One can find it problematic to communicate in today’s information society and therefore has the importance of distributing information the right way grown. Managers possess the authority to control what information is to be distributed how and that has created a big need for managers to learn how to communicate.   This study was conducted in hope of enlightening the phenomenon male and female management communication. We chose to do a case study on two managers on Solna Stad in Stockholm. One male and one female. We did one interview and one observation one each manager. The observations were carried out during a one hour management meeting session.   We chose to organize and analyze the material from the interviews and observations with Sargent and Thylefors theory on male and female leadership skills. Their point of view on management leadership skills are gender dependent. They divide leadership skills into three classifications. These divisions contain leadership skills that ascribe; male leaders, female leaders and neutral skills. We question this theory.   Our study shows us that our studied managers possess leadership skills from all of Sargent and Thylefors classifications, therefore we make the conclusion that our studied managers do not communicate gender specific.

<p>One can find it problematic to communicate in today’s information society and therefore has the importance of distributing information the right way grown. Managers possess the authority to control what information is to be distributed how and that has created a big need for managers to learn how to communicate.</p><p> </p><p>This study was conducted in hope of enlightening the phenomenon male and female management communication. We chose to do a case study on two managers on Solna Stad in Stockholm. One male and one female. We did one interview and one observation one each manager. The observations were carried out during a one hour management meeting session.</p><p> </p><p>We chose to organize and analyze the material from the interviews and observations with Sargent and Thylefors theory on male and female leadership skills. Their point of view on management leadership skills are gender dependent. They divide leadership skills into three classifications. These divisions contain leadership skills that ascribe; male leaders, female leaders and neutral skills. We question this theory.</p><p> </p><p>Our study shows us that our studied managers possess leadership skills from all of Sargent and Thylefors classifications, therefore we make the conclusion that our studied managers do not communicate gender specific.</p><p> </p>

Den här uppsatsen handlar om vilken betydelse platsmarknadsföring har för den kommunala fysiska planeringen. Syftet med undersökningen är att redogöra för avsikten, processen och mottagandet av platsmarknadsföring. Studien genomförs genom att undersöka hur Stockholms stad och Solna stad har använt sig av platsmarknadsföring för Hagastaden utifrån olika analysteman. Hagastaden är ett relativt nytt område som ligger mittemellan Stockholm och Solna och vars syfte är att knyta ihop de två kommunerna i ett nytt kluster för life science, vilket innebär att stadsdelen ska bli en vetenskapsstad. Området valdes ut som analysfall eftersom arbetet med platsmarknadsföring har varit en central del i arbetet med förnyelsen av området. De teman som ligger till grund för analysarbetet valdes ut i syfte av att bryta ner den process som ligger bakom marknadsföringen av Hagastaden, vilka mottagare marknadsföringen har nått, eller önskade nå, samt hur platsens identitet påverkats och förändrats av den nya marknadsföringsstrategin. Uppsatsens problemformulering bygger på den ökande användningen av platsmarknadsföring och hur detta påverkar planeringen och dess mottagare. Det finns ofta ett bakomliggande syfte med platsmarknadsföring, vilket är att öka platsens attraktivitet och konkurrenskraftighet. Under de senaste åren har allt fler städer, kommuner och regioner börjat att använda sig utav platsmarknadsföring för att locka till sig investerare, besökare och nya invånare i hopp om att sätta just deras stad/plats på kartan. Varför det är på detta sättet finns det flera teorier bakom, men i den här studien fokuserar vi på globalisering, planeringsprocessen och politik, samt platsmarknadsföringens initiativtagare och mottagare. För att besvara syftet med studien och våra forskningsfrågor undersöker den här studien hur arbetet med platsmarknadsföring av Hagastaden sett ut genom att analysera processen, mottagarna av platsmarknadsföring samt platsens förändrade identitet. Resultatet av den här studien visar att Solna stad och Stockholms stad har använt sig av platsmarknadsföring i flera plandokument som berör projektet Hagastaden. Den gemensamt framtagna visionen om att skapa en modern och innovativ stadsdel har varit vägledande för arbetet, och samarbetet kan sammanfattas som väl fungerande. Det har dock funnits en obalans i beslut och genomförande, sett till de enskilda kommunerna. Projektet har även bestått av en marknadsföring som inte riktat sig lika mot alla målgrupper, vilket också är en komplicerad fråga eftersom många projekt automatiskt kan vara uteslutande beroende på vad som byggs. Det har även skett en drastisk förändring av områdets identitet i och med det koncept som marknadsförts. Det blir intressant att diskutera huruvida platsmarknadsföringen genomförts i en rättvis process, bemött olika målgrupper och kunnat påverka platsen i den utsträckningen som gjorts.