I uppsatsen undersöks det komplexa området offentliga rum. Det är de fysiska ramarna i förhållande till hur de påverkar människan som studeras i arbetet. Det finns inga universallösningar för hur offentliga rum ska utformas. Denna studie eftersträvar att mer konkret urskilja vad det är som gör vissa offentliga rum mer attraktiva och välanvända än andra. Arbetet består av en fallstudie där elva offentliga rum i Malmö och Göteborg inventeras, analyseras och observeras. I arbetet genomförs även en litteraturstudie och intervjuer med praktiker som arbetar med offentliga miljöer. I resultatet har det framgått att det finns ett flertal olika aspekter som har betydelse för upplevelsen och användningen av offentliga rum. Det har även framgått att det finns andra förutsättningar än rummets utformning som påverkar hur olika platser upplevs och används. De aspekter som berör utformningen av offentliga rum har ställts mot varandra vilket har gjort att vissa av dem har framträtt som mer betydande än andra vad gäller användningen och upplevelsen av offentliga rum. Bland annat diskuteras, sittplatser, vattenelement, kanter samt rummets form och storlek. / In this thesis we analyse the complexity of public space and focus on how physical aspects affect the way people experience and use them. There are no universal answers to the question of how public places should be designed. This study aims to identify specific principles that determine why some public spaces are more attractive and well-attended compared to others. The thesis is based on a case study where eleven public spaces in Malmö and Göteborg were inventoried, analysed and observed. Interviews with professionals who work with public spaces on a daily basis and a literature study were also included. The results show that there are many different aspects that are important to take into account when a public place is designed. However, there are also aspects mentioned in this thesis that suggests that the design has no or little impact on how people use or experience public spaces. Overall, we conclude that there are certain aspects and elements that are more significant than others regarding how people utilize and experience a public place. Seating areas, water elements, scale and edges are some of the elements discussed in the thesis.

Omvandling av hamnområden och att stärka kopplingen mellan staden och havet är en aktuell planeringssituation i dagens ökande urbanisering i våra städer samtidigt som segregering är ett växande problem på många platser. Hållbar utveckling har sedan länge varit aktuellt i planeringsdebatten men under senare tid har en förskjutning skett från de ekologiska aspekterna av stadsplaneringen till de sociala värdena som skapas av densamma. Det har därför inte skrivits och forskats i lika stor utsträckning som inom den ekologiska och ekonomiska hållbarheten då planering för integration och det sociala livet är under pågående utveckling. Arbetet syftar därmed till att behandla synen på social hållbar utveckling och undersöka hur begreppet förstås, vad det innefattar och hur det definieras samt hur det senare kan komma att praktiseras. Detta görs med utgång i en teoretisk diskussion där hållbar utveckling som huvudbegrepp utreds utifrån dess ursprung, hur det används och förstås utifrån forskning kring ämnet, varpå en liknande redogörelse görs av begreppet social hållbarhet, vilket utgör arbetets huvudfokus. För att bringa klarhet i den sociala hållbarhetens koppling till fysisk planering har samtida forskning i ämnet studerats, vilket utgör arbetets forskningsöversikt. utifrån denna forskningsöversikt, tillsammans med studier av två referensprojekt, utrönas gestaltningsprinciper för hur social hållbarhet kan främjas och praktiskt appliceras i ett gestaltningsförslag. Dessa gestaltningsprinciper tillämpas sedan genom arbetets fallstudie av Trelleborgs sjöstad, som även är föremål för den aktuella arkitekttävlingen Europan 14. I fallstudien studeras planeringsförutsättningarna för Trelleborgs sjöstad utifrån den fördjupade översiktsplanen för området samt utifrån dokument tillhörande tävlingsprogrammet för Europan 14. Arbetet mynnar slutligen ut i ett gestaltningsförslag för en centrumnära del av Trelleborgs sjöstad. Förslaget grundar sig i de principer för socialt hållbar planering som baserats på forskningsöversikten, och det visar sig att det är möjligt att planera socialt hållbart utifrån aktuell forskning och samtida planeringsexempel.

The climate is about to change to a warmer state. At least according to global and Swedish national climate prognoses from IPCC and SMHI. According to the same prognoses these changes will have an significant impact on cities. Impacts such as, for example, more intense and frequently occuring downpours and raised sea levels which leaves cities at the risk of flooding. The process of adapting cities to climate changes can be seen as a task for the spatial planing, a process that can be called climate adaption. However, the question of adapting cities to future climate changes is at low priority due to many causes. This study aims to examine what happens if a prognosed risk of climate change precedes the actual changes. Could such an inident lead to a more proactive planning for adaption to climate changes? In 2nd of July 2011 there was a skyfall in Copenhagen, Denmark. An incident that lead to an extensive flooding of the city. The municipality of Copenhagens process for climate adaption, in terms of making Copenhagen resilient to floodings caused by heavy downpours, through strategical documents constitutes the Case in this study. The aim of this essay is to study the connection between crises and the process of climate adaption. An aim that’s going to be achieved by examining if the incident in 2011 have been a window of opportunity for the process of climate adaption that constitutes the Case in this essay.

I denna uppsats utreds vilka metoder och åtgärder som bidrar till att en stad blir cykelvänlig. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som bidrar till att fler väljer att cykla inom staden samt underlättar för de som cyklar. Målsättningen är att komma fram till vilka åtgärder och tillvägagångssätt som en kommun kan använda sig av för att bli mer cykelvänlig och därigenom underlätta för miljövänligt resande.  Först läggs en kunskapsgrund vilken mynnar ut i en hypotes om vilka aspekter och områden som är viktiga för att underlätta för och skapa en stadsstruktur som är gynnsam för cyklister. Därefter genomförs en fall- studie av hur Helsingborgs stad, Lunds kommun och Malmö stad har arbetat med cykelplanering och cykelfrämjande åtgärder. Slutligen skapas utifrån hypotesen en bedömningsmall i resultatavsnittet mot vilken kommunernas arbete bedöms och utvärderas. Resultatet ligger till grund för en vidare analys och diskussion kring om en cykelvänlig stad är uppnåbar samt vad det kan bero på att kommuner fokuserar resurser och arbete på vissa aspekter av cykelplanering medan de inte arbetar med andra.

Denna uppsats utgår från att studera hur kommunal fysisk planering förhåller sig till och tillämpar regionala överenskommelser avseende fysisk struktur. I uppsatsen studeras ett fall av soft planning med ett integrerat perspektiv av Callons (1986) beskrivning med etablerandet av nätverk och hur aktörer associerar sig till nätverket. Detta kompletteras med skapandet av självklarheter genom black boxes och planeringsdoktriner. Kontexten som undersöks är Rådslagsprocessen som Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och dess 13 medlemskommuner ingår i. Tre ingångsvinklar styr uppsatsen: (1) Hur kommunerna förhåller sig till de regionala överenskommelserna och hur de tillämpar dessa. (2) Vilket värde som tillskrivs de regionala överenskommelserna av kommunpolitiker och tjänstemän. (3) Hur lokalt demokratiskt inflytande i den fysiska planeringen påverkas av regionala överenskommelser. I uppsatsen tillämpas två tillvägagångssätt för datainsamlingen: (1) En dokumentstudie där urvalet utgår från att det kan antas finnas ett utmanande mellan kommunernas fysiska planering och överenskommelserna. (2) Semistrukturerade intervjuer med kommunpolitiker och tjänstemän på kommuner. En kvalitativ innehållsanalys utgörs uppsatsens analysmetod. Av empirin kan det märkas att de regionala överenskommelserna ger en huvudinriktning på kommunernas planering. Kommunerna väljer att göra avsteg när de önskar göra det. Det uttrycks ett ansvar gentemot de andra medlemskommunerna att överenskommelserna ska vara en huvudinriktning för deras fysiska planering. Hedersfrågan att hålla överenskommelserna verkar stabilisera kommunernas förhållande och tillämpning av dem. Av de tre överenskommelserna som fattats inom Rådslagsprocessen får den regionala strukturbilden ett särskilt genomslag. Det förefaller som att strukturbildens rumsliga uttryck tillsammans med dess språkliga dimension gör att en identitetsanknytning etableras hos kommunerna. Soft planning får en känslig karaktär då det handlar om hur enskilda individer anknyter sig till det skapade rummet. I detta fall handlar det om hur politiker associerar sig till överenskommelserna, då det uttrycks att överenskommelserna främst är en fråga för den politiska sfären. Förhållningssättet och tillämpningen av överenskommelserna riskerar att utsättas för en destabilisering när nya förtroendevalda ska anknytas till överenskommelserna. Det verkar alltså finnas ett samband med att arbete genom soft planning i framtiden kräver ännu mer arbete inom upprättat soft space, för att individerna ska anknyta sig till det skapade rummet. Soft planning verkar därför präglas av ett inneboende bäst före datum. Genom att överenskommelserna är strikt politiskt tillägnade är tillträdet för invånare begränsat. Informanterna uttrycker att det lokala demokratiska inflytandet sker genom att medborgare väljer ut politiker i kommunvalen, som sedan tillsätts i kommunalförbundet. Överenskommelserna har därför definierat huvudinriktningen på kommunernas fysiska planering innan invånare får möjlighet till att delta. Det ställer frågor om hur ansvarsutkrävandet från väljarna gentemot politikerna säkerställs, vilket hamnar i en komplex situation. Politikerna uttrycks vara ansvariga gentemot sina väljare. I samma stund är de ansvariga gentemot de andra folkvalda politikerna från medlemskommunerna att de ingågna överenskommelserna ska hållas. En möjlig konflikt kan uppstå i ansvarsutkrävandet när politiker behöver tillgodose en lojalitet gentemot sina väljare och en annan till politiker från medlemskommunerna. Väljarnas möjligheter att utkräva ansvar riskerar därför att bli begränsat.

No description available.

Citizen dialogue has recently become a central development area for municipalities and county councils. Despite changes in the Planning and Building Act and a clear assumption in policy processes to achieve ecological, economic and social sustainability, the citizen dialogue has not been able to fulfill its purpose. The formal process for dialogue has been criticized for being late in the planning process, which reduces the possibility of planning changes. A natural sanction is not least about reduced trust to the planners and the political system. In order to reverse the downward spiral, internal efforts are required in addition to the requirements of current legislation, which is a challenge for not least smaller municipalities. Based on planning theories, relevant previous research and interviews with municipal officials, obstacles and opportunities with citizen dialogue in physical planning in a smaller municipality are investigated. A purpose is also to account for important aspects of the work with citizen dialogue. In addition to an account of how the municipality's work looks, how citizen dialogue can promote municipal physical planning and how a good citizen dialogue can be achieved, the conclusions show that: municipal officials, despite their own ideas about the development of citizen dialogue, are hindered in their work through limited scope for maneuver and limited resources. / Medborgardialogen har på senare tid blivit ett centralt utvecklingsområde för kommun och landsting. Trots ändringar i plan- och bygglagen och ett klart antagande i policy processer för att uppnå ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har medborgardialogen inte lyckats uppfylla sitt syfte. Den formella processen för dialog har kritiserats för att för sent komma i planeringsprocessen vilket minskar möjligheten till planändringar. En naturlig påföljd handlar inte minst om minskad tillit till planerarna och det politiska systemet. För att vända den nedåtgående spiralen krävs interna insatser utöver kraven i gällande lagstiftning, vilket är en utmaning för inte minst mindre kommuner. Utifrån planeringsteorier, relevant tidigare forskning och intervjuer med bland annat kommunala tjänstemän undersöks hinder och möjligheter med medborgardialog i fysisk planering i en mindre kommun. Ett underliggande syfte är också att redogöra för viktiga aspekter i arbetet med medborgardialog.Utöver en redogörelse över hur kommunens arbete ser ut, hur medborgardialog kan främja kommunal fysisk planering och hur en god medborgardialog kan uppnås så visar slutsatserna att: kommunala tjänstemän, trots egna idéer om utvecklingen av medborgardialog, hindras i arbetet genom ett begränsat handlingsutrymme och begränsade resurser.

Den här uppsatsen handlar om vilken betydelse platsmarknadsföring har för den kommunala fysiska planeringen. Syftet med undersökningen är att redogöra för avsikten, processen och mottagandet av platsmarknadsföring. Studien genomförs genom att undersöka hur Stockholms stad och Solna stad har använt sig av platsmarknadsföring för Hagastaden utifrån olika analysteman. Hagastaden är ett relativt nytt område som ligger mittemellan Stockholm och Solna och vars syfte är att knyta ihop de två kommunerna i ett nytt kluster för life science, vilket innebär att stadsdelen ska bli en vetenskapsstad. Området valdes ut som analysfall eftersom arbetet med platsmarknadsföring har varit en central del i arbetet med förnyelsen av området. De teman som ligger till grund för analysarbetet valdes ut i syfte av att bryta ner den process som ligger bakom marknadsföringen av Hagastaden, vilka mottagare marknadsföringen har nått, eller önskade nå, samt hur platsens identitet påverkats och förändrats av den nya marknadsföringsstrategin. Uppsatsens problemformulering bygger på den ökande användningen av platsmarknadsföring och hur detta påverkar planeringen och dess mottagare. Det finns ofta ett bakomliggande syfte med platsmarknadsföring, vilket är att öka platsens attraktivitet och konkurrenskraftighet. Under de senaste åren har allt fler städer, kommuner och regioner börjat att använda sig utav platsmarknadsföring för att locka till sig investerare, besökare och nya invånare i hopp om att sätta just deras stad/plats på kartan. Varför det är på detta sättet finns det flera teorier bakom, men i den här studien fokuserar vi på globalisering, planeringsprocessen och politik, samt platsmarknadsföringens initiativtagare och mottagare. För att besvara syftet med studien och våra forskningsfrågor undersöker den här studien hur arbetet med platsmarknadsföring av Hagastaden sett ut genom att analysera processen, mottagarna av platsmarknadsföring samt platsens förändrade identitet. Resultatet av den här studien visar att Solna stad och Stockholms stad har använt sig av platsmarknadsföring i flera plandokument som berör projektet Hagastaden. Den gemensamt framtagna visionen om att skapa en modern och innovativ stadsdel har varit vägledande för arbetet, och samarbetet kan sammanfattas som väl fungerande. Det har dock funnits en obalans i beslut och genomförande, sett till de enskilda kommunerna. Projektet har även bestått av en marknadsföring som inte riktat sig lika mot alla målgrupper, vilket också är en komplicerad fråga eftersom många projekt automatiskt kan vara uteslutande beroende på vad som byggs. Det har även skett en drastisk förändring av områdets identitet i och med det koncept som marknadsförts. Det blir intressant att diskutera huruvida platsmarknadsföringen genomförts i en rättvis process, bemött olika målgrupper och kunnat påverka platsen i den utsträckningen som gjorts.

Handel är en central del av en stads funktion och utveckling. Den bidrar till stadsliv och lockar människor till staden. Köpcenter påverkar och formar städers handelssituation och är ofta placerade i städers centralare delar. Undersökningar visar dock att köpcenter står inför utmaningar som hotar att lämna tomma lokaler, vilket påverkar stadens stadsliv och drivkraft. I denna uppsats undersöks hur svenska kommuner kan påverka köpcenters markanvändning och resiliens. Resiliens är, bland annat, den egenskap eller process som beskriver möjligheter och flexibilitet till att förutse och svara på olika former av kriser i förhoppning om att vidareutvecklas. Kommuners möjlighet till påverkan diskuteras främst utifrån teorier kring handel, köpcenter och det fysiska planeringssystemet. De ger en samlad förståelse över ett köpcenters situation och gör det möjligt att analysera dem och deras resiliensstrategier. Inom ramen för studien har två fallstudier genomförts, den ena behandlar köpcentret Entré i Malmö som fallstudieobjekt och den andra behandlar Galleria Boulevard i Kristianstad. Analysen visar på hur omständigheter så som e-handel, konkurrens mellan köpcenter och samarbetet mellan kommun och ägare påverkar fallstudieobjekten och deras nivå av resiliens. Analysen visar att förståelse över köpcentrets situation är en viktig del i en resiliensstrategi samt att kommuner och ägare samverkar i viss mån, men utan större inverkan. Uppsatsen belyser att kommuner visar på en vilja att öka köpcenters resiliens men att beslut inte alltid baseras på relevanta underlags rekommendationer. Därtill visar uppsatsen indikationer på att lagar som reglerar den kommunala fysiska planeringen ibland hindrar kommunen från att hantera köpcenters resiliens. Slutligen antyder analysen att kommuners främsta verktyg för att hantera resiliens är det fysiska planeringsarbetet och kommunikation med viktiga aktörer kopplade till det aktuella köpcentret. Sammanfattningsvis verkar ansvaret för köpcenters resiliens ligga hos deras ägare, men att kommuner kan bidra genom en ökad flexibilitet.

<p>Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun. En kvalitativ datainsamlingsmetod med enskilda intervjuer har använts. Studiepopulationen bestod av ordförande och vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, planchef, samhällsbyggnadschef, samhällsplanerare samt kommunekolog. Resultatet visar bland annat att integreringen av folkhälsoaspekter i den fysiska planeringen sker indirekt genom att skapa goda stadsdelar och förutsättningar för att må bra. Nyckelpersonerna identifierade bland annat ekonomiska och juridiska hinder samt organisatoriska möjligheter för att kunna ta hänsyn till folkhälsan. De anser att det tas bra hänsyn till folkhälsan i den fysiska planeringen men att hänsynstagandet kan utvecklas. Studiens resultat kan bland annat användas för att identifiera och utnyttja möjligheter samt för att upptäcka och undvika hinder i arbetet med att integrera folkhälsoaspekter i fysisk planering.</p> / <p>The comprehensive national public health objective is to create community conditions for god health on equal conditions for the entire population. Physical planning is able to create better build on environments that influence the public health in the population. The municipalities are responsible for public health through policy areas and through physical planning among other things. In Trosa municipality there are guidelines for the public health work because this aspect shall be integrated in the municipality activity. The aim of the essay was to study the experience amongst key persons of how public health aspects are integrated in the physical planning in Trosa municipality. A qualitative data collection method with individual interviews has been used. The study population consisted of the chairman and the vice-chairman of the local community building committee, the plan director, the community building director, the community planner and the municipality ecolog. The results show among other things that the integration of public health aspects in the physical planning occurs indirectly by creating good neighbourhoods and conditions for prosperous. The key persons identified among other things economic and legal obstacles and organizational possibilities to be able to take public health in consideration. They think that public health is taken in consideration in a good way in the physical planning, but that the consideration can be developed. The results of the study can among other things be used to identify and make use of possibilities and to discover and avoid obstacles in the work of integrating public health aspects in physical planning.</p>