La plateforme Weblab est un environnement de définition et d’exécution de chaines de traitements média-mining développé par le service IPCC1 d’Airbus Defence and Space. Il s’agit d’une plateforme ouverte d’intégration de composants externes dont la richesse permet aux concepteurs de construire des chaines média-mining très complexes, mais pose également des problèmes liés à la sensibilité de la qualité des résultats par rapport aux composants utilisés. Avant le début de cette thèse, aucun outil n’existait pour l’analyse et l’amélioration de la qualité de workflows WebLab. La problématique principale de la thèse repose sur le fonctionnement dit boite noire des services WebLab. L’approche choisie est non-intrusive : nous complétons la définition du workflow WebLab par des règles de provenance et de propagation de qualité. Les règles de provenance génèrent des liens de dépendance dit grains-fins entre les données et les services après l’exécution d’une chaine de traitements WebLab. Les règles de propagation de qualité profitent des liens inférés précédemment pour raisonner sur l’influence de la qualité d’une donnée utilisée par un service sur la qualité d’une donnée produite... / The WebLab platform is an application used to define and execute media-mining workflows. It is an open source platform, developed by the IPCC1 section of Airbus Defence and Space, for the integration of external components. A designer can create complex media-mining workflows using components, whose operation is not always known (black-boxes services). These complex workflows can lead to a problem of data quality, however, and before this work, no tool existed to analyse and improve the quality of WebLab workflows. To deal with black-box services, we choose to tackle this quality problem with a non-intrusive approach: we enhance the definition of the WebLab workflow with provenance and quality propagation rules. Provenance rules generate fine-grained data dependency links between data and services after the execution of a WebLab workflow. Then the quality propagation rules use these links to reason on the influence that the quality of the data used by a component has on the quality of the output data…

Denna uppsats utgår från att studera hur kommunal fysisk planering förhåller sig till och tillämpar regionala överenskommelser avseende fysisk struktur. I uppsatsen studeras ett fall av soft planning med ett integrerat perspektiv av Callons (1986) beskrivning med etablerandet av nätverk och hur aktörer associerar sig till nätverket. Detta kompletteras med skapandet av självklarheter genom black boxes och planeringsdoktriner. Kontexten som undersöks är Rådslagsprocessen som Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och dess 13 medlemskommuner ingår i. Tre ingångsvinklar styr uppsatsen: (1) Hur kommunerna förhåller sig till de regionala överenskommelserna och hur de tillämpar dessa. (2) Vilket värde som tillskrivs de regionala överenskommelserna av kommunpolitiker och tjänstemän. (3) Hur lokalt demokratiskt inflytande i den fysiska planeringen påverkas av regionala överenskommelser. I uppsatsen tillämpas två tillvägagångssätt för datainsamlingen: (1) En dokumentstudie där urvalet utgår från att det kan antas finnas ett utmanande mellan kommunernas fysiska planering och överenskommelserna. (2) Semistrukturerade intervjuer med kommunpolitiker och tjänstemän på kommuner. En kvalitativ innehållsanalys utgörs uppsatsens analysmetod. Av empirin kan det märkas att de regionala överenskommelserna ger en huvudinriktning på kommunernas planering. Kommunerna väljer att göra avsteg när de önskar göra det. Det uttrycks ett ansvar gentemot de andra medlemskommunerna att överenskommelserna ska vara en huvudinriktning för deras fysiska planering. Hedersfrågan att hålla överenskommelserna verkar stabilisera kommunernas förhållande och tillämpning av dem. Av de tre överenskommelserna som fattats inom Rådslagsprocessen får den regionala strukturbilden ett särskilt genomslag. Det förefaller som att strukturbildens rumsliga uttryck tillsammans med dess språkliga dimension gör att en identitetsanknytning etableras hos kommunerna. Soft planning får en känslig karaktär då det handlar om hur enskilda individer anknyter sig till det skapade rummet. I detta fall handlar det om hur politiker associerar sig till överenskommelserna, då det uttrycks att överenskommelserna främst är en fråga för den politiska sfären. Förhållningssättet och tillämpningen av överenskommelserna riskerar att utsättas för en destabilisering när nya förtroendevalda ska anknytas till överenskommelserna. Det verkar alltså finnas ett samband med att arbete genom soft planning i framtiden kräver ännu mer arbete inom upprättat soft space, för att individerna ska anknyta sig till det skapade rummet. Soft planning verkar därför präglas av ett inneboende bäst före datum. Genom att överenskommelserna är strikt politiskt tillägnade är tillträdet för invånare begränsat. Informanterna uttrycker att det lokala demokratiska inflytandet sker genom att medborgare väljer ut politiker i kommunvalen, som sedan tillsätts i kommunalförbundet. Överenskommelserna har därför definierat huvudinriktningen på kommunernas fysiska planering innan invånare får möjlighet till att delta. Det ställer frågor om hur ansvarsutkrävandet från väljarna gentemot politikerna säkerställs, vilket hamnar i en komplex situation. Politikerna uttrycks vara ansvariga gentemot sina väljare. I samma stund är de ansvariga gentemot de andra folkvalda politikerna från medlemskommunerna att de ingågna överenskommelserna ska hållas. En möjlig konflikt kan uppstå i ansvarsutkrävandet när politiker behöver tillgodose en lojalitet gentemot sina väljare och en annan till politiker från medlemskommunerna. Väljarnas möjligheter att utkräva ansvar riskerar därför att bli begränsat.

Det blir allt vanligare att föreslå att icke-transparant artificiell intelligens, s.k. black boxes, används inom akutmedicinen. I denna uppsats används etisk analys för att härleda sju riktlinjer för utveckling och användning av black boxes i akutmedicin. Analysen är grundad på sju variationer av ett tankeexperiment som involverar en läkare, en black box och en patient med bröstsmärta på en akutavdelning. Grundläggande begrepp, inklusive artificiell intelligens, black boxes, metoder för transparens, akutmedicin och etisk analys behandlas detaljerat. Tre viktiga områden av etisk vikt identifieras: samtycke; kultur, agentskap och privatliv; och skyldigheter. Dessa områden ger upphov till de sju variationerna. För varje variation urskiljs en viktig etisk fråga som identifieras och analyseras. En riktlinje formuleras och dess etiska rimlighet testas utifrån konsekventialistiska och deontologiska metoder. Tillämpningen av riktlinjerna på medicin i allmänhet, och angelägenheten av fortsatt etiska analys av black boxes och artificiell intelligens inom akutmedicin klargörs. / Artificially intelligent black boxes are increasingly being proposed for emergency medicine settings; this paper uses ethical analysis to develop seven practical guidelines for emergency medicine black box creation and use. The analysis is built around seven variations of a thought experiment involving a doctor, a black box, and a patient presenting chest pain in an emergency department. Foundational concepts, including artificial intelligence, black boxes, transparency methods, emergency medicine, and ethical analysis are expanded upon. Three major areas of ethical concern are identified, namely consent; culture, agency, and privacy; and fault. These areas give rise to the seven variations. For each, a key ethical question it illustrates is identified and analyzed. A practical guideline is then stated, and its ethical acceptability tested using consequentialist and deontological approaches. The applicability of the guidelines to medicine more generally, and the urgency of continued ethical analysis of black box artificial intelligence in emergency medicine, are clarified.