Klimatförändringarna kommer med flera utmaningar. Det handlar inte enbart om att försöka minimera utsläppen av växthusgaser utan också om att anpassa samhället till ett nytt klimat och nya förutsättningar som kommer med det. Sverige kommer påverkas på flera sätt, och frågan om klimatanpassning av svenska samhällen är därmed högst aktuell. Som ansvariga för den fysiska planeringen ligger en stor del av klimatanpassningsarbetet hos kommunerna, med stöd från andra myndigheter såsom länsstyrelser, SMHI, MSB och Boverket.   En viktig del i klimatanpassningsarbetet i Sverige handlar om att hantera en ökad översvämningsrisk. I slutet av seklet väntas en ökning av nederbörden med upp till 40% i Sverige, och med den ökar även flödena i de svenska vattendragen. Arbetet med klimatanpassning i svenska kommuner kan försvåras av intressekonflikter, exempelvis mellan attraktiva bostäder nära vatten och hotet om ökad översvämningsrisk. Dessutom har forskning visat att det finns kunskapsluckor när det kommer till hur översvämningsrisken ska hanteras. För att hantera den ökade översvämningsrisken som klimatförändringarna medför finns riktlinjer på nationell, regional och lokal nivå att tillgå. Dessa riktlinjer kan dels vara till hjälp för kommunerna, men även något som de måste förhålla sig till i sin fysiska planering. Trots ett stort utbud av riktlinjer finns en efterfrågan hos många kommuner på ytterligare vägledning.   Detta arbete har till syfte att undersöka vilka riktlinjer som existerar idag som hjälpmedel för hantering av de framtida utmaningar som kommer med klimatförändringarna, med fokus på översvämningsrisker. Genom en fallstudie undersöks vilka riktlinjer som används i ett urval av svenska kommuner. Riktlinjerna och dess praktiska användning granskas därefter. Då översvämningar från sjöar och vattendrag varit mest vanligt förekommande i Sverige historiskt har arbetet avgränsats till att fokusera enbart på dessa. Resultatet visar att det stora utbudet av riktlinjer inte alltid är till hjälp för kommunerna. De kan skilja sig åt eller säga emot varandra vilket medför missförstånd eller förvirring. För mindre kommuner kan dock ett stort utbud av riktlinjer vara till hjälp då de har sämre möjligheter att ta fram egna och utreda riskerna på egen hand.   Många av riktlinjerna är formulerade på ett flexibelt och övergripande sätt för att vara anpassningsbara, men detta gör dem ofta svåra att implementera och många kommuner efterfrågar mer specifika riktlinjer. Det är dock tydligt att översvämningsrisken ser mycket olika ut i olika svenska kommuner idag, och klimatförändringarna kan komma att förstärka dessa skillnader. Det är därför mycket svårt att ta fram specifika riktlinjer som på nationell nivå ska fungera för alla kommuners olika förutsättningar och det kan vara mer lämpligt att ta fram dessa på regional eller lokal nivå. Resultatet har även visat att översiktsplanen är ett viktigt verktyg för implementering av riktlinjer i svenska kommuner idag. / A challenge that arises with climate change is the adaption of society to the new climate. In Sweden an important part of this work is about handling an increased flood risk due to increased precipitation. The municipalities are responsible for the spatial planning and therefore also in many ways responsible for this adaption, with help from other national authorities. In the climate adaption work various conflicts of interest can emerge, for instance when it comes to buildings in attractive areas by the water, and there are inadequacies of knowledge among the municipality officials. To deal with these issues multiple guidelines on climate adaption exists on national, regional and local level to assist the municipalities in their task. This thesis investigates what guidelines are available today and how they are used by the municipality officials by conducting a field study on six municipalities. The results show that there is a wide selection of guidelines available from several different authorities and that this sometimes generates confusion rather than guidance. The large variety of guidelines can however be helpful for smaller municipalities with inadequate resources to assess the risks on their own. The guidelines are often phrased in an inexplicit way to enable flexibility, which can make them hard to implement and many officials ask for more specific guidelines. Due to different needs and conditions in the municipalities there are difficulties in developing specific guidelines on a national level and these might be more suitable on a regional level. The results also shows that the comprehensive plan is an important tool for implementation of guidelines in the municipalities.

Abstract With increased urbanization and a larger number of people choosing to move into cities, the importance of a good urban environment also increases. Along with this, the use of public space for social purposes has achieved an increased relevance. This essay is a study that deals with and analyses how the physical urban design of public places and perceived space affect social interactions and how these are applied to two different public places. This study is focused on the urban design of the physical environment for public usage and the perceived space by the users. Previous studies suggest that the perception of space will affect social interactions and use of the space. The study has been carried out in two different public places in the newly built residential area Vallastaden in the municipality of Linköping. The two public spaces that were selected for the study was; (1) the square named Nobeltorget, and (2) the green area Paradiset. The purpose of the study was to study people's interaction with urban design and how the design can contribute to the residents' social life. The purpose of this study was also to analyze which qualities are important to increase and promote the use of public places.Theoretically, the study is based on three theories that describe in different ways the importance of public places and how public places are created so that people want to stay there. This study is based on theories by, eg Matthew Carmona ́s theory about the physical environments role on social life, David Madden ́s thinking about social exclusion and Ali Madanipour ́s theory about public spaces availability. The study departs from the perspective of an urban planner, therefore, the relationship between the user and the city structure plays a key role. In order to try to discern in what way public places contribute to social meetings and interactions and which qualities can be assumed to be important for the planning of a public place. To answer the essay's purpose, different methods have been used. These are a document study, a literature study, observations and interviews. The essay shows that the public places in a city district have great importance for social life and that different public places have different functions in the city. This is a prerequisite for people to meet, which is a necessity for a community and a social life in the city. / Sammanfattning Med ökad urbanisering och ett större antal människor som väljer att flytta in i städer ökar också betydelsen av en god stadsmiljö. Tillsammans med detta har användningen av det offentliga rummet för sociala ändamål uppnått en ökad relevans. Denna uppsats är en studie som behandlar och analyserar hur den fysiska stadsutformningen av offentliga platser och upplevt rum påverkar sociala interaktioner och hur dessa appliceras på två olika offentliga platser. Denna studie fokuserar på den urbana utformningen av den fysiska miljön för allmänt bruk och det upplevda utrymmet av användarna. Tidigare studier tyder på att uppfattningen av rummet kommer att påverka sociala interaktioner och användningen av rummet. Studien har genomförts på två olika offentliga platser i det nybyggda bostadsområdet Vallastaden i Linköpings kommun. Två offentliga utrymmen valdes ut för studien; (1) Nobeltorget, och (2) parken Paradiset. Syftet med studien var att studera människors interaktion med stadsdesign och hur gestaltningen kan bidra till de boendes sociala liv. Syftet med denna studie var också att analysera vilka kvaliteter som är viktiga för att öka och främja användningen av offentliga platser. Teoretiskt utgår undersökningen från tre teorier som på olika sätt beskriver vikten av offentliga platser och hur offentliga platser skapas för att folk ska vilja stanna där. Denna studie är baserad på teorier av t.ex. Matthew Carmonas teori om den fysiska miljöns roll i det sociala livet, David Maddens tänkande om socialt utanförskap och Ali Madanipours teori om tillgången till offentliga rum. Studien utgår från en stadsplanerares perspektiv, därför spelar relationen mellan användare och stadsstrukturen en nyckelroll. Uppsatsens syfte är att försöka urskilja på vilket sätt offentliga platser bidrar till sociala möten och interaktioner och vilka egenskaper och kvaliteter som kan antas ha betydelse för planeringen av en offentlig plats. För att svara på uppsatsens syfte har olika metoder använts. Dessa metoder är en dokumentstudie, en litteraturstudie, observationer och intervjuer.Uppsatsen visar att de offentliga platserna i en stadsdel har stor betydelse för det sociala livet och att olika offentliga platser har olika funktioner i staden. Detta är en förutsättning för att människor ska mötas, vilket är en nödvändighet för en gemenskap och ett socialt liv i staden.

I drygt 200 år har det skett en kraftig urbanisering i Sverige. Det här skiftet i befolkningsunderlag har lett till omställningar i landet, inte minst hos landsbygdskommunerna. Ett fortsatt minskande invånarantal där äldre blir en allt större andel leder till att det är svårare för kommunen att hitta rätt kompetens och kommunens arbete och ekonomiska styrka kan därav bli lidande. En kommun är skyldig att tillhandahålla vissa tjänster, en av vilka är fysisk planering som innefattar översikts-, områdes- och detaljplanering. Inom dessa planarbeten behövs det bland annat göras olika typer av mark- och vattenutredningar som antingen kommunen själv utför eller som upphandlade konsulter utför åt dem.  Den här studien undersöker huruvida personer som jobbar med fysisk planering i Sveriges landsbygdskommuner upplever utmaningar med sin upphandlingsprocess. Studien undersöker vilka dessa utmaningar kan vara, vilka bidragande faktorer som ligger bakom samt vad som anses kunna vara lösningen. För att ta reda på detta utfördes en enkätundersökning hos de svenska landsbygdskommunerna med syftet att samla information om upplevelser och erfarenheter från människor som arbetar med detta. Den insamlade datan jämfördes sedan mot tidigare forsknings som gjorts. Det framkommer att urbaniseringen lett till att landsbygdskommuner inte har den ekonomiska kraft de skulle behöva för att sköta sin verksamhet optimalt. Där fysiska planerare behöver utföra upphandlingar trots bristande tid eller kompetens för att skriva ett gediget förfrågningsunderlag, något som konsulter kan utnyttja vid anbudsgivningen. Enkätundersökningen visade att majoriteten av de svarande upplever att deras upphandlingar till stor del blir dyrare än förutspått. Sett till regeringens mål med den offentliga upphandlingen bör det enligt detta krävas ändringar, då deras mål är att utnyttja skattepengar på bästa sätt. / For just over 200 years there has been a heavy urbanisation in Sweden. This shift of people moving from rural areas to cities has led to the country having to adapt and rural municipalities more so. A continued decreasing population but growing number of elderlies makes it harder for these municipalities to find the right competence, which can lead to the decline of economic strength and tasks within the municipality. A municipality is required by law to provide certain services, one of which is spatial planning containing comprehensive-, area regulation- and detailed development planning. Working with these plans can sometimes require different kinds of investigations regarding both land and water, which the municipality can do themselves or by purchasing the service through consultants. This study examines whether people who work with spatial planning in Sweden's rural municipalities experience challenges with their procurement process. It also examines what these challenges may be and what the basis and solution to this is. In this study, a survey was conducted among these rural municipalities in order to obtain information about experiences and challenges from those who work with them. This was then set against research where one could draw parallels between the two. It appears that urbanization has led to these municipalities not having the financial power it would need to run its operations optimally. Where spatial planners need to make procurements despite a lack of time or competence to write a tender document, something that consultants can exploit when bidding. The common picture among those who responded to the survey was that their procurements for the majority will be more expensive than predicted. Looking at the government's goals with public procurement, changes must be made in order to reach their goal to use tax money in the best way possible. / <p>2022-06-29</p>

Green terms to bring the greenery back to cities have frequently begun to be coined as a result of rapid urbanization. To emphasize the benefits of urban greenery, terms such as nature-based solutions (NbS) and green infrastructure (GI) have been raised in planning circles. This study aims to present municipal stories about how municipalities understand, integrate and apply NbS and GI in their planning documents and practices, and what challenges they face along the different levels of the Swedish planning system, which limit their application. The study is based on individual focus group discussions with five municipalities: Haninge, Nynäshamn, Sollentuna, Solna and Värmdö. The discussions are based on the same questionnaire, where GI and NbS application, understanding and integration from Swedish spatial planning are discussed. The study shows that knowledge and application of GI and NbS varies between the municipalities. The municipalities are also in unison that they need support and further guidance to increase application and understanding, as the Swedish planning system currently does not provide this. The municipalities that contributed to the study also talk about their different conditions for a wider application of green terms and working methods, as these are governed by economics and politics. For further research on municipal application, conversations with politicians can be initiated for their point of view on how greening concepts are received by them in the municipalities, as well as conversations with organizations and authorities that distribute information, municipal legislation and guidance. / Denna studie syftar till att presentera kommunala berättelser om hur kommuner förstår, integrerar och tillämpar NbS och GI i sina planeringsdokument och praxis, och vilka utmaningar de står inför längs de olika nivåerna i det svenska planeringssystemet, som begränsar deras tillämpning. Studien baseras på enskilda fokusgruppsdiskussioner med fem kommuner; Haninge, Nynäshamn, Sollentuna, Solna och Värmdö. Diskussionerna grundas på samma frågeformulär, där GI och NbS tillämpning, förståelse och stöd av svensk planering diskuteras. Studien visar att kunskapen och appliceringen av GI och NbS varierar mellan kommunerna. Kommunerna är också unisona i att de behöver stöd och vidare vägledning för att öka appliceringen och förståelse, då det svenska planeringssystemet i dagsläget inte tillhandahåller det. Kommunerna som bidrog i studien berättar också om deras olika förutsättningar för en vidare tillämpning av gröna termer och arbetssätt, då dessa styrs av ekonomi och politik. För vidare forskning om kommunal tillämpning kan förslagsvis samtal med politiker inledas för deras synpunkt på hur gröna planeringskoncept mottas av dem i kommunerna samt samtal med organisationer och myndigheter som distribuerar information, kommunal lagstiftning och vägledning.

The climate is in a state of perpetual flux and we, the public, are constantly reminded of this fact via the latest environmental reports which are wholeheartedly discussed in the media. Communities experience 50-year-rainfalls more frequently than ever, leading to recurring flooding of streets and homes. And yet, progress on adapting to this ever-changing climate has been slow. When discussing climate adaptation, a widely accepted fact is that there exists an intrinsic inertia in the Swedish planning system which largely stems from a governmental path dependance, a general lack of willingness to focus on adaptation measures in favor of societal and economic growth, and inadequate knowledge and communication of climate-related issues within the governing body. The aim of this study is to identify what kind of climate adaption measures are implemented in two Swedish municipalities, and to ascertain whether there is any merit to the use of the term adaptive barriers, which supposedly hinder the implementation of other climate adaptation measures. With respect to climate adaptation, theories regarding contextual vulnerability and adaptive capacity, among others, will be applied to the Swedish planning system with a focus on municipal planning documents via a qualitative research approach. To answer questions regarding barriers to adaptation within the municipal organization, and to strengthen the validity of the study, two semi-structured interviews with relevant authorities on climate adaptation have been conducted. This study finds that there has been some progress in later years regarding the implementation of climate adaptation measures in municipal planning, but that organizational barriers still fundamentally impede efficient implementation of some adaptation measures.

Flera av de höghusområden som byggdes under miljonprogrammet har kritiserats för sin bristfälliga utformning och närapå bortglömda utemiljöer. Flera av gårdarna saknar sociala mötesplatser anpassade för de människor som bor i områdena idag, vilket minskar möjligheten till social interaktion mellan de boende. Därtill är grönstrukturen dåligt planerad och saknar en variation, vilket innebär att det finns en låg biologisk mångfald och svaga ekosystem.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur bostadsgården i ett miljonprogramsområde kan bidra till social och ekologisk hållbarhet genom implementering av sociala mötesplatser och gröna element. För att ta reda på detta har en metodkombination använts där kunskap om ämnet har inhämtats genom en kunskapsöversikt. Kunskapsöversikten har utgjort grunden för en platsanalys där data har inhämtats genom observationer samt inventeringar av bostadsgården i miljonprogramsområdet Kungsmarken, Karlskrona. Med dessa metoder har bostadsgårdens styrkor och svagheter kunnat identifieras och utifrån dessa har vision, mål och strategier formulerats. Dessa har sedermera legat till grund för de gestaltningsförslag som presenterats.  Vårt arbete visar att det finns flera faktorer som bidrar till en mer ekologiskt och socialt hållbar bostadsgård. Sådana faktorer är exempelvis urbana odlingar, varierande växtarter, mötesplatser anpassade för den mänskliga mångfalden samt platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Gestaltningsförslagen ger en bild av att det går att förena de två perspektiven, men att det också kan uppstå vissa intressekonflikter när de två perspektiven kombineras.

I ljuset av klimatförändringarna, mänsklighetens påfrestningar på jordens planetära gränser samt den prognosticerade övergången till den antropocena epoken, ger allt fler folkrörelser och sakkunniga uttryck för alternativa utopiska framtidsskildringar. Dessa utopier är tilltänkta att ersätta samtidens västerländskt dominerande modernitetsmodell samt dess idéhistoriska trossystem om vetenskapens betydelse, utveckling och individers autonomi. Detta trots att traktat, såsom de globala målen för hållbar utveckling, har nu länge nyttjats i syfte att styra moderna nationer såsom Sverige mot en grön samhällsomställning. Men allt fler forskare har numera kritiserat det gällande hållbarhetsmålsättningars trossystem men även dess retoriska tvetydiga framställning. Detta utifrån tanken att dess ramverk inte förhindrar att partiska trossystem, såsom ekomodernismen, kan spridas i den offentliga förvaltningsverksamhetens kontexter. Dessa trossystem ger egna avfattningar som fastställer vilka typer av samhällen och omgivningar som ska betraktas vara hållbara. Detta samtidigt som det moderna projektets ideal, som först orsakade jordens övergång till den antropocena epoken, fortsätter att spridas och reproduceras; vilket förhindrar genomförandet av radikala samhällsomstruktureringar. Denna undersökning använde därav Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be” kvalitativa diskursanalytiska metodik för att inringa de svenska strategiska översiktsplanernas förändringsambitioner. Detta för att dra slutsatser om, samt i så fall hur långtgående, kommunerna har i de upprättade strategierna för den rumsliga organisationen efterlevt ekomodernismens föreskrivande ideal om hur samhällen/natur bör vara och fungera. Baserat på det teoretiska ramverket och resultatet, så fastlår denna studie som slutsats att ekomodernismens filosofis ideal har ännu inte genomsyrat någon av översiktsplanernas skapade visionsbildningar, men att de studerade kommunerna uppvisade i varierande grad ekomodernistiska tendenser; det vill säga rationaliseringar som kan i framtiden användas som värdeladdade, visionära byggstenar i händelse av att beslutsfattare fastslår att ekomodernismens världsbild ska realiseras i praktiken. Till följd fastslår undersökningen att de studerade översiktsplanerna är i större eller mindre behov av revideringsåtgärder; detta för att kommunerna ska kunna upprätta en i) enad och samstämmig hållbar utvecklingsbana samt en ii) utopisk framställning som styrmedel av samhällsbyggnadsprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur området vid Malmös nordöstra infart hade kunnat se ut idag enligt ett tidigare förslag samt om detta alternativ i högre grad motsvarat Malmö stads mål för en hållbar stadsutveckling än vad området Stadens entré gör idag. Studien behandlar köpcentret Entré och dess omkringliggande område vilket har fått namnet Stadens entré. Studien baseras på kontrafaktisk metod och vilar på en jämförelse av två olika fallstudier, ett faktiskt fall och ett hypotetiskt fall, det vill säga hur Stadens entré ser ut idag jämfört med planerna på ett tidigare förslag för samma område. De båda fallen sätts sedan i relation till de hållbarhetsaspekter som Malmö stad eftersträvar i sin översiktsplan 2012 för att se hur väl de två förslagen motsvarar Malmö stads vision om en hållbar stadsutveckling. Resultatet av vår studie visar att området Stadens entré idag i lägre grad motsvarar Malmö stads hållbarhetsmål än vad det tidigare förslaget Stadsbrynet hade gjort. / The aim of this thesis is to explore how the surrounding area of the northeast entrance of Malmoe would have looked today according to a previous proposal. We would like to investigate if this option corresponds better than The Entrance of the City does today in terms of sustainable urban design and the type of development that the city of Malmoe strives for. This study is concentrated to the shopping center named Entré and its surrounding area named The Entrance of the City. The study is based on a counterfactual approach and rests on a comparison of two different case studies, an actual case and a hypothetical case. The actual case is about how The Entrance of the City looks like today and is compared with the hypothetical case which consists of a previous proposal. The two cases are then compared to The City of Malmoe’s vision from 2012 to create a sustainable city. The result of the study shows that the existing version of The Entrance of the City to a lesser extent corresponds to the sustainable goals of The City of Malmoe, than the previous proposal Stadsbrynet would have done.

Detta examensarbete studerar fenomenet strukturplaner, ett informellt planverktyg som används inom fysisk planering i vissa svenska kommuner. Då strukturplanerna inte omfattas av gällande plan- och bygglagstiftning och inte heller granskas aktivt av överprövande myndigheter uppstår vissa frågeställningar kring planerna. Arbetet syftar till att fylla den observerade kunskapsluckan gällande hur strukturplaner uppstår, hur de påverkar den formella planprocessen, hur de förhåller sig till andra planer i kommunerna som tillämpar strukturplaner samt hur de bör behandlas ur ett framtidsperspektiv. Genom fallstudier av ett urval av tillgängliga strukturplaner skapas en grundläggande förståelse för innehållet i planerna. Denna innehållsanalys följs sedan upp med semistrukturerade intervjuer av kommunalpolitiker samt sakkunniga tjänstepersoner eller tidigare anställda tjänstepersoner aktiva inom planprocessen i kommuner som tillämpar strukturplaner eller motsvarande planinstrument. Genom intervjuerna ges en bredare uppfattning om hur strukturplaner eller motsvarande informella planinstrument tillämpas i praxis i olika kommuner samt vilka tankar intervjudeltagarna har kring informell fysisk planering. Intervjusvaren utgör sedan grund för resultatdelen och den kommande analysen. Resultaten från intervjuprocessen målar upp en bild av en planlagstiftning som är så omfattande och tidskrävande i sin natur att kommuner väljer att frångå befintliga lagförankrade processer till förmån för effektivare alternativ. En avsaknad av flexibilitet i lagstiftningen och ett behov av att kunna planlägga mer visionärt och strukturellt än befintliga formella planverktyg tillåter läggs fram som anledningar till att strukturplaner har inrättats. Strukturplanerna förankras i majoriteten av fallen politiskt i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse och används sedan som grundläggande dokument i kommande detaljplaneprocess. Planernas effektivitet grundas i att det inte föreligger krav för processens utformning då strukturplanerna saknar lagförankring. Ett normalt planförfarande ställer krav på samråd med sakägare och medborgardialog samt länsstyrelsens granskning av den tilltänkta planen. Dessa steg i den formella planprocessen syftar till att skapa en demokratisk process som skall både skapa allmännytta samtidigt som den enskilda individen skyddas. Kommunerna befinner sig i en sits där demokratiska processer vägs mot effektivitet och insparade kostnader. Denna studie finner i att användandet av strukturplaner påverkar den formella planprocessen med en möjlig rättsosäkerhet då strukturplaner inrättas utan att ta hänsyn till väsentliga steg i den formella planprocessen för att sedan användas som underlag för juridiskt bindande detaljplanering. Planerna nyttjas på ett sätt som kan liknas vid fördjupningar av översiktsplan eller planprogram, planer som vid tillfällen påvisats direkt konkurrera med strukturplanerna. Slutligen bör användandet av informella planinstrument i så stor mån som möjligt begränsas för att värna om den enskilda individens rätt till skydd och en demokratisk process inom kommunal fysisk planering. Vidare bör den formella planlagstiftningen ses över för att överblicka möjliga effektivitetshöjande förändringar, i denna process måste dock allmänhetens rättssäkerhet säkerställs. / This thesis studies the phenomenon of structural plans, an informal planning institute used in physical planning in a number of Swedish municipalities. As the structural plans are not covered by current planning and building legislation, nor are they actively reviewed by review authorities, certain issues arise regarding the plans. The work aims to fill the observed knowledge gap regarding how structural plans arise, how they affect the formal planning process, how they relate to other plans in the municipalities that apply structural plans and how they should be treated from a future perspective. Through case studies of a selection of available structural plans, a basic understanding of the content of the plans is created. This content analysis is then followed up with semi-structured interviews of municipal politicians as well as expert officials or previously employed officials active in the planning process in municipalities that apply structural plans or equivalent planning instruments. The interviews provide a broader view of how structural plans or corresponding informal planning instruments are applied in practice in different municipalities and what thoughts the interview participants have about informal physical planning. The interview results then form the basis for the results part and the forthcoming analysis. The results from the interview process paint a picture of a planning legislation that is so extensive and time-consuming in nature that municipalities choose to deviate from existing statutory processes in favor of more efficient alternatives. A lack of flexibility in legislation and a need to be able to plan more visionary and structurally than existing formal planning tools allow is presented as reasons why structural plans have been established. The structural plans are in most cases politically anchored in the municipal council or municipal board and are then used as basic documents in the forthcoming detailed planning process. The effectiveness of the plans is based on the fact that there are no requirements for the design of the process as the structural plans have no legal basis. A normal planning procedure requires consultation with stakeholders and citizen dialogue as well as the county administrative board's review of the proposed plan. These steps in the formal planning process aim to create a democratic process that will both create public benefit while protecting the individual. The municipalities are in a position where democratic processes are weighed against efficiency and saved costs. This study finds that the use of structural plans affects the formal planning process with legal uncertainty. The uncertainty arises when structural plans are established without considering the significant steps in the formal planning process and then used as a basis for legally binding detailed planning process. The plans are used in a way that can be compared to in-depth studies of general plans or plan programs, plans that on occasions have been shown to directly compete with the structural plans. The study concludes that use of informal planning instruments should be limited as much as possible to safeguard the individual's right to protection and a democratic process in municipal spatial planning. Further the formal planning legislation should be reviewed in order to overview possible efficiency increasing changes, however this must be done whilst ensuring the legal security of the public.

Genom tiderna har den fysiska planeringen i Sverige gått från en spontant framvuxenbystruktur till att bli alltmer strukturerad genom fysisk planering. Vem som har bestämt hurdet ska planeras har skiftat från kungen till stat till numera kommunerna. Kommunerna styrs av folkvalda politiker enligt den representativa demokratimodellen. Det här kandidatarbetet undersöker hur fyra nordiska länder möjliggör medborgardeltagande i den fysiska planeringen samt hur de olika ländernas planeringssystem är uppbyggt från statlig planeringsnivå, översiktlig planeringsnivå till detaljerad planeringsnivå. Genomförandet av undersökningen gjordes genom en fallstudie av Sverige, Danmark, Norge och Finland. Utifrån kunskapsöversikten om medborgardeltagande i planeringssystemen utarbetades ett teoretiskt ramverk bestående av tre trappmodeller för medborgardeltagande, som gav vägledning till hur de olika länderna ser på medborgarrollen i den fysiska planeringen. Empirin omfattades av respektive lands medborgardeltagande i den översiktliga samt detaljerade planeringen, och analyserades genom en jämförelsestudie. Slutsatsen visar att det inte finns några större skillnader i hur medborgarrollen påverkas utifrån olika planinstrument. Ytterligare visar slutsatsen att det finns utrymme för att öka medborgardeltagande och inflytande ifall det är det idealet som är önskvärt. För att öka deltagandet finns det både utrymme i lagstiftning att ta inspiration från Sveriges grannländer och ett antal verktyg och modeller för att från kommunen på eget initiativ öka deltagande och inflytande. Därmed bedöms studien bidra till att fylla en del av kunskapsluckan för hur Sverige i sin fysiska planering inkluderar medborgarna.