Denna uppsats utgår från att studera hur kommunal fysisk planering förhåller sig till och tillämpar regionala överenskommelser avseende fysisk struktur. I uppsatsen studeras ett fall av soft planning med ett integrerat perspektiv av Callons (1986) beskrivning med etablerandet av nätverk och hur aktörer associerar sig till nätverket. Detta kompletteras med skapandet av självklarheter genom black boxes och planeringsdoktriner. Kontexten som undersöks är Rådslagsprocessen som Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och dess 13 medlemskommuner ingår i. Tre ingångsvinklar styr uppsatsen: (1) Hur kommunerna förhåller sig till de regionala överenskommelserna och hur de tillämpar dessa. (2) Vilket värde som tillskrivs de regionala överenskommelserna av kommunpolitiker och tjänstemän. (3) Hur lokalt demokratiskt inflytande i den fysiska planeringen påverkas av regionala överenskommelser. I uppsatsen tillämpas två tillvägagångssätt för datainsamlingen: (1) En dokumentstudie där urvalet utgår från att det kan antas finnas ett utmanande mellan kommunernas fysiska planering och överenskommelserna. (2) Semistrukturerade intervjuer med kommunpolitiker och tjänstemän på kommuner. En kvalitativ innehållsanalys utgörs uppsatsens analysmetod. Av empirin kan det märkas att de regionala överenskommelserna ger en huvudinriktning på kommunernas planering. Kommunerna väljer att göra avsteg när de önskar göra det. Det uttrycks ett ansvar gentemot de andra medlemskommunerna att överenskommelserna ska vara en huvudinriktning för deras fysiska planering. Hedersfrågan att hålla överenskommelserna verkar stabilisera kommunernas förhållande och tillämpning av dem. Av de tre överenskommelserna som fattats inom Rådslagsprocessen får den regionala strukturbilden ett särskilt genomslag. Det förefaller som att strukturbildens rumsliga uttryck tillsammans med dess språkliga dimension gör att en identitetsanknytning etableras hos kommunerna. Soft planning får en känslig karaktär då det handlar om hur enskilda individer anknyter sig till det skapade rummet. I detta fall handlar det om hur politiker associerar sig till överenskommelserna, då det uttrycks att överenskommelserna främst är en fråga för den politiska sfären. Förhållningssättet och tillämpningen av överenskommelserna riskerar att utsättas för en destabilisering när nya förtroendevalda ska anknytas till överenskommelserna. Det verkar alltså finnas ett samband med att arbete genom soft planning i framtiden kräver ännu mer arbete inom upprättat soft space, för att individerna ska anknyta sig till det skapade rummet. Soft planning verkar därför präglas av ett inneboende bäst före datum. Genom att överenskommelserna är strikt politiskt tillägnade är tillträdet för invånare begränsat. Informanterna uttrycker att det lokala demokratiska inflytandet sker genom att medborgare väljer ut politiker i kommunvalen, som sedan tillsätts i kommunalförbundet. Överenskommelserna har därför definierat huvudinriktningen på kommunernas fysiska planering innan invånare får möjlighet till att delta. Det ställer frågor om hur ansvarsutkrävandet från väljarna gentemot politikerna säkerställs, vilket hamnar i en komplex situation. Politikerna uttrycks vara ansvariga gentemot sina väljare. I samma stund är de ansvariga gentemot de andra folkvalda politikerna från medlemskommunerna att de ingågna överenskommelserna ska hållas. En möjlig konflikt kan uppstå i ansvarsutkrävandet när politiker behöver tillgodose en lojalitet gentemot sina väljare och en annan till politiker från medlemskommunerna. Väljarnas möjligheter att utkräva ansvar riskerar därför att bli begränsat.

Denna uppsats avser att undersöka hur olika institutioner på olika politiska och geografiska nivåer förhåller sig till och tillämpar lagändringen gällande den regionala fysiska planeringen som kom år 2019. Uppsatsen utgår från två frågeställningar: Hur tolkas lagändringen och hur ser argumentationen ut kring en regional fysisk planering enligt plan- och bygglagen (PBL) och utanför PBL samt vilka konsekvenser en lagstadgad regional fysisk planering enligt PBL kan få för kommunerna, kommunalförbunden och regionerna.  För att studera detta har jag valt att använda mig av en fallstudie. Fallet som studeras är Västra Götalandsregionen (VGR) som är en region bestående av 49 kommuner och 4 kommunalförbund. I regionen pågår det under tiden för uppsatsskrivandet ett remissarbete, där VGR skickat ut en remiss till kommunerna, kommunalförbunden och de andra aktuella remissinstanserna för att få svar på om regionen skall ansöka om att bli ett regionplaneorgan eller inte. Förutom den frågan vill regionen också ha svar från remissinstanserna på hur de vill att den regionala fysiska planeringen skall utvecklas framöver, främst gällande hur samverkan skall ske och vilka frågor som är aktuella. Det valda fallet ses som ett unikt fall då regionen består av en mängd olika geografier och aktörer, det ses även som ett aktuellt fall då det finns en pågående diskussion inom ämnet.  I uppsatsen tillämpas tre olika insamlingsmetoder av data; intervjuer, en enkätstudie och en dokumentstudie. Gällande respondenterna ingår 31 tjänstepersoner och politiker som är verksamma i olika delar av regionen och som är hemmahörande i organisationer på olika nivåer. De dokument som används i uppsatsen är sådana som offentliggjorts online av organisationer så som VGR, Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Regioner. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera den data som insamlats. Vilket utgår från det analytiska ramverket som är uppbyggt på Nuissl & Heinrichs governance-koncept och dess fyra analyskategorier som består av aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocessen.  I uppsatsen framkommer det att det finns en del argument både för en regional fysisk planering enligt PBL och för en fortsatt regional planering utanför PBL. Det argument som nämns flest gånger på båda sidor är att det leder till en förbättrad samordning. Just vad denna samordning skall baseras på verkar vara den centrala frågan. Ena sidan vill att den ska bygga på frivillighet och äga rum i soft spaces och den andra sidan vill ha en tydligare struktur och att frågan om den regionala fysiska planeringen skall finnas i ett hard space. Trots att det finns en mängd olika argument som tas upp för och emot en regional fysisk planering enligt PBL, är de flesta av respondenterna överens om att de vill se en förstärkt regional fysisk planering som behandlar fler frågor än vad den gör idag. Politikerna sägs dock vara mer negativa mot en regional fysisk planering enligt PBL än vad tjänstepersonerna är, vilket kan bero på en oro att förlora makten när frågor kan bli föremål för rescaling upp till regionen. Slutligen utrycker respondenterna att det finns en otydlighet kring vilka konsekvenser en regionplan hade kunnat leda till. Ett flertal respondenter utrycker även en oro över VGR:s resurser och mognad för att ta sig an ett regionplanemandat. Otydligheten och avsaknaden av ställningstagande om de vill bli ett regionplaneorgan eller inte har inte bidragit till mindre oro, utan snarare mer. En av slutsatserna är att de olika aktiva aktörerna inom flernivåstyrningen av planeringsprocessen bör ta fram former för samverkan och samarbete så snart som möjligt, då flera frågor som till exempel bostadsförsörjningen och klimatet är i akut behov av åtgärder på en högre regional skala än de kommunala- och mellankommunala åtgärderna som finns idag. För att detta ska kunna ske behöver samordningen mellan soft och hard spaces förbättras, då det finns betydliga risker för negativa konsekvenser om den regionala planeringen fortsätter att endast äga rum i soft space vilket i stort sett är situationen idag, eller endast i hard space som kan hända om regionen får ett lagkrav på sig enligt PBL. Frågan om hur en bättre samverkan kan uppnås mellan aktörerna bör vara överordnad frågan om det ska planeras enligt PBL eller inte, då det är en mer akut fråga som mer ligger till grund för hela planeringsprocessen.

Denna studie avser att undersöka hur och varför planeringsprocesser äger rum vid sidan av formellt reglerade strukturer i en samhällsstyrning genom governance. Detta ses mot bakgrund av att det finns en uttryckt svag koppling mellan regional och kommunal nivå som anses kunna stärkas med hjälp av en rumslig regional planering. Fallet som studeras är upprättandeprocessen för Regional Strukturbild för Östergötland, där fd. Regionförbundet Östsam och nuvarande Region Östergötland tillsammans med tre av regionens kommuner är mål för studien. Studien avgränsas till att besvara (1) vilka drivkrafter och intressen kan förklara att regionala planeringsprocesser äger rum utanför formellt reglerade strukturer (2) inom vilka institutionella ramar äger utvecklingen äger rum och vilka aktörer har involverats, samt (3) vilka möjligheter för insyn och påverkan har funnits i upprättandeprocessen. För att kunna besvara dessa frågeställningar samlas data in genom semistrukturerade intervjuer som styrs av Nuissl & Heinrichs (2011) fyra analysparametrar (1) aktörer (2) relationer (3) institutionella ramverk och (4) beslutsprocesser, vilka är ämnade för att studera planeringsprocesser i en samhällsstyrning genom governance.   Utifrån det insamlade intervjumaterialet kan en viss spänning urskönjas mellan det regionalt tillväxtansvariga organet och kommunerna som främsta samrådspart i strukturbildsprocessen. Det kan förklaras av att ansvarsrollerna mellan regionen och kommunerna ännu inte har blivit tydligt definierade sedan bildandet av Region Östergötland. Kommunernas syn på regionens roll är att de ska vara av rådgivande karaktär snarare än bestämmande, men vissa kommunala respondenter menar att regionen har försökt ta en mer bestämmande roll än vad kommunerna anser ska vara fallet. Den kritik som finns mot soft planning om bristande legitimitet och demokratiskt inflytande går att känna igen i det studerade fallet, både ur ett demokratiskt perspektiv men också gentemot kommunerna som främsta samrådspart, där vissa informanter inte anser att kommunerna har kunnat påverka den reella utformningen av strukturbilden. Trots att det går att ifrågasätta processens legitimitet så verkar strukturbilden trots avsaknad av formellt lagstöd få genomslag i andra lagstadgade planeringsdokument, vilket innebär att den formella planeringen (hard space) utmanas och att det institutionella ramverket förändras. Det visar också på drivkrafterna kring planeringsinstrument med avsaknad av formellt lagstöd. Strukturbildsprocessen tillskrivs som ett första steg och en sökande- och lärandeprocess, något som förefaller paradoxalt genom att det påverkar andra planeringsdokument, vilka i sin tur påverkar kommunernas förutsättningar i den fysiska planeringen.

What is studied in this essay is how municipal self-government and the municipal planning monopoly can be affected for municipalities in Region Värmland if physical planning were to be regionalized in Värmland. There is a power shift going on in today´s situation, where the local is being moved more and more to the regional level. It is also a power struggle between who should control different thing. The purpose of the work is to find out how municipalities in Värmland will be affected if the physical planning were to be regionalized. Also how civil servants and their work regarding planning may be affected. This can be seen based on two dimensions that are applied in the study, the dimension of power and the dimension of activity, which can show differences and similarities exist between municipalities. The questions to be answered are:  - What effects and perspectives (pros and cons) do you think the working method can have for the interviewed municipalities if spatial planning is regionalized? -Does it matter if it is a smaller or larger municipality? -How is planning affected by this, what would be the consequences/problems for the businesses from more regional physical planning in Värmland?  Through qualitative interviews, respondents from eight municipalities in Värmland have been interviewed to answer how they think they will be affected if regional spatial planning were to be used in Värmland. The respondents work with relevant professions within community planning. The results show, based on four themes, divided unconditionally based on the respondent´s answers, how the municipalities and their respondents would be  affected. Among other things, the respondents lack responsibility from the region, resources and the municipalities conditions look different and depending on whether it is a small or large municipality it can look different. The local knowledge a municipality has is also important for municipalities, and municipal self- government is also something that municipalities think is important. Politics and democracy are important parts of how things should work. The conclusion shows that different effects and perspectives with pros and cons will affect the interviewed municipalities if spatial planning is regionalized. An important perspecitve is that power between municipality and region plays a role and also that municipalities today work in different ways and are therefore affected differently depending on their size, small or large municipality. The planning and activites will have several different consequences, both good and bad, knowledge and cooperation is something that will be able to improve the planning.