I kombination med kommande klimatförändringar och städers ianspråktagande av markytor som resulterar i hårdgjorda ytor så skapas problem för marken att hantera naturlig infiltration av vatten. En av påföljderna är bland annat översvämningar. Syftet med arbetet är att undersöka hur motståndskraften för översvämningar, i samband med skyfall i Sveriges urbana områden, kan ökas genom fysisk planering och grön infrastruktur. Syftet är även att ta fram ett gestaltningsförslag för hur översvämningsrisken i ett specifikt område, Rönneholm i Malmö, kan minskas. Med hållbar utveckling och resiliens som teoretisk ram, undersöks Sveriges förhållandesätt till översvämningsrisker. Det undersöks även vilka åtgärder som går att implementera i urbana områden som ökar motståndskraften för översvämningar. Arbetet har baserats på metoderna kvalitativ textanalys och platsinventering som sedan presenteras i ett gestaltningsförslag. Fysisk planering förser flera nycklar till gröna lösningar. De lösningar och förslag som presenterats genom arbetet är goda förslag  på åtgärder som kan implementeras i befintliga och på nya områden som ökar motståndskraften för översvämningar.

Handel har i flera fall legat till grund för städers ursprung i Sverige, där stadskärnan har verkat som den centrala handelsplatsen. I takt med handelns utveckling och bilens framfart i det svenska samhället, har handelsplatser uppstått i externa lägen utanför staden. Externhandeln har med bilanpassade och lättåtkomliga lägen i nära anslutning till större trafikleder öppnat upp för en handelsmarknad som har bidragit till en konkurrens om kommuners kundunderlag. Samtidigt har handeln expanderat över internet genom e-handel som även denna plattform är en bidragande faktor till den ökade konkurrensen. Konkurrensen mellan den samlade externa handeln och stadskärnan har sedan ett antal år legat till grund för flera debatter, och kring forskningen råder det delade meningar där en del menar att konkurrensen gynnar handel i stadskärnan medan en del menar att den missgynnas. Kommuner har olika synsätt och innehar olika erfarenheter av den externa handeln men gemensamt för dem är att den påverkar deras fysiska planering. Forskningen yrkar på att aspekter som tillgänglighet, trafikfrågor och etablering i geografiska lägen medför konsekvenser för kommuner och att de måste behandlas effektivt i den fysiska planeringen. Följande kandidatuppsats undersöker den externa handelns påverkan på stadskärnan och dess verksamheter samt hur den externa handeln behandlas i kommunal fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka två kommuner, Karlshamns kommun och Kristianstad kommun, med hjälp av fallstudier där deras kommunala planering har granskats och jämförts för att finna likheter och skillnader i deras planering. För att genomföra arbetet har dokumentanalys använts där relevanta begrepp har identifierats och kategoriserats utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Begreppen har därefter applicerats på ett empiriskt material som består av kommunala dokument, för att granska hur kommunerna hanterar den externa handeln i planeringen. Samtidigt har uppsatsen använt sig av surveyundersökning för att finna vilken påverkan den externa handeln har på respektive stadskärna och dess verksamheter. I analysen av det empiriska materialet har det framgått att i respektive kommun behandlas den externa handeln på liknande sätt då de har snarlika förutsättningar. Båda kommunerna är medvetna om att den externa handeln är betydande för respektive kommuns intressen, samtidigt som de tar hänsyn till de sociala och miljömässiga aspekter som den externa handeln medför samhället. Av surveyundersökningen har det framgått bland aktörer i respektive stad att den externa handeln har en påverkan på verksamheter i stadskärnan, samtidigt som det har påverkat konsumenterna var de främst väljer att uträtta sin handel. Respektive analys av kommunerna har slutligen ställts mot varandra och en diskussion har genomförts. Därefter besvaras uppsatsens frågeställningar angående vilken påverkan den externa handeln har på stadskärnan, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan de utvalda kommunernas hantering av den externa handeln i planeringen.

Utvecklingen av dagens städer sker idag främst genom förtätning vilket skapar konkurrens mellan marken och olika intressen. I stora och växande städer finns få ytor kvar att exploatera och utveckla vilket gör att planeringen av dessa platser behöver vara väl genomtänkta för att kunna användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Ofta finns det många intressen att utveckla dessa platser i olika riktningar vilket gör att vissa intressen få stå tillbaka för större intressen. Då platserna för fysisk aktivitet är viktiga för befolkningens hälsa är det viktigt att de får plats i staden och inte hamnar i bakgrunden utan planeras för med samma villkor som annan byggd miljö. Uppsatsen belyser hur två av Sveriges tre största städer hanterar dessa skilda intressen samt hur de arbetar för att skapa miljöer som främjar fysisk aktivitet hos befolkningen. Även vem som har ansvar för att det planeras för att främja fysisk aktivitet tas upp och studeras i uppsatsen.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

Utbyggnaden på jordbruksmark har kritiseras vara ett hot mot den långsiktiga livsmedelsförsörjningen. Detta eftersom kommunernas intresse för att växa ofta hamnar i konflikt med intresset av att skydda jordbruksmarken. Inom markanvändningsplanering finns det många intressen att ta hänsyn till vilka ofta står i motsättning till varandra, vilket blir särskilt synligt inom hanteringen av jordbruksmark. Hur denna konflikt ska hanteras är upp till kommunerna som genom det kommunal planmonopolet fattar beslut kring vilka intressen som ska prioriteras. Styrningen har dock att kritiseras vara allt för svag då alltmer av jordbruksmarken försvinner. I uppsatsen undersöks hur planeringen av jordbruksmark hanteras i sydvästra Skåne genom att undersöka kommunerna Kävlinge, Lund och Trelleborg. Dessutom har även en tjänsteman på länsstyrelsen i Skåne intervjuats och rättsfall undersökts. Problematiken studeras utifrån miljö- och planparadigmet för att undersöka hur styrningen av markanvändningen går till i praktiken och synliggöra vilka argument för bevara respektive exploatera som läggs fram inför beslut ska fattas. Studien visar att jordbruksmarkens exploateringen påverkas av tre övergripande faktorer: kommunernas lämplighetsprövning, att det inte finns några lokaliseringsalternativ samt kommunerna intresse för att utvecklas. Uppsatsen synliggör att jordbruksmarken påverkas av varierande typer av intressen. Utbyggnaden påverkas av allt från markägares enskilda intressen till funktioner för samhället i stort. Vad som utgör ett väsentligt samhällsintresse blir därför svårt att definiera och handlar därför till viss del om hur det framställs. Uppsatsen visar på att det har skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning. Målstyrningen finns dock fortfarande kvar då det fortfarande är upp till kommunen att fatta beslut gällande jordbruksmarken. Att det skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning verkar till stor del bero på att två nya rättsfall hamnat i Mark- och miljööverdomstolen, vilket har ställt jordbruksmarksfrågan ytterligare på sin spets.

Kreativitet är ett begrepp som används frekvent inom det svenska planeringsfältet, i en bredd av sammanhang. Anammandet av kreativitetsbegreppet eskalerade, inte minst i Sverige, i samband med den amerikanske professorn Richard Floridas genomslag med sin teori om den kreativa klassen, i början av 2000-talet. Efter ett antal år kom kritik mot Florida och tiden gick - kreativitet som begrepp fortsatte dock att nyttjas och gör så än idag. Innebörden av begreppet framställs, i olika planeringssammanhang, som något högst eftersträvansvärt och nästintill oumbärligt för en god planering, men begreppets innebörd kan både tolkas som diffus och mångfacetterad - något även tidigare forskning bekräftar. Trots det, är detsamma inte sällan ett ledord i exempelvis översiktsplaner. Men, vad innebär diskursen om begreppet egentligen i samtida planering? Utifrån ovan nämnda förhållanden är en språklig och vidare betydelsemässig dekonstruktion av begreppet intressant.  Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet kreativitet används inom svensk planering idag, med teorin om den kreativa klassen som jämförelse. Finns det nya sätt att se på kreativitet idag jämfört med teorin om den kreativa klassens ursprungliga idéer och i vilka sammanhang används begreppet kreativitet idag?  För att möjliggöra ovan nämnda problematik och syfte ämnar studien besvara aktuella problemformuleringar:  Vad innebär diskursen kring kreativitet inom samtida planering? Vad menar man i översiktsplanerna med uttrycket kreativitet? För att kunna besvara ovan nämnda problemformuleringar samt syfte är följande forskningsfråga formulerad: Hur definieras kreativitet i samtida planering i förhållande till teorin om den kreativa klassens definition? För att möjliggöra en dekonstruktion och analys av språk har en diskursanalys genomförts, med metoderna fall- respektive dokumentstudier som stöd. Diskursanalysen baseras på två kommunala och gällande översiktsplaner, båda antagna 2018. Översiktsplanerna har vidare analyserats, tack vare operationalisering, med de diskursiva begrepp som bygger upp kreativitet inom kreativa klassen i åtanke. På detta vis har även ytterligare sammanhang, vilka på olika sätt konstituerar dagens kreativitetsbegrepp, framkommit. Detta har möjliggjort för synliggörande av den samtida kreativitetsdiskursen.  Resultatet visar att den samtida kreativitetsdiskursen till övervägande del fortfarande utgår från kreativa klassens tolkning av densamma. De förändringar och den utveckling som kan ses av diskursen är sådana som rör samtida samhällsaktuella ämnen och trender, i synnerhet de som behandlar hållbarhet och jämlikhet. Genom detta visas också en annan ny, integrerad faktor - ett mer humant förhållningssätt. Studien visar även att samtida planering är i större behov av ett flexibelt förhållningssätt, vilket också kan ses prägla dagens diskurs om kreativitet och som till betydande del beror på en mer global och föränderlig värld. Vidare visar resultatet att diskurserna till stor del överlappar inom planeringen, vilket gör det svårt att kartlägga och renodla diskurserna fullständigt.

Denna rapport ämnar beskriva hur barnfrågor inkluderas i fysiska planering. Att inkludera barn har inte alltid varit en självklarhet, då barn kan uppfattas oförmögna att fatta beslut. Barn är även en grupp som vanligtvis utesluts vid beslutsprocesser, i och med att de saknar rösträtt. För att tillgodose barns behov och skapa miljöer till för en god uppväxt, är det självklart att barn ska få möjlighet att påverka vid frågor vilka de berörs av. Barns inkludering är även av relevans i och med att Sverige lagstadgat barnkonventionen. I rapporten har fyra projekt granskats, vilka inkluderat barn i planprocessen. Att möjliggöra barn inkludering i fysisk planering, är till godo för såväl beslutsunderlaget som för barnet som individ. I rapporten har det även framträtt att det är av största relevans att inkludera barn i ett tidigt skede av projektet för att barnfrågorna skall ges reellt inflytande. Kommunen och de aktörer som deltar i projektet, vilket kan tänkas påverka barn, bör även möjliggöra att barnfrågor ges erkännande under hela processen och projektets gång. Barnfrågor ska inte ses som något utöver det vanliga. Barnfrågor är allas frågor!

Vid fysisk planering förekommer ofta omständigheter under planeringens gång. Området Sköldstavägen beläget i Alvesta är idag en produktionsskog men ska bebyggas med bostäder. Med detta område följer tre omständigheter. Våtmark, närliggande arkitektoniska aspekter och buller från kommande verksamheter i närheten av platsen. Målet med arbetet var att ta fram ett passande gestaltningsförslag med lösningar för omständigheterna. Med hjälp av fakta och litteratur samt intervjuer med inblandade och kunniga personer ta reda på hur omständigheterna ska tas an. Likaså ta reda på vad som gör ett bostadsområde attraktivt.Resultatet visade att det finns sätt att gå till väga för att lösa omständigheterna. Detta har sammanställts i ett gestaltningsförslag över området. Likaså resulterade fakta och intervjuer i vikten av grönska i bostadsområden, som även det tagit stor del i gestaltningsresultatet.

Vi lever idag inte hållbart och en stor del av dagens utsläpp utgörs av hur vi lever och våra livsstilar. Detta har uppmärksammats mer i både forskning och i politiken där en omställning mot ett klimatneutralt samhälle har påbörjats. Omställningen kommer kräva en stor förändring i både hur människor lever men också stadens utveckling.  Kandidatuppsatsen har vidare undersökt hur kommuner arbetar med hållbara livsstilar och hur de olika kommunernas arbete skiljer sig från varandra. Utgångspunkten i studien är att kunna skapa en ökad förståelse för hur fysisk planering skapar möjligheter för hållbara livsstilar. Detta har undersökts genom fallstudier av två samtida stadsbyggnadsprojekt, Masthuggskajen i Göteborg och Kvarteret vinghästen i Uppsala. För att undersöka empirin har kvalitativ textanalys använts och begreppet hållbar utveckling som teoretisk utgångspunkt för att studera hur stadsplanering kan ge möjligheter för människor att leva med ett minskat klimatavtryck. Utifrån analysen av empirin har ett par slutsatser kunnat framföras. Båda kommuner arbetar med att skapa fysiska strukturer som understödjer hållbara livsstilar och hållbara val i vardagen.  Fysiska strukturer stöder inte enbart hållbara livsstilar utan kan också styra medborgarna mot mer hållbara levnadssätt. Dessa fysiska strukturer belyses genom energisnåla bostäder, god tillgänglighet till service och en prioritering av hållbara färdsätt.  En annan slutsats är att kommunerna arbetar med att möjliggöra för hållbara sätt att konsumera genom att erbjuda kollaborativa konsumtionssätt som dela, låna och återbruka. Detta tycks ha fått ett större utrymme i planeringen, där planeringen styr markanvändningen mot mer hållbara sätt att konsumera. Detta har vidare diskuterats utifrån vad kunskapsöversikten menar är en ny roll för kommuner, att planera för konsumtion av varor och tjänster. Konsumtionsfrågor har vidare hanterats i en samverkan mellan det offentliga och privata, vilket kan tydas som ytterligare en dimension till den nya potentiella rollen. Således har uppsatsen visat att konsumtion kan anses som en planerings angelägenhet som dessutom påverkar stadens fysiska funktioner och användning.

Klimatförändringarnas negativa effekter med tillhörande extremväder i form av skyfallställer krav på en fungerande stadsstruktur. Pågående urbanisering med innefattandeexploatering och förtätning bidrar till en ständig ökning av hårdgjorda ytor vilket minskarmöjligheten till infiltration och omhändertagande av nederbördsvatten. När våra städerväxer finns det en ökad risk att ledningarnas kapacitet överskrids vilket resulterar iöversvämning. Klimatförändringarna och urbaniseringen ställer således krav påanpassning för att uppnå en mer resilient och hållbar stad.Ansatsen för studien är en kvalitativ innehållsanalys som tillämpas på policydokumentrörande dagvatten- och skyfallshantering i Malmö stad i syfte att undersöka hur Malmöstad arbetar med dagvattenfrågor samt vilka utmaningar som finns och vad som hindraren utveckling inom området. Vidare har även ett frågeformulär skickats till berördaförvaltningar i syfte att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen.Studien grundar sig i riskteori utifrån Ulrich Becks bok Risksamhället: på väg mot enannan modernitet (2000). Utifrån en riskteoretisk utgångspunkt har vi studerat Malmöstad som fall för att undersöka hur kommunen hanterar dagvattenfrågan i förhållande tillklimatförändringarna som risk. Genom att studera Malmö stad har vi kunnat konstateraatt det finns svagheter i systemet som hindrar en hållbar dagvattenhantering. Utifrånriskteori kan vi därav dra slutsatsen att Malmö stad inte realiserat vidden av de riskerstaden faktiskt står inför då de ej har tillämpat den skyfalls- och dagvattenanpassning somett förändrat klimat kräver. De svagheter som hindrar Malmö stad från att vara en resilientstad som kan hantera extremväder i form av skyfall är en bland annat en otillräcklig ochineffektiv lagstiftning, att ansvarsfrågan ej är klargjord samt en urbanisering där plats fördagvattenåtgärder utgör en prioriteringsfråga. Vidare utgör kostnad en ytterligareutmaning då nödvändiga långsiktiga åtgärder ej vidtas på grund av ett kortsiktig tänkandesom endast koncentreras på investeringskostnader. Utmaningarna hindrar således ettförebyggande arbete med att anpassa staden till klimatförändringarna. Ytterligare utgörklimatförändringarna i sig en betydande och svårhanterlig utmaning då det är svårt attprognostisera vilka åtgärder som är tillräckliga. / The negative effects of climate change with associated extreme weather in the form ofstormwater demands a functioning urban structure. Ongoing urbanization with associatedexploitation and densification contributes to a constant increase in hard surfaces, whichreduces the possibility for stormwater to infiltrate. As cities grow there is an increasedrisk that management capacity will not be enough which will result in urban flooding.Climate change and urbanization thus require cities to be more resilient and sustainable.The approach for this study is a qualitative content analysis that is applied to policedocuments concerning stormwater management in Malmö city. With the aim toinvestigate how Malmö city works with stormwater management and gain a deeperunderstanding of the subject as well as to investigate what it is that prevents a moresustainable urban stormwater management. Furthermore, a questionnaire has been sent tothe relevant administrations in order to supplement the qualitative content analysis.The study is based on the theory of risk society based on Ulrich Beck's bookRisksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). On the basis of risk theory wehave studied Malmö city in order to see how they deal with stormwater as an issue inrelation to climate change as a risk. By studying the city of Malmö we have been able toobserve that there are weaknesses in the system that hinder a more sustainable stormwatermanagement. We can, based on the theory of risk society, conclude that Malmö city donot fully realize the extent of the risks the city faces. This because Malmö city has notapplied the stormwater management that a changing climate requires. The weaknessesthat prevent Malmö city from being a resilient city, that can handle an increased amountof downpour, is an inadequate, ineffective and a non clarified legislation, as well asurbanization where space for stormwater management is a priority issue. Furthermore, asan additional challenge, necessary long-term measures are not taken because of a shorttermthinking that concentrates on investment costs. These challenges thus prevent citiesfrom adapting to climate change. Furthermore climate change is a significant and difficultchallenge in itself, as it is difficult to predict which measures that are sufficient.