• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 366
  • 12
  • Tagged with
  • 378
  • 378
  • 143
  • 128
  • 117
  • 111
  • 105
  • 105
  • 105
  • 104
  • 97
  • 52
  • 52
  • 48
  • 43
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
241

Mellankommunal samverkan och demokrati : en fallstudie av Familjen Helsingborg

Albrecht, Isabelle January 2018 (has links)
Studien belyser mellankommunal samverkan och dess planerings- och beslutsprocesser. Avtalssamverkan är ingen ny företeelse i Sverige, men är intressant att studera då kommuners utmaningar sträcker sig över större geografiska områden och befintliga gränser överskrids i allt fler frågor. Det finns därför ett uttalat behov av mellankommunal samverkan och nya innovativa samverkansformer. De nya tillvägagångsätten för planering, som på olika sätt frångår den traditionella beslutskedjan, ställer samtidigt höga krav på kommunerna och den representativa demokratin då exempelvis möjligheten till ansvarsutkrävande försvåras. Syftet med studien är därför att kritisk granska demokratiska strukturer i mellankommunal samverkan avseende representativitet, ansvarsutkrävande och legitimitet – för att svara på övergripande frågor gällande hur och av vem mellankommunala frågor konstrueras. Intressanta frågeställningar är hur demokratin påverkas av förändringen, hur planeringsprocessen är konstruerad ur ett demokratiperspektiv samt hur avvägningen av intressen hanteras. Uppsatsen är utformad som en fallstudie och det studerade fallet är det mellankommunala samarbetet Familjen Helsingborg med tillhörande kommuner. Metoder för datainsamling har varit dokumentstudier, semistrukturerade intervjuer med politiker, tjänstepersoner och kommundirektörer samt en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit teorier om makt, governance och governance network. Studiens analys visar på att det finns olika perspektiv på mellankommunal samverkan. I relation till det fall som studeras framstår en representativitet som baseras på frivillighet vara väsentligt – en frivillighet som medför att delaktiga aktörer istället styrs av engagemang, intresse och resurser när olika nätverkskonstellationer bildas. Vidare visar studien på ett formaliserat samarbete, där ett tydligt uttalat ansvarsutkrävande finns i de dokument som studerats – något som talar för Familjen Helsingborgs legitimitet. Studien visar också på Helsingborgs stad som, framförallt med bakgrund i dess organisatoriska resurser, har en större roll i samarbetet – vilket medför en ofrånkomlig asymmetri. Aktörens resurser innebär att de kan ta ansvar för fler frågor än de mindre kommunerna, något som kan skapa maktstrukturer. De mindre aktörerna uttalar också en uppskattning över att den större aktören axlar ansvaret som ledande i samarbetet. Det som talar för demokrati och jämlik påverkan är att Helsingborg, trots sin storlek, har lika många röster som de övriga. Förekomsten av denna ledande aktör har visat sig kräva en ödmjukhet, hos såväl mindre som större aktörer för att skapa sammanhållningskraft och tillit – något som är väsentligt för en demokratisk process. Vidare har analysen visat att planeringsprocessen bygger på att helheten går före enskilda kommuners intressen samt en beslutsprocess som är konstruerad av konsensusskapande där ett givande och tagande sker i förhandlingar. För att mellankommunal samverkan ska uppnå en demokratisk process krävs ett tydligt ansvarsutkrävande, en representativitet som bygger på frivillighet och ett konsensusskapande där det agonistiska samtalet synliggörs.
242

Vi flyttar en stad : En fallstudie om stadsomvandlingen i Kiruna / We are moving a city : a case study of the urban transformation in Kiruna

Lindell, Maria January 2018 (has links)
LKABs malmbrytning i Kiruna har pågått i över hundra år och har vuxit i takt med staden. Kiruna växte fram som ett samhälle i närhet till Kiirunavaaragruvan men den gruvdrift som sker i gruvan har resulterat i att sprickbildningar har uppkommit under staden. Markdeformationerna från gruvan sprider sig i takt med malmbrytningen in mot Kiruna stad och större delen av centralorten ligger idag innanför deformationslinjen. Då LKAB år 2003 presenterade sin nya prognos för markdeformationer stod det klart att Kiruna centralort skulle komma att genomgå en stadsomvandling på grund av denna.   Denna uppsats syftar till att följa de avväganden och ställningstaganden som tagits för valet av lokalisering av Kiruna centralort och avslutas med en diskussion om de lokaliseringsalternativ som har beaktats samt det alternativ som har antagits.   Arbetet baseras på en omfattande dokumentstudie och en internetbaserad intervju som skickades ut till utvalda berörda aktörer. / The company LKABs ore mining in Kiruna has been active for over a hundred years and has grown in pace with the city. Kiruna grew as a city in close proximity to the mine Kiirunavaara and the mining business that has resulted in ground deformations in the city. The ground deformations from the mine is spreading in the pace of the ore mining on its way to Kiruna city and the majority of the city centre is located within the deformation-line. In 2003 when LKAB presented the prognosis of the ground deformations it was clear that Kiruna city centre had to undergo an urban transformation.   This paper seeks to analyse the considerations and positions taken in the process of choosing a new position for the city centre of Kiruna. The sixth chapter will include a discussion concerning the chosen position of the relocation.   The paper is based on an extensive literature study and a survey which was sent to selected involved players.
243

Kommunal cykelplanering : En komparativ fallstudie mellan Lund och Umeå

Lundmark, Tim, Stenberg, Ellen January 2018 (has links)
I denna studie har det utretts hur Lund respektive Umeå kommun arbetar med cykelplanering utifrån sina kommunala styrdokument och övrig relevant fakta de tillhandahåller som berör cykelplanering genom en komparativ fallstudie. De två kommunerna valdes ut med motiveringen att de demografiskt sett liknar varandra men geografiskt ligger i två olika delar av landet och således har olika geografiska och klimatmässiga förutsättningar. Den möjliga skillnaden mellan städernas arbete med cykelplanering med hänsyn till de geografiska och klimatmässiga förutsättningarna ansågs vara intressant att undersöka djupare genom en komparativ fallstudie. Båda kommuner har som mål att öka andelen cyklister och har tagit fram välarbetade program och strategier som ska uppnås genom både hårda och mjuka åtgärder. Strategierna och arbetet med cykelplanering i de båda  städerna liknar varandra, även om Lund har en längre cykeltradition än Umeå och i vissa fall kommit längre i arbetsprocessen än Umeå har. En forsknings- och områdesöversikt har tagits fram utifrån olika myndigheters lagar och regler och fungerar som ett ramverk till fallstudien. I analysen vägs ramverket mot resultatet av fallstudierna och möjliggör för en god analys, slutsats och diskussion.
244

Är nödd åå anpassa : En intervjustudie med tjänstepersoner inom Karlstad kommun med fokus på möjligheter och svårigheter vid implementering av klimatanpassning i fysisk planering / In need to adapt : An interview study with municipality employees in Karlstad focusing on opportunities and difficulties in implementing climate change adaptation in spatial planning

Gunnarsson, Mina January 2018 (has links)
Denna studie fokuserar på möjligheter och svårigheter vid implementering av klimatanpassning. Studien är inriktad på Karlstad kommun som under en längre period arbetat med klimatfrågor, främst översvämningsproblematiken. Studien har genomförts med semi-strukturerade intervjuer med fem tjänstepersoner vid Karlstad kommun som till vardags arbetar med klimatanpassning. Studien har två utgångspunkter där den första var att identifiera lärdomar och erfarenheter inom kommunen samt hur arbetet idag pågår. Den andra var att ställa detta mot tidigare studier för att försöka identifiera ifall det finns likheter eller skillnader mellan dessa, samt att se på implementering av klimatanpassning över tid.  Vid analysarbetet identifierades induktivt sju olika teman som innehöll både möjligheter och svårigheter. Särskilt betonas behovet av att integrera klimatanpassning inom hela den kommunala organisationen samt marknadens roll vid exploatering av kommunen, där marknaden vill mot vattennära områden med översvämningsrisk. Kommunen är idag medveten om fler klimatrisker, mot tidigare där översvämningen fick ett stort fokus. Vidare har en samordnare för klimatanpassning anställt som arbetar övergripande. Studien visar att klimatanpassning är en ständig process och som måste hållas aktuell på agendan, ständigt uppdateras och fortsatt integreras inom den kommunala organisationen. / This study focuses on opportunities and difficulties in implementing climate adaptation. The study is focused on Karlstad municipality, which for a long time has worked on climate issues, mainly with flooding related problems. The study has been conducted with semi-structured interviews with five employees at Karlstad municipality who are working with climate change adaptation on a daily basis. The study has two starting points where the first was to identify the previous experiences in the municipality and how they approach these situations today. The other was to compare this against previous studies in order to identify if there are similarities or differences between them, as well as viewing the implementation of climate change adaptation over time. Inductively, seven different themes were identified that contained both possibilities and difficulties. In particular, they emphasized the need to integrate climate change adaptation throughout the municipal organization and the role of housing market exploiting the municipality, where the market wants to develop in areas with flood risk. The municipality is more aware of climatic risks today, compared to earlier periods when floods received a major focus. In addition, a coordinator for climate change adaptation has been employed and works with this problem on a central level. The study shows that climate change adaptation is an ongoing process and must constantly be on the agenda, consistently updated and further integrated within the municipal organization.
245

Bevara eller utveckla? : En fallstudie i hur kommuner hanterar kulturmiljöer i en tid av förtätning

Borden, Gabriella, Lillieborg, Axel January 2018 (has links)
En studie av Riksantikvarieämbetet synliggör att två av tre svenska kommuner saknar förutsättningar för att ta hänsyn till kulturmiljövärden i den fysiska planeringen. Samtidigt ställs krav på kommunerna att öka bostadsbyggandet i ljuset av den rådande bostadsbristen. Således synliggörs en problematik där förtätning som utgör en samtida planeringsnorm behöver kunna genomföras utan att kulturmiljöer påverkas negativt. Omvandling av äldre hamn- och industriområden har präglat stadsutvecklingen i Europa sedan 1980-talet och i dessa omvandlingar finns ofta en strävan att bevara spår från de gamla verksamheterna. I den ovan beskrivna problematiken tar uppsatsen sitt avstamp.   Uppsatsen genomförs som en fallstudie om hur expansiva kommuner hanterar kravet att tillgodose kulturmiljöer inom ramen för hamn- och industriomvandlingar. Genom en kvalitativ textanalys studeras empirin som utgörs av kommunala plandokument såsom översiktsplaner, detaljplaner, planprogram samt kommunala kulturmiljöprogram. Studieobjekten är Malmö, Nacka och Göteborgs kommun, där den sistnämnda används i syfte att belysa en eventuell skillnad över tid i hantering av kulturmiljöer. För att besvara frågeställningarna tolkas sedan empirin utifrån teorierna “kreativa klassen” och “platsmarknadsföring” samt ställs mot forskning inom ämnesfältet.   Ur empirin har det kunnat skönjas att kommunerna uppvisar liknande tillvägagångssätt i hur kulturmiljöer ska tillgodoses, där en integrering av kulturmiljöerna i den nya bebyggelsen förefaller vara det vedertagna angreppssättet i hanteringen av att tillgodose kulturmiljöer. Denna strategi går även i linje med vad som föreskrivs av forskning. Genom att sätta detta i ljuset av de valda teorierna, kan tolkningar göras att ekonomiska motiv är en stark drivkraft i bevarandet av kulturmiljöerna. I uppsatsens diskussionsdel förs en diskussion kring vad som framkommit på på varje frågeställning, genom att väva in exempel från de studerade kommunerna.
246

Översvämningar i Sverige -orsakssammanhang och fördjupad frekvensstudie för Vänern och Mälaren / Floods in Sweden -causal connection and absorbed frequency study for Vänern and Mälaren

Schröder, Erik January 2003 (has links)
Denna studie har i huvudsak haft två syften. Det första har varit att belysa orsakssammanhang och göra en syntes av de diskussioner som förts i Sverige och internationellt kring ökande problem i samband med översvämningar. Det andra syftet har varit göra en fördjupad belysning av dessa problemställningar med tillämpning på Vänern och Mälaren, två stora sjöar i relativt tätbefolkade trakter. Studien har begränsats till översvämningsproblem längs sjöar och vattendrag vilket innebär att urbana översvämningsproblem som t.ex. orsakas av brister i avlopps och dagvattensystem inte behandlats. Vad denna studie har visat är att översvämningsproblematiken är en komplex fråga som spänner över många områden. Att direkt finna en specifik orsak till varför vi upplever allt fler översvämningar är svårt då många faktorer är inblandade och påverkar. Sett historiskt har översvämningar inträffat mer eller mindre regelbundet både i Sverige och internationellt. Den snabba samhällsutvecklingen har dock medfört att skadorna kommit att bli allt mer kostsamma. Människans behov av kontroll och vetskap tycks ha glömt bort en viktig faktor i jakten på den skyldige nämligen naturens variabilitet. Studien har dock visat att det finns faktorer som kommit att förändra betingelserna i våra hydrologiska system vilket kan försvåra situationen av en eventuell översvämning. Studien har lett fram till följande huvudsakliga slutsatser: · Det faktum att vi upplever allt fler översvämningar är en blandning av naturliga variationer och mänsklig exponering genom olämplig fysisk planering. Detta kan sammantaget ge upphov till skenbara trender. · Studien av Vänern och Mälaren har visat att områden kring stora sjöar är speciellt utsatta områden och är svåra att kontrollera med vattendomar och regleringar. · Den allt mer uppmärksammade frågan om klimatförändringar ökar osäkerheten kring framtidens översvämningsrisker.
247

Planering för trygghet : En undersökning om narrativs betydelse för den fysiska planeringen

Bergman, Gösta January 2018 (has links)
Sammanfattning Att planera för mer trygga och jämställda miljöer där både män och kvinnor, barn och gamla känner en större känsla av trygghet är väldigt aktuellt inom den fysiska planeringen. Uppsatsen tar avstamp i problematiken om att det finns en vilja att planera för trygghet men att det saknas riktlinjer i hur trygghet och jämställdhet kan uppnås. Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring möjligheten och förmågan att planera för trygghet genom att se till olika gömda narrativ om trygghet. Problemformuleringen har operationaliserats i tre frågor som senare ska diskuteras. —   Hur genereras kunskap om trygghet inom planeringen?                —   Vilka antaganden om trygghet finns inom planeringen? —   Vilka åtgärder föreslås för att åstadkomma tryggare miljöer?  Uppsatsen teoretiska perspektiv bygger på postrukturalism och intersektionalitet som både är två teoretiska ansatser som ämnar att se bortom det hegemoniska narrativet för att hitta de historier och berättelser som gömmer sig bakom den. Intersektionella perspektivet hävdar att det finns maktstrukturer i samhället baserade på genus, klass och etnicitet som hindrar vissa berättelser från att berättas. Den tidigare forskningen fokuserar på maktrelationer och speciellt den mellan män och kvinnor och den otrygghet kvinnor känner för vissa offentliga platser. Undersökningen av trygghetsvandringarna visar på att det är snarare ålder än genus som påverkar en aktörs upplevda känsla av otrygghet. Vidare ses ungdomar som de aktörer som orsakar otrygghet medan barn och äldre ses som de aktörer som upplever otrygghet. Resultatet visar också på att narrativen är väldigt skilda och att det finns många scener som uppfattas otrygga. Diskussion lyfter problematiken med tanken om kunskap som något objektivt, något som kan legitimera en viss typ av fysisk åtgärd i planeringen. Den kunskap som trygghetsvandringar genererar argumenteras för att vara en reproducering av en redan berättade historia om trygghet. En berättelse baserad på en hegemonisk föreställning om vad trygghet innebär. Vidare diskuteras att de antaganden som finns om trygghet i planeringen inte nödvändigtvis behöver vara sanna. Idén om att genus är en de viktig faktor om man ser till maktrelationer och vilka berättelser om trygghet som har möjlighet att berättas kan ifrågasättas då enligt undersökningen är snarare ålder som avgör aktörers möjlighet att berätta sina historier. Vidare diskuteras hur fysiska åtgärder för att skapa en tryggare miljö kan verkligen leda till tryggare miljöer, huruvida detta är en placeboeffekt kan diskuteras. Utifrån undersökningen samt diskussion har följande slutsatser dragits. Kunskap är en viktig faktor inom planeringen för att legitimera vissa typer av åtgärder. De narrativ som har identifierats visar på att den kunskap som generas är en reproducering av en redan etablerad berättelse över vad trygghet är och vad det innebär att vara otrygg. Vidare visar undersökningen att de antaganden som finns över trygghet inte nödvändigtvis behöver vara sanna. De identifierade narrativen visar att det är snarare ålder som maktfaktor än genus som förklarar vilka berättelser som blir hörda. Vidare visar undersökningen att otrygghet kan planeras bort med hjälp av fysiska åtgärder men då skapandet av en placeboeffekt. För att skapa riktig trygghet behöver det sociala och maktrelationerna mellan olika aktörer tas med in i ekvationen. Mångfalden av personer och berättelser visar på en svårighet att planera för en trygg miljö där alla känner sig inkluderade. Till sist dras slutsatsen att trygghetsvandringarna som medel sätter själva ramarna för vilka berättelser som blir berättade.
248

Ekologisk hållbarhet- en fallstudie över Saltö udde

Olsson, Sofia Anesäter January 2010 (has links)
Den här uppsatsen är en fallstudie med inriktning på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad begreppet ekologisk hållbar utveckling står för, hur det används idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hållbara utvecklingens filosofi. Hållbar utveckling är ett ofta använt begrepp som inte har någon allmänt gällande definition. Begreppets filosofi har funnits länge, men det var först när Brundtland-kommissionen definierade begreppet år 1987 som det började kallas hållbar utveckling. Det är ett globalt och lokalt begrepp som är en del av lösningen på de globala klimatproblemen. Den globala inriktningen skall användas även lokalt. Begreppet innehåller tre hörnstenar: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Politiker utgår ofta från att det råder harmoni mellan de tre hörnstenarna och vetenskapen menar att det inte är så. Den här uppsatsen inriktar sig främst på den ekologiska hållbarheten, då det har en stor inverkan på stadsplanering, och målet för fallstudien. Ekologisk hållbarhet är enligt litteraturen att utgå från platsens förutsättningar, det vill säga att ta hänsyn till ekologi, hydrologi och klimat. Att integrera grönska för att behålla den ekologiska mångfalden och för människors och klimatets välmående. Att ta vara på dagvatten och vattenflöden för att behålla grundvattennivån och för att rena vatten från föroreningar. Olika instrument för hållbar planering som miljöbalken, plan- och bygglagen och agenda 21 skall skydda miljön och se till att mark- och vattenområden får bästa möjliga användning. I uppsatsen har analysens lett till en fallstudie över Saltö udde i Karlskrona. Saltö udde är ett centralt område omgivet av vatten. Flera förutsättningar har tagits hänsyn till i illustrationsplanen, så som starka vindar, solinstrålning, grönska, dagvatten och utsikt. I illustrationsplanen har lägenhetshus och punkthus ritats ut. En gågata delar byggnadera i två delar och strandlinjen är fri och tillgänglig för allmänheten. En invallning kan bli aktuell i framtiden då havsnivån kommer att stiga och Saltö udde riskerar att översvämmas. Planen är ritad för att underlätta för de boende att göra ekologiskt hållbara val, vilket är en förutsättning för att vi ska nå de mål som satts upp för klimatförändringarna.
249

Osäkerhet och risk- En studie av Norra Älvstranden i Göteborg

Lagström, Hilda January 2012 (has links)
Inom den fysiska planeringen idag tycks det råda en viss osäkerhet kring hur risker i samband med framtida klimatförändringar och mer specifikt hur risken för stigande havsnivåer, bör hanteras. Det tycks råda en konflikt mellan att bygga bostäder i attraktiva vattennära lägen samt att vidta de åtgärder som behövs för att minska riskerna och minimera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Syftet med detta arbete har därför varit att nå en ökad kunskap kring hur den fysiska planeringen hanterar riskerna för ett förändrat klimat och specifikt riskerna med de stigande havsnivåerna, genom att granska hur dessa har hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg. Vidare har syftet varit att diskutera lämpliga riktlinjer för framtida planering av vattennära bebyggelse genom att besvara följande frågeställningar: Hur har klimatfrågan och framförallt riskerna med de stigande havsnivåerna, hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg? Finns det någon skillnad mellan hanteringen av klimatrisker och hanteringen av miljörisker? Vilka generella slutsatser kan dras utifrån fallet Norra Älvstranden? På vilket sätt kan slutsatserna tillämpas för att förbättra strategierna inför planering av framtida vattennära bebyggelse? En fallstudie har gjorts över Norra Älvstranden i Göteborg. Metoden som använts har varit en kvalitativ dokumentstudie. De dokument som studerats har varit översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner samt 14 antagna detaljplaner som omfattas av fallstudien. Plandokumenten har analyserats var för sig utifrån följande analysfrågor: Hur beskriver översiktsplanen vattnet och specifikt risken för stigande havsnivåer? Vilket är det minsta tillåtna avståndet från vattnet till bebyggelse? Vilken höjd över kommunens nollplan är den lägst tillåtna för bebyggelse i markplan? Var och i vilken omfattning i plandokumenten hanteras miljörisker?(a) generellt, och (b) i synnerhet riskerna med stigande havsnivåer? Beskrivs vattnet som en möjlighet eller ett hot? De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien har varit kopplade till hur den fysiska planeringen hanterar risker i vad som en del kallar för risksamhället. Begrepp som riskhantering, osäkerhet, riskmedvetandet diskuteras samt vilka problem kommuner och myndigheters organisering kan medföra gällande hantering av risker. Även vår tids tekniska utveckling och beroende av experter diskuteras. Att klimatet förändras till följd av mänsklig aktivitet har konstaterats. De har fått till följd att havsnivåerna stiger vilket medför stora konsekvenser för det svenska samhället där översvämningar är en av de mest uppenbara konsekvenserna eftersom både byggnader och naturmiljöer riskerar att drabbas. Hur sårbart ett samhälle är beror ofta på dess lokalisering. De städer och tätorter som är lokaliserade intill vattendrag och längs kusten är mer sårbara än de som ligger i högre terräng. Norra Älvstranden i Göteborg ligger både vattennära och relativt lågt och har tidigare varit en plats för hamnverksamheter och industri men som under 1990-talet omvandlats till ett attraktivt bostadsområde men fina kvaliteter. Av de granskade översiktsplanerna framgår att det skett en förändring i synen på vattnet, från att endast ha varit ett positivt element till att ses som en riskfaktor som kräver en beredskap samt en långsiktig planering. Av de analyserade detaljplanerna det först i de två sista planerna som det beskrivs vilka konsekvenser en stigande vattennivå skulle kunna få. I dessa planer framgår ett framtidstänkande där man föreslår att förebygga översvämningsriskerna genom att höja lägsta grundläggningsnivåerna med ytterligare 0,5 meter. Utifrån analysen av detaljplanerna kan slutsatsen dras att de miljörisker som beskrivits har varit oförändrade över tid från det att den första planen antogs och fram till idag samt att ett nytt förhållningssätt av hanteringen av vattenfrågan kan urskiljas under de senare åren.
250

Folkhälsa i översiktligplanering- med fokus på fysisk aktivitet

Schönberg, Johanna January 2014 (has links)
Folkhälsa och folkhälsomål är ämnen som vid en första tanke tycks ligga långt bort från stadsplanering. Faktum är dock att människors vardag påverkas av hur staden planeras, viket är logiskt. Hur en individ väljer att förflytta sig från en målpunkt till en annan påverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstånd det handlar om, vilken aktivitet individen är på väg till eller från samt vilken tid på dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebär att människan transporteras stillasittandes. Många arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebär ännu mer stillasittande. Utvecklingen till en mer stillasittande livsstil, i kombination med energität mat leder till att folkhälsosjukdomar eller så kallade livsstilssjukdomar. En relevant fråga, är vad folkhälsa har med stadsplanering att göra? Genom att skapa förutsättningar för exempelvis aktiv transport, som innebär att människan transporteras genom fysisk aktivitet, (cykel, gång, inlines, longboard med mera) eller att bevara park- och grönområden i bostadsområden och stadsmiljön så ökar möjligheten för individer att uppnå rekommenderade nivåer av daglig fysisk aktivitet. Vilket ger positiva hälsoeffekter som förebygger folkhälsosjukdomar. I detta kandidatarbete kommer översiktsplaner att analyseras för att undersöka hur den fysiska planeringen behandlar folkhälsa med fokus på fysisk aktivitet i översiktlig planering. Forskningsdesignen som använts i kandidatarbetet är survayundersökning och metoden som används är en form av innehållsanalys, vilken heter Templet analys. Analysverktyget går ut på att undersökaren konstruerar kodord som identifierats i dokumenten som undersöks. Kodorden placeras i överordnade kategorier för att kunna analysera textinnehållet på en mer översiktlig nivå. Vidare har sökordens frekvens och dess kontext tagits fram för att analysera innehållet. Vidare görs en djupare analys av tre översiktsplaner där det görs en bedömning om ordet tolkat ur dess kontext går att koppla till fysisk aktivitet samt om det medför en positiv eller negativ inverkan på folkhälsa. Det som framkommer av analysen är att folkhälsa i sig inte behandlas i någon större utsträckning i översiktsplanen. Vilket kan bero på att folkhälsa är ett relativt nytt arbetsområde som grundlades först på 70-talet i Sverige och slog igenom bland Sveriges kommuner på 90-talet. Ytterligare en orsak kan vara att det inte står något uttryckligen om folkhälsa i Plan och bygglagen eller Miljöbalken. Om folkhälsa däremot delas in i underkategorier som gång- och cykelväg, parker, frilufts- och rekreationsområde finns det en del lagstöd i Plan – och bygglagen samt i Miljöbalken. Analysen visade vidare att underkategorier (gång- och cykelväg, park, grönområde, frilufts- och rekreationsområde, strandskydd med mera) till folkhälsa behandlas i översiktsplanerna samt att de har en övervägande positiv inverkan på folkhälsa.

Page generated in 0.0718 seconds