets och ett större utbud. Under 90-talet ändrades Plan- och bygglagen i syfte att främja den fria marknaden och konkurrensen, vilket möjliggjorde etableringen av externhandel som den ser ut idag. Idag står den för en tredjedel av handeln i Sverige och etableringen har även lockat internationella butikskedjor som har pressat priserna och flertalet forskare menar nu att det riskerar att utarma staden på handel och service. Under kursen Planering och hållbarhet i programmet Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola stötte vi för första gången på allvar på problematiken med externhandeln. Externa köpcentrum lyftes främst som ett miljömässigt problem, men också som en lösning ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Frustration uppstod inom oss när vi insåg att kommunerna tillsynes krigar om externhandeln och det väckte flera frågor. Kommunpolitiker framställde många av problemen oansenligt och ofullständigt, med godtyckliga lösningar. Underlaget i kursen gav oss känsla av att kommunrepresentanter och politiker inte vågar trotsa nyetableringar av externa handelsområden i rädsla av att ställa sig emot utvecklingen av företagsamhet. Men måste de två stå i motsats till varandra? Eftersom vi under programmet diskuterat externhandel ur ett kritiskt perspektiv har vi följaktligen antagit en mycket kritisk ansats mot handelsfunktionen. Som nämnt ovan uppstod intresset för forskningsområdet ur känslomässig frustration och irritation. Det kan därför vara värdefullt att poängtera möjligheten för en förkonstruerad subjektiv bias mot externhandeln i arbetet. Detta kandidatarbete utgör en komparativ fallstudie över två kommuner, Landskrona och Karlskrona, som är för- respektive emot etablering av externhandel, för att studera hur olika planeringsideal påverkar innerstaden. I urvalet av studieobjekt valdes de aktuella kommunerna sådant att de yttre faktorerna, såsom geografisk lokalisering, medianinkomsten i kommunen och befolkningsmängd, är så lika varandra som möjligt så att skillnader i de politiska planeringsidealernas effekter tydliggörs. En dokumentanalys över kommunala dokument har legat till grund för tio attribut för staden, som agerat verktyg för att beskriva påverkan och effekter på innerstaden. Fallstudien visade att Landskrona, som opponerat sig mot etablering av externhandel, driver en konkret och strikt planeringspolitik för att göra innerstaden till en attraktiv plats med konkurrenskraft och god ekonomisk tillväxt. Karlskrona, som opponerat sig för etablering av externhandel, driver en nätverkande planeringspolitik, där flera aktörer har möjlighet att driva planeringsfrågor och påverka processer. Resultatet visade att Landskronas innerstad har sämre ekonomisk tillväxt än Karlskrona, trots kommunens omfattande strategier att nå en ekonomiskt stark stadskärna.

Samhället står inför både samtida och framtida klimatförändringar. Det finns två primära tillvägagångssätt för att möta klimatförändringar. Dels kan man minska utsläppen och dels kan samhället vi lever i anpassas. Klimatanpassning är idag en aktuell fråga för Sveriges kommuner. En förordning för klimatanpassning väntas komma vilket kommer bidra till att frågan får mer gehör. En kommun som redan har börjat införa klimatanpassning i sin fysiska planering är Uppsala kommun. År 2017 fick de en utmärkelse om att de var högst rankade inom klimatanpassning enligt IVL Svenska Miljöinstitutets rankning. Denna studie syftar till att analysera Uppsala kommuns klimatanpassningsarbete med fokus på deras fysiska planering. Analysen kommer utgå från Uppsala kommuns fokusområden inom klimatanpassning, begränsningar inom deras klimatanpassningsarbete samt samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala. Genom kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys kommer studiens frågeställningar att besvaras. Något som framgår av studien är att Uppsala kommun har vatten som ett fokusområde när det kommer till deras klimatanpassningsarbete, vilket kan ses som naturligt i och med Fyrisåns centrala läge. Vidare framkom det att det kan urskiljas ekonomiska och institutionella begränsningar, något som kanske kan förhindras med den framtida förordningen för klimatanpassning. Slutligen framkom det att samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala fungerar bra, där samverkan främst sker genom en regionalgrupp med klimatanpassningssamordnaren från Länsstyrelsen Uppsala i spetsen.

Syftet med studien är att kartlägga och utreda det juridiska ramverk som kommunerna ska följa samt undersöka praktisk tillämpning hos tre kommuner. Studien ska även belysa eventuella svårigheter i planarbetet och ge en kunskapsöversikt. I denna studie analyseras främst plan- och bygglagens innebörd och hur den kan användas vid anpassning till klimatförändringarna vid plan- och bygglovsarbete. Som komplement intervjuas plan- och bygglovshandläggare i tre kommuner samt en planhandläggare på länsstyrelse i Västra Götalands län. Klimatförändringarna är ett faktum, och som en följd kommer bland annat vattennivåerna att fortsätta stiga i landet. Klimatforskningen består av prognoser som dock är behäftade med ett viss mått av osäkerhet. På grund av klimatförändringarna har det skett tillägg i plan- och bygglagens 2 kapitel för att kommunerna måste ta hänsyn till framtida översvämningsrisk vid fysisk planering. Det är därmed inte endast dagens förhållanden som ska beaktas vid planläggning och lovgivning. Det finns en stor mängd rekommendationer och riktlinjer som kommunerna har att förhålla sig till och som kan underlätta arbetet för att följa de regelverk som gäller. Att anpassa den fysiska planeringen till framtida klimatförändringar bör påbörjas nu, eftersom byggnadernas livscykel sträcker sig långt in i framtiden. Kommunerna kan arbeta fram specifika dokument som är anpassade efter deras förutsättningar och karterade risker för att underlätta sitt arbete i frågan. Det finns en mängd skeden i plan- och bygglovsprocesserna och det är viktigt att en samverkan finns mellan dem, för att det ska bli ett helhetsperspektiv. Det är en viktig förutsättning för att uppnå en hållbar bebyggd miljö. Eftersom klimatförändringar inte stannar vid kommungränser är det lämpligt att kommunerna samverkar i frågan. Samtliga aktörer behöver en aktuell och bra kunskapsgrund för att underlätta arbetet med översvämningsrisker. Lagtext och riktlinjer är tydliga med hur kommunerna ska arbeta, detta kan vara enkelt att genomföra om det finns oexploaterad mark, men vid anpassning till befintlig bebyggelse och infrastruktur uppstår problem. I och med intervjuerna framkom komplexiteten med att tillämpa lagtext i realiteten. En av de tre kommunerna har ändrat i befintliga detaljplaner för att klimatanpassa. Två av tre har egna översvämnings-program vilket är goda exempel på integrering av klimatarbetet. Det finns ingen rättspraxis idag, men det finns motsvarande situationer där kommunens ansvar vid lämplighetsprövningen ifrågasatts.

<p>Denna studie har i huvudsak haft två syften. Det första har varit att belysa orsakssammanhang och göra en syntes av de diskussioner som förts i Sverige och internationellt kring ökande problem i samband med översvämningar. Det andra syftet har varit göra en fördjupad belysning av dessa problemställningar med tillämpning på Vänern och Mälaren, två stora sjöar i relativt tätbefolkade trakter. Studien har begränsats till översvämningsproblem längs sjöar och vattendrag vilket innebär att urbana översvämningsproblem som t.ex. orsakas av brister i avlopps och dagvattensystem inte behandlats. </p><p>Vad denna studie har visat är att översvämningsproblematiken är en komplex fråga som spänner över många områden. Att direkt finna en specifik orsak till varför vi upplever allt fler översvämningar är svårt då många faktorer är inblandade och påverkar. Sett historiskt har översvämningar inträffat mer eller mindre regelbundet både i Sverige och internationellt. Den snabba samhällsutvecklingen har dock medfört att skadorna kommit att bli allt mer kostsamma. Människans behov av kontroll och vetskap tycks ha glömt bort en viktig faktor i jakten på den skyldige nämligen naturens variabilitet. Studien har dock visat att det finns faktorer som kommit att förändra betingelserna i våra hydrologiska system vilket kan försvåra situationen av en eventuell översvämning. Studien har lett fram till följande huvudsakliga slutsatser: </p><p>· Det faktum att vi upplever allt fler översvämningar är en blandning av naturliga variationer och mänsklig exponering genom olämplig fysisk planering. Detta kan sammantaget ge upphov till skenbara trender. </p><p>· Studien av Vänern och Mälaren har visat att områden kring stora sjöar är speciellt utsatta områden och är svåra att kontrollera med vattendomar och regleringar. </p><p>· Den allt mer uppmärksammade frågan om klimatförändringar ökar osäkerheten kring framtidens översvämningsrisker.</p>

<p>2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ”busstorg” beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen. Arbetet syftade till att klargöra hur stadslivet ser ut på Hallonbergsplan idag och hur platsen används av dess besökare. Vidare syftade arbetet till att klargöra om det finns behov av kompletteringar i den fysiska miljön för att förbättra förutsättningarna för stadslivet och i så fall vilka. Vid analysen av Hallonbergsplan användes en metod framtagen av arkitekten Jan Gehl. Gehls metod baseras på platsens aktiviteter, hur den används samt vilka kontaktmöjligheter som finns. Metoden analyserar platsen med avseende på sex delar; aktiviteter, rumsform, möjligheter och hinder för kontakt, skydd, komfort samt njutning. Analysen av Hallonbergsplan gav ett detaljerat resultat som visade såväl positiva som negativa egenskaper i den fysiska miljön på platsen inom alla analysens olika delar. Hallonbergsplan har således fysiska egenskaper, såväl rumsliga som visuella, som både hindrar och främjar utveckling av det stadsliv som är målet med den fördjupade översiktsplanen. Hallonbergsplan domineras av nödvändiga aktiviteter, men även frivilliga och sociala aktiviteter förekommer med en koncentration till ytan runt fontänen och centrumhusets ingång. Vid en framtida utveckling av Hallonbergsplan bör platsen få en bättre trafikbalans, utveckla befintliga kvaliteter, förbättra miljön för fotgängare och cyklister, förbättra förutsättningar för varaktiga aktiviteter samt hitta en bättre balans mellan centrumanläggningen och Hallonbergsplan. Vidare bör Hallonbergsplan bli en levande, trygg och varierad plats under dygnets all timmar och ges en inbjudande och öppen rumsform.</p>

<p>Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments.</p><p>In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers.</p><p>Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center.</p><p>The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective. The aim is that the guidelines can be applied in the design of smaller city centers for improving traffic safety. For this report two case studies were implemented that included inventories and observations of Bollnäs and Sandviken city centers. The results showed that many of the streets did not function well and that there was a lack of design in the city centre center from a traffic safety perspective, for example pedestrian crossings and car parks.</p><p>Inventories and observations are good methods to see how the traffic environment in the city center varies in use and function. The observations and inventories resulted in guidelines with recommendations for the design of streets and traffic in small city centers.</p> / <p>Flera städer har genomfört olika projekt för att öka trafiksäkerheten i stadscentrumen.Under 1970-talet och 1980-talet förändrades stadscentrum i takt med att förorter växte fram och externa köpcentrum etablerades utanför centrum. Samtidigt påbörjades flera projekt med att anlägga gågator och begränsa biltrafiken i centrum. År 1994 infördes gårdsgator i Sverige och dessa används ofta i centrummiljöer.</p><p>I Sverige är det kommunerna som ansvarar för att säkerhet integreras planering av offentliga platser. Boverket är den myndighet som förvaltar frågor och tar fram allmänna råd angående planering. Trafik är en av deras viktigaste planeringsfrågor men idag finns inga konkreta råd från Boverket för utformning av trafiksäkra centrum.</p><p>Trafiksäkerhet i stadscentrum påverkar många människor eftersom att centrum är enoffentlig plats. Därför är det viktigt att det finns aktuella riktlinjer som är till hjälp vid förändringar och förbättringar i trafiksäkerheten i centrum.</p><p>Rapportens syfte var att utforma riktlinjer för planering av mindre stadscentrum ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att kunna upprätta riktlinjer genomfördes två fallstudier.Dessa innefattade inventering och observation av Bollnäs och Sandvikens centrum.Bollnäs och Sandvikens centrum hade liknande funktioner av gatorna. Centrumens kärna fungerade till stor del som transportsträckor men även som promenadgator. Resultaten visade att många av gatornas tänka funktioner inte fungerade och att det fanns bristandeutformning av olika målpunkter, exempelvis övergångsställen och bilparkeringar.</p><p>Inventeringar och observationer är bra metoder för att se hur trafikmiljön i centrumfungerar eftersom användning och funktion av olika målpunkter varierar.Observationerna och inventeringen resulterade i riktlinjer med rekommendationer för utformning av gator och trafikmiljö i mindre stadscentrum.</p>

<p><p>The purpose of this essay is to study how the local creators of a "master plan" for the swedish city Kristinehamn, the years between 1940 to -43, looked on their planning. It is an analysis of ideas case study. A hypothesis is upheld for the research: that the local physical planning had largely extended ambitions what regards central state control in a way that is similar to planned economy. Questions that are asked include: Was the planning assumed to be a tool for the state to regulate the environment? Can the planning be seen as a mean to control the society in time and space? The essay search for verification of the hypothesis by a theoretical analysis apparatus made upp of ideal types. With four for this purpose formed types of planning, the ideal is compared with the real documents from Kristinehamn. The analysis here made can not verify the hypothesis. Instead of being a hierarchial and vertical form of planning, this reserch shows how the local planners had a more temporal and horizontal view on their effort. This result might even clarify that the intention behind the swedish welfare society, "Folkhemmet", were not as centrally planned as often assumed by critics.</p></p>

This is an essay concerning the density of the city. An increasing amount of today’s cities have a shortage of space available for the erection of new buildings and settlements, especially in areas close to the city-centre. New buildings and settlements are therefore often found in the outskirts of the city, resulting in long distances between work and living for many people. These long distances are a waste of limited resources and are inconsistent with the vision of the sustainable city. The challenge for the future is to insert new buildings and settlements in the existing city-structure and in this way reduce the distances between different city-functions. The density of the city can be increased in two different ways; by inserting new buildings between existing ones or by extension existing buildings, for example by an additional floor. The subject of this essay is to examine the latter way of increasing the city’s density, that is through extensions of existing buildings by building on rooftops, so called “vertical concentration”. Vertical concentration lacks tradition in Sweden, but is quite common on the European continent, especially in the Netherlands. This essay therefore aims to examine the conditions for vertical concentration to be applied in the city-planning of Sweden, with the city of Norrköping as a case-study. A circumstance which has greatly simplified the implementation of vertical concentration in Sweden came with the introduction of a new regulation concerning “three-dimensional property formation” in 2004. For example, this regulation enables a floor in a building to become a property of its own, separated from the rest of the building. Vertical concentration gives new opportunities to obtain a mix between spaces for living and working in the same building. For instance it enables a floor of apartments to be put on top of a building consisting of offices. An important aspect to keep in mind when applying vertical concentration is to avoid an impoverishment of city-functions, for example by adding a floor of apartments on top of a dwelling complex. An analysis was carried out of Norrköping and its buildings in order to investigate the town’s suitability for vertical concentration. For a building to be used for vertical concentration it had to pass a number of restrictions formulated in different rules and regulations concerning city-planning. The analysis gave the answer that 137 hectare (approximately 191 football-fields) of rooftops in Norrköping could be used for vertical concentration, a result that exceeded the municipality’s expectations.

Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments. In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers. Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center. The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective. The aim is that the guidelines can be applied in the design of smaller city centers for improving traffic safety. For this report two case studies were implemented that included inventories and observations of Bollnäs and Sandviken city centers. The results showed that many of the streets did not function well and that there was a lack of design in the city centre center from a traffic safety perspective, for example pedestrian crossings and car parks. Inventories and observations are good methods to see how the traffic environment in the city center varies in use and function. The observations and inventories resulted in guidelines with recommendations for the design of streets and traffic in small city centers. / Flera städer har genomfört olika projekt för att öka trafiksäkerheten i stadscentrumen.Under 1970-talet och 1980-talet förändrades stadscentrum i takt med att förorter växte fram och externa köpcentrum etablerades utanför centrum. Samtidigt påbörjades flera projekt med att anlägga gågator och begränsa biltrafiken i centrum. År 1994 infördes gårdsgator i Sverige och dessa används ofta i centrummiljöer. I Sverige är det kommunerna som ansvarar för att säkerhet integreras planering av offentliga platser. Boverket är den myndighet som förvaltar frågor och tar fram allmänna råd angående planering. Trafik är en av deras viktigaste planeringsfrågor men idag finns inga konkreta råd från Boverket för utformning av trafiksäkra centrum. Trafiksäkerhet i stadscentrum påverkar många människor eftersom att centrum är enoffentlig plats. Därför är det viktigt att det finns aktuella riktlinjer som är till hjälp vid förändringar och förbättringar i trafiksäkerheten i centrum. Rapportens syfte var att utforma riktlinjer för planering av mindre stadscentrum ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att kunna upprätta riktlinjer genomfördes två fallstudier.Dessa innefattade inventering och observation av Bollnäs och Sandvikens centrum.Bollnäs och Sandvikens centrum hade liknande funktioner av gatorna. Centrumens kärna fungerade till stor del som transportsträckor men även som promenadgator. Resultaten visade att många av gatornas tänka funktioner inte fungerade och att det fanns bristandeutformning av olika målpunkter, exempelvis övergångsställen och bilparkeringar. Inventeringar och observationer är bra metoder för att se hur trafikmiljön i centrumfungerar eftersom användning och funktion av olika målpunkter varierar.Observationerna och inventeringen resulterade i riktlinjer med rekommendationer för utformning av gator och trafikmiljö i mindre stadscentrum.