Syftet med den här uppsatsen är att se hur barnperspektivet beaktas i den fysiska planeringen på kommunal nivå och att kartlägga metoder som kan hjälpa planerare i sitt arbete. Detta är en litteraturstudie som undersöker barnens rättigheter, hur barnens hälsa påverkas av den byggda miljön och hur de kan involveras i planeringen. Metoder som kan användas i arbetet med barnperspektiv i fysisk planering kartläggs också. Studien baseras på rapporter från statliga myndigheter, kommuner, forskare och nätverk som arbetar med samhällsplanering. Barnens välmående och hälsa påverkas av den byggda miljön de lever i. Deras möjlighet till fysisk aktivitet, lek och återhämtning utomhus begränsas i takt med att staden förtätas. Det är ofta friytorna och skolgårdarna som bortprioriteras när nya områden byggs vilket påverkar barnens hälsa både fysiskt och psykiskt. Enligt FNs barnkonvention är det barnens rättigheter att höras och uttrycka sin mening i frågor som rör dem. Att föra dialog med barnen kring fysisk planering ger bland annat en bredare kunskap om områdets användning. Det finns metoder som planerare kan använda sig av för att bedöma om barn berörs av planerade åtgärder samt metoder för att föra dialog med barn. I och med konsekvensbedömningen finns det goda möjligheter att anpassa den planerade åtgärden efter barnens behov och rättigheter. För att uppfylla barnens behov och rättigheter i den fysiska planeringen behöver planerare få mer kunskap om hur arbetet med barnperspektiv ska genomföras och varför det är viktigt. / The purpose of this essay is to see how the child perspective is taken into account in the physical planning at the municipal level and to map methods that can help planners in their work. This is a literature study that examines children's rights, how children's health is influenced by the built environment and how they can be involved in planning. Methods that can be used in the work on children's perspective in spatial planning are also mapped. The study is based on reports from government agencies, municipalities, researchers and networks involved in community planning. The wellbeing and health of children are affected by the built environment they live in. Their ability to physical activity, play and recovery in an outdoor environment is limited as the city is densified. The open spaces and schools are usually not prioritized when building new areas, affecting the health of the children both physically and mentally. According to the UN Convention on the Rights of the Child, the children have the rights to be heard and to express their opinion on matters concerning them. Communicating with children about physical planning provides, among other things, broader knowledge about the area's use. There are methods that planners can use to assess whether children are affected by the project as well as methods for dialogue with children. With the consequence assessment, there are good opportunities to adapt the project according to the children's needs and rights. In order to meet the children's needs and rights in physical planning, planners need to get more knowledge about how the work on childhood perspectives is to be implemented and why it is important.

Flera kommuner i Sverige har demografiska utmaningar i form av en minskande och åldrande befolkning, vilket inte är unikt för Sverige. Medellivslängden har ökat både i Sverige och globalt (SCB, 2021:5). Det kan finnas olika anledningar till att en minskande och åldrande befolkning upplevs som utmanande. En befolkning med hög medelålder kan exempelvis medföra svårigheter med personalförsörjning. Anledningen till att de demografiska utmaningarna har uppstått kan variera mellan olika platser, vilket påverkar arbetet med att hantera utmaningarna.   Ett sätt att hantera demografiska utmaningar är genom platsmarknadsföring. Kortfattat handlar platsmarknadsföring om att arbeta med att utveckla platsers värden (Berglund, 2013:23), vilket både inkluderar mjuka och hårda värden. Att utveckla platsers mjuka värden kan exempelvis handla om att påverka synsätt, stärka känslan av trygghet och tillhörighet till en plats. Platsers hårda värden avser de fysiska elementen, såsom vägar, byggnader och växter. Ytterligare ett kännetecken för platsmarknadsföring är att handlingarna är riktade mot en målgrupp (Gertner, 2011:114). Ett exempel är att bostäder kan utformas utifrån barnfamiljers behov och önskemål, för att locka denna målgrupp. Studien är utformad som en fallstudie, som behandlar tre kommuner. Kommunerna som ingår i studien är Borgholm, Sotenäs och Pajala kommun. Borgholms kommun arbetar bland annat med att förmedla ett narrativ om att kommunen är levande året runt, för att locka fler invånare (informant 1). I Sotenäs kommun samverkar flera aktörer med att utveckla kommunens mjuka värden genom att främja trivsel (informant, 4). I Pajala kommun handlar en strategi om att få ut fler obebodda hus på den öppna marknaden, för att kunna locka nya invånare (informant, 5).   En del strategier och åtgärder som kommunerna arbetar med är kopplade till den fysiska planeringen. Den fysiska planeringens betydelse för att hantera de demografiska utmaningarna varierar mellan kommunerna. I Borgholms kommun anses den fysiska planeringen ha en betydande roll, för att möjliggöra för fler permanenta bostäder. Planläggningen av bostäder anpassas utifrån målgruppens behov och önskemål. (informant, 1) I Sotenäs kommun anses det också vara viktigt att möjliggöra för fler bostäder, både för nya och befintliga invånare (informant, 4). För Pajala kommun har den fysiska planeringen en mindre roll, fokuset är istället på att genomföra kommunikativa insatser. Den fysiska planeringen har däremot betydelse för att utveckla kommunens centralort (informant, 6).  Alla tre kommuner har en stark tilltro till att arbetet med platsmarknadsföring ska bidra till att hantera de demografiska utmaningarna. Det finns samtidigt en förståelse för att vissa aspekter inte går att påverka. Exempelvis är det inte möjligt att påverka den geografiska lokaliseringen. Kommunerna har olika förutsättningar som påverkar arbetet med platsmarknadsföring. Det finns samtidigt möjlighet att dra några generella slutsatser, som att det exempelvis är fördelaktigt att aktörer samverkar, för att få tillgång till mer resurser. För att genomföra omfattande förändringar kan det kräva mycket resurser. Ytterligare en slutsats är att det är enklare att vända sig till interna målgrupper, dels för att de har en relation till platsen och dels för att det är lättare att komma i kontakt med målgruppen.

Detta kandidatarbete behandlar klimatförändringar med särskilt fokus på värmeböljor, hur det hanteras i den fysiska planeringen och hur stadsmiljöer kan utvecklas och utformas för att bli mer motståndskraftiga mot värmeböljor.Forskningen säger att klimatet förändras och värmeböljor kommer bli allt vanligare, både globalt och i Sverige. Värmeböljor leder till en ökad dödlighet, särskilt hos sårbara grupper och påverkar även övriga samhällsviktiga sektorer, verksamheter och fysiska miljöer. Konsekvenserna förväntas bli som störst i tätbebyggda stadsområden på grund av den urbana värmeöeffekten.Arbetet har utgått från resiliens som teori, där utgångspunkten grundar sig i att våra samhällen behöver stärka sin förmåga att förbereda sig för, klara av, och återhämta sig från klimatrelaterade förändringar.I den avslutande fallstudien redovisas gestaltningsprinciper för två områden som är utsatta för höga temperaturer, samtidigt som de är utpekade som lämpliga områden för förtätning, med syftet att skapa ett svalare mikroklimat.

Staden är en central plats i våra vardagliga liv. Samlingen av människor, funktioner och verksamheter skapar en närhet vilket gör staden till en knutpunkt för både sociala, ekonomiska och kulturella utbyten. Ett begrepp som relaterar till stadens liv är urbanitet vilket översiktligt kan förklaras som hur- och i vilken grad människor interagerar och använder staden. Efter många år med den modernistiska stadsplaneringen med en funktionsuppdelning av samhället har urbaniteten i våra städer försämrats på grund av exempelvis externa köpcentrum, stadsrummens omvandling till parkeringar och bilens högre hastigheter. Efter modernismen kom nya stadbyggnadsideal om att återigen skapa en levande och tät blandstad. Men flera av nutidens stadsutvecklingsprojekt har inte nått upp till målbilden utan fortsätter att skapa enformiga och monofunktionella stadsrum, utan den närhet och mångfald som är stadens attraktionskraft. Studiens syfte utgår från att undersöka vad i stadens fysiska och ekonomiska form som främjar urbaniteten i staden. Vilka strukturer påverkar hur människor interagerar med den byggda miljön och hur dessa bör utformas för att interaktionen kan öka. För att möjliggöra detta har studien två underliggande frågeställningar: ”Vilka gestaltningsprinciper är viktiga för att främja urbanitet?” och ”Vad skapar diversitet och närhet i en stad?”. De element som undersöks är stadens morfologiska enheter: gatu-, kvarters-, fastighet- och byggnadsstrukturen. Detta görs genom en kvalitativ textanalys och genom att analysera tre stadskvarters fysiska och ekonomiska strukturer. Utifrån det insamlade kunskapsunderlaget framställs flera gestaltningsprinciper för hur de morfologiska elementen bör utformas för att främja urbaniteten i staden. Gestaltningsprinciperna appliceras sedan genom ett planförslag för hur området kring Tysklandsterminalen i Göteborg kan utvecklas.

Denna uppsats är en fallstudie av integreringen av en policysektor med fysisk planering i en territorial governance-process. Fallstudien avser den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur, som bland annat är avsedd som underlag för fysisk planering. Uppsatsen belyser vilken typ av kunskap som har mobiliserats, hur lärandet ser ut hos olika aktörer, om eventuella konflikter mellan fysisk planering och grön infrastruktur hanteras, samt rollen som formella och informella samverkansstrukturer spelar. Studien genomförs i form av semistrukturerade intervjuer med planerare i sju kommuner i Stockholms län, samt med två handläggare på nationell nivå, och i form av en dokumentkartläggning. Det teoretiska ramverket baseras på territorial governance kombinerat med sektorintegrering, soft spaces och incremental governance. Empirin består av intervjuer och officiella dokument från Naturvårdsverket och regeringen. Uppsatsen visar vikten av att mobilisera kunskap om fysisk planering för sektorintegrering, liksom att bristande horisontell sektorintegrering i policyprocessen kan försvåra för den vertikala integreringen i användningen av det resulterande policydokumentet. Mångfalden av mellankommunala samverkansfora hanterar inte gränsöverskridande grön infrastruktur, och administrativa gränser tycks vara styrande. Slutligen så visar uppsatsen att tidsaspekten är viktig att ha i åtanke i analysen av territorial governance-processer givet incremental governance och institutionellt lärande.

Denna uppsats syftar till att undersöka riskarbetet och resiliensen i Stranda kommun, Norge, genom en kvalitativ fallstudie. Studien undersöker även huruvida en medvetenhet om risker påverkar riskarbetet. Stranda valdes som kommun då den utgör ett extremfall, i och med att kommunen hotas av ett stort bergskred från berget Åknes och en tsunami som andrahandskonsekvens. Den genomförda metoden bestod av intervjuer med tjänstemän inom Stranda kommun, samt en dokumentanalys av dokument från statliga myndigheter och kommunen. Resultatet gav att en medvetenhet om riskerna tyder på att ha bidragit till ett proaktivt riskarbete. Resultatet visar även på hur flera säkerhetsåtgärder genomförs kopplat till riskerna i den fysiska miljön, även om det är svårt att skydda byggd miljö i riskzoner. En ständig övervakning av det ostabila bergspartiet och varningssystem möjliggör dock bebyggelse i vissa riskzoner. Huruvida åtgärder och faktorer verkar stärkande eller försvagande av resiliensen i kommunen analyseras och diskuteras. Flera sårbarheter har dock kunnat urskiljas i kommunen, bland annat att kryssningstrafik fortgår i fjorden trots riskerna. För att stärka resiliensen behöver flera sårbarheter åtgärdas, vilket vidare forskning kan utforska ytterligare. Vidare forskning krävs även för att utforska resiliens på olika nivåer i samhället mer djupgående.

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka och analysera hur området Varvsstaden i centrala Malmö utgör en fysisk barriär i stadskränan. Området idag är ett övergivet industriområde. Området idag saknar även tydliga stråk och funktioner. Arbetet ser till att identifiera vilka faktorer som kan skapa en tillgänglig stadsdel genom en hållbar stadsutveckling. Att idientifera vilka faktorer som kan bevara karaktären av området har även varit en central del i arbetet. Genom att ha samlat kunskap genom forskning och statliga styrdokument om hållbar stadsutveckling och kulturbevarande kunde ett gestaltningsförslag utarbetas. Gestatlningsförslaget gick ut på att skapa en tillgänglig stadsdel som omfattar en hållbar stadsutveckling men samtidigt att bevara karaktären av området.

Det här arbetet uppmärksammar hur konst kan implementeras i den fysiska planeringen av offentliga rum. Under den gångna pandemin förändrades människors levnadsmönster och sociala aktiviteter hänvisades många gånger till offentliga rum utomhus. På grund av restriktionerna fck de offentliga rummen större betydelse än tidigare och ökad utomhusvistelse ställde högre krav på gestaltningen. Frågan om vad en god gestaltning innefattas av kan riktas mot många olika ämnesområden, i det här fallet blev avsaknaden av konst i gestaltningen av offentliga rum mest aktuell. Syftet med arbetet är att ta fram två olika planförslag för Kungsplan i Karlskrona. Dessa förslag gestaltas för att kunna bidra till fler möten och upplevelser kring konst. Därtill syftar arbetet till att undersöka hur aktiviteten i ett offentligt rum kan ökas med hjälp av konst. Arbetets teoretiska ramverk utgår ifrån begreppen hållbar utveckling som mynnar ut i social hållbarhet och rumslig rättvisa. I arbetets framtagna kunskapsöversikt har ett antal faktorer identiferats kring vilka tematiska inslag som kan bidra till en inkludering av en bredare målgrupp. I arbetet har en fallstudie använts som forskningsdesign samt metoderna platsanalys och de av Gehl och Svarre framtagna metoderna Mapping och Tracing tillämpats. Genom de två planförslagen illustreras två olika exempel på tematiska inslag, där syftet är att undersöka vad en konstnärlig gestaltning av ett offentligt rum kan innebära. De tematiska inslagen rör konst med koppling till människans sinnen samt lärande, delaktighet och medskapande i konst. Slutsatsen av detta arbete är att konst kan bidra till en ökad aktivering av offentliga rum, samt att olika typer av konst och tematiska inriktningar aktiverar ett rum på olika sätt. Utplacering av konst i det offentliga rummet kan både ge fler människor möjlighet att upptäcka konst, detta kan bidra till en ökad social hållbarhet och rumslig rättvisa.

I Sverige finns det idag 61 områden som anses vara utsatta eller särskilt utsatta på den nivån att polisen har svårigheter att genomföra sitt arbete. Stadsdelen Skäggetorp i Linköping är ett av dessa områden. Sen 2015 har stadsdelen klassats som ett särskilt utsatt område där den kriminella aktiviteter har en stor inverkan på lokal samhället.  Stadsdelen har uppmärksammats i media då den under en senare period har präglats alltmer av våldsbrott, två tydliga exempel på detta är mordet som skedde under dagtid på en restaurang, 2021, och upploppen under påskhelgen, 2022. Det finns dock en annan sida som är mindre tydlig, organisationen Världens mammor, arbetar hårt i Skäggetorp mot att skapa en trygg plats för föräldrar och barn. Även de har synts i media då de bland annat bjöd in miljöpartiets språkrör Märta Stenevi för att få leva en dag som en mamma i Skäggetorp. Stadsdelen har dock inte alltid haft en negativ bild över sig, utan när den grundades under miljonprogrammet såg den istället som det vänliga Skäggetorp. Många anser att stadsdelen har ett flertal goda kvalitéer såsom grönytor och stora öppna gårdar. Däremot saknades det olika former av mötesplatser, framför allt mötesplatser för ungdomar, vilket generade i att ungdomsgäng strosade runt på gatan. Stadsdelen hade även det underlag som är vanligt vid bildandet av ungdomsgäng såsom hyresrätter och en låg andel vuxna jämfört med ungdomar och barn.  I den här uppsatsen undersöks mötesplatsens vikt för tryggheten i särskilt utsatta stadsdelar, med fokus på Skäggetorp. Undersökningen inleds med  att skapa en grund till begreppet social infrastruktur vilket skulle kunna vara en del av lösningen till problemen i Skäggetorp och andra säkrsilt utsatta områden. Sociala infrastrukturer finns överallt och kan vara både icke-kommersiella och kommersiella mötesplatser som till exempel skolor, bibliotek, kyrkor och grönområden. Dessutom redogörs för forskning om segregation, social inkludering och exkludering, trygghet och otrygghet samt om hur den fysiska miljön påverkar dessa aspekter. Detta leder sedan vidare till det teoretiska kapitlet där den valda teorin är socialt kapital, med särskilt fokus på det överbryggande sociala kapitalet. Överbryggande socialt kapital handlar om hur människor integrerar med andra och prövar olika åsikter mot varandra. Detta binds även samman med den sociala infrastrukturen som kan ses som en plats där människor kan bygga upp sitt sociala kapital.  Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie över Skäggetorp i Linköping. Detta är, som tidigare nämndes, en stadsdel som präglas av oroligheter och våldsbrott. Stadsdelen är segregerad, detta gäller tre former av segregation: socioekonomisk, socio-rumslig och boendesegregerat i form av att boende är åtskilda från resterande av Linköping och att boende är åtskilda inom stadsdelen. Det insamlade materialet och analyserna presenteras i text, bild och kartor för att ge en så tydlig bild över stadsdelen och läget som möjligt.  Resultatet av fallstudien visar att det finns en befintlig social infrastruktur i stadsdelen som inte används optimalt och därför bör utvecklas. Det nybyggda kulturhuset Agora används främst av barn i mellanstadieåldern som bor i stadsdelen, målet för denna mötesplats var dock att folk i alla åldrar och runtom Linköping skulle besöka Agora. Detta har tyvärr inte skett, något som kan ha påverkats av den negativa bilden av Skäggetorp. Detta avslutas med en diskussion samt en del åtgärdsförslag som kan göras för att de befintliga sociala infrastrukturerna men också för att utveckla nya som skulle kunna bidra till att Skäggetorpsbor lämnar tryggheten i sina hem och möter sina grannar och då inte bara i den egna satsdelen utan också i hela Linköping.  Avslutningsvis dras det både ett antal generella slutsatser som är applicerbart på flera olika bostadsområden, samt en del platsspecifika slutsatser.

Skolgården är den plats som barn dagligen använder och upplever. Det är en rättighet att få leka under rasterna och därför bör en god utemiljö alltid säkerställas för elevernas bästa, men på grund av otydligheter har krav för utformande av skolgårdar tidigare kunnat förbigås. Följaktligen publicerade Boverket år 2015 ”Allmänna Råd” i Plan- och bygglagen i syfte att stödja utformandet av goda utemiljöer för elever runt om i Sverige. Problemet är att många riktlinjer inte finns inskrivna i lagen och är på så sätt inte tvingande, vilket gör att man fortfarande kan undgå dem. På så sätt måste betydelsen av skolgårdars utformning etableras genom kunskap, medvetenhet och förståelse, så att en god utemiljö kan säkerställas.Uppsatsens syfte var att undersöka vilka fysiska faktorer i skolgårdens utformning som påverkar elevers aktivitet och lek, samt hur dessa faktorer skulle kunna kvalitetsbedömas. För att besvara detta studerade vi elevers interaktion med skolgårdars fysiska miljö och hur utformningen påverkar möjligheterna till aktivitet under rasterna. Genom observationer och intervjuer med elever, en pedagog och en rastvakt utförde vi en fallstudie på två skolgårdar i Malmö. Resultaten visade att de faktorer i utformningen som stöttar lek och fysisk aktivitet är bland annat tillräckligt stor yta för varje elev på skolgården, grönska och varierad topografi, tydliga rumsliga indelningar och tillgång på löst naturmaterial. I studien fann vi dessutom att det inte enbart är den fysiska miljön som inverkar på elevernas utan även sociala begränsningar från pedagoger, rastvärdar och föräldrar.Begränsning av elevernas lek och aktivitet i deras viktigaste rum har en hämmande effekt på deras utveckling. Genom att koppla ihop empiri med teori mynnade studien ut i en matris för bedömning av lekvärde på skolgårdar. Den kan användas för att säkerställa en god utemiljö vid utformning, bygglovsgivning och vidareutveckling av befintliga skolgårdar. / The schoolyard is an area that children use and experience daily. It is a fundamental right to play during the breaks; therefore, it is very important to provide good outdoor environments. But, previously it has been easy to avoid requirements that regulate the design of schoolyards due to ambiguities. Consequently, in 2015 Boverket (The National Board of Housing, Building and Planning) published general guidelines in Sweden's Planning and Building Act, in order to support the design and process of good outdoor environments for pupils in Sweden. The problem is that many requirements are not listed in the law, in that way they are not compulsory, which means that they still can be avoided. Thus, the importance of schoolyard designs must be established through knowledge, awareness and understanding, in order to ensure a good outdoor environment.The purpose of the study was to investigate what physical elements of a schoolyard affect play and activity of the pupils, and also how these elements could be evaluated. To answer this, we studied pupils’ interaction with the physical environment and how it affected the opportunities during the breaks. We made a case study of two schools in Malmö, which included observations and interviews with pupils, a teacher and a school hostess. The outcome was that play and activity were supported by the physical design such as sufficient area of the schoolyard for each pupil, green structures and a varied topography, distinguishable spaces and access to natural materials. The study also revealed that not only the physical environment affected the pupils, but it addition there were social restrictions from educators, school hostesses and parents.Limitation of pupils’ play and activity in their most important space has an inhibitory effect on their development. By connecting our empirical work with theory, the study led us to a template of evaluation to assess physical qualities of schoolyards. To ensure the best outdoor environment the template can be used while designing, giving construction permit or further developing existing schoolyards.