Bakgrund: Vårdskador drabbar närmare 10 procent av alla patienter. I samband med ett traumaomhändertagande kommer anestesisjuksköterskan att arbeta i en miljö som inte är dennes dagliga arbetsplats. Detta ställer höga krav på kompetens, följsamhet till riktlinjer och inövade rutiner för att kunna bibehålla ett patientsäkert och effektiv traumaomhändertagande.   Syfte: Att identifiera faktorer som kan inverka på patientsäkerheten i samband med att anestesisjuksköterskan larmas till akutrummet.   Metod: Med resilience engineering som utgångspunkt gjordes en flerfallsstudie med holistisk design. Varje fall (n=8) analyserades separat för att sammanställas med en induktiv ansats genom instrumentet Functional Resonance Analysis Method. Följsamheten mot lokala riktlinjerna kontrollerades med en deduktiv ansats.   Resultat: Anestesisjuksköterskan har till hälften av fallen den lokalkännedom som krävdes enligt gällande riktlinjer, anestesisjuksköterskan förefaller i flera fall sakna kunskap om den tekniska apparaturen som används. Detta resulterar i att anestesisjuksköterskan inte arbetade självständig utan blev beroende av traumateamet för att slutföra sina uppgifter. Förberedelserna varierade stort, i majoriteten av fallen fanns ingen större följsamhet till de riktlinjer som styrde anestesisjuksköterskans arbete i ett traumaomhändertagande. En hög patientsäkerhet bibehölls genom att arbetsfördelningen och förberedelserna delades på, ofta outtalat inom traumateamets medlemmar. Tack vare stor personalgrupp och hög kompetens inom traumateamet kunde teamets medlemmar komplettera varandra.   Slutsats: Flera aspekter som kan påverka patientsäkerhet negativt identifierades. Flertalet av dessa bl.a. lokal- och utrustningskännedom för anestesisjuksköterskor bedömdes kunna minskas eller elimineras om följsamheten till riktlinjerna skärps. I alla analyserade fall bibehålls god patientsäkerhet tack vare traumateamets höga resilience. / Background: Injuries in care occurs in approximately 10 percent of all patients. In a critical trauma care the anaesthetic nurse works in an unfamiliar workplace. This requires high competence and directive guidelines to maintain a high patient safety and effective trauma care.   Objectives: To identify factors that can have impact on the patient safety when the anaesthetic nurse is called to the ER.   Methods: Through resilience engineering, a multi-case study with a holistic design was conducted. Each case (n=8) analysed separately with an inductive approach with the instrument Functional Resonance Analysis Method. Thereafter, the compliance with guidelines was studied with a deductive approach.   Results: The anaesthetic nurse lacked the required knowledge of the ER that is required by the guidelines in half of the cases. The anaesthetic nurse also appeared to lack knowledge of technical equipment. This caused dependency in the anaesthetic nurse to fulfil its duties. Preparations varied greatly, in most of cases there was no major compliance with the guidelines for the anaesthetic nurse. High patient safety was maintained by dividing the labour within the team’s members. Thanks to large staff and level of competence within the team, the members could complement each other.   Conclusions: Several aspects that could affect patient safety negatively were identified. Most of these negative aspects could be reduced if compliance with guidelines were tightened. Throughout all cases, good patient safety is maintained thanks to the team's high resilience.

Det blir allt vanligare att föreslå att icke-transparant artificiell intelligens, s.k. black boxes, används inom akutmedicinen. I denna uppsats används etisk analys för att härleda sju riktlinjer för utveckling och användning av black boxes i akutmedicin. Analysen är grundad på sju variationer av ett tankeexperiment som involverar en läkare, en black box och en patient med bröstsmärta på en akutavdelning. Grundläggande begrepp, inklusive artificiell intelligens, black boxes, metoder för transparens, akutmedicin och etisk analys behandlas detaljerat. Tre viktiga områden av etisk vikt identifieras: samtycke; kultur, agentskap och privatliv; och skyldigheter. Dessa områden ger upphov till de sju variationerna. För varje variation urskiljs en viktig etisk fråga som identifieras och analyseras. En riktlinje formuleras och dess etiska rimlighet testas utifrån konsekventialistiska och deontologiska metoder. Tillämpningen av riktlinjerna på medicin i allmänhet, och angelägenheten av fortsatt etiska analys av black boxes och artificiell intelligens inom akutmedicin klargörs. / Artificially intelligent black boxes are increasingly being proposed for emergency medicine settings; this paper uses ethical analysis to develop seven practical guidelines for emergency medicine black box creation and use. The analysis is built around seven variations of a thought experiment involving a doctor, a black box, and a patient presenting chest pain in an emergency department. Foundational concepts, including artificial intelligence, black boxes, transparency methods, emergency medicine, and ethical analysis are expanded upon. Three major areas of ethical concern are identified, namely consent; culture, agency, and privacy; and fault. These areas give rise to the seven variations. For each, a key ethical question it illustrates is identified and analyzed. A practical guideline is then stated, and its ethical acceptability tested using consequentialist and deontological approaches. The applicability of the guidelines to medicine more generally, and the urgency of continued ethical analysis of black box artificial intelligence in emergency medicine, are clarified.