Genom tiderna har den fysiska planeringen i Sverige gått från en spontant framvuxenbystruktur till att bli alltmer strukturerad genom fysisk planering. Vem som har bestämt hurdet ska planeras har skiftat från kungen till stat till numera kommunerna. Kommunerna styrs av folkvalda politiker enligt den representativa demokratimodellen. Det här kandidatarbetet undersöker hur fyra nordiska länder möjliggör medborgardeltagande i den fysiska planeringen samt hur de olika ländernas planeringssystem är uppbyggt från statlig planeringsnivå, översiktlig planeringsnivå till detaljerad planeringsnivå. Genomförandet av undersökningen gjordes genom en fallstudie av Sverige, Danmark, Norge och Finland. Utifrån kunskapsöversikten om medborgardeltagande i planeringssystemen utarbetades ett teoretiskt ramverk bestående av tre trappmodeller för medborgardeltagande, som gav vägledning till hur de olika länderna ser på medborgarrollen i den fysiska planeringen. Empirin omfattades av respektive lands medborgardeltagande i den översiktliga samt detaljerade planeringen, och analyserades genom en jämförelsestudie. Slutsatsen visar att det inte finns några större skillnader i hur medborgarrollen påverkas utifrån olika planinstrument. Ytterligare visar slutsatsen att det finns utrymme för att öka medborgardeltagande och inflytande ifall det är det idealet som är önskvärt. För att öka deltagandet finns det både utrymme i lagstiftning att ta inspiration från Sveriges grannländer och ett antal verktyg och modeller för att från kommunen på eget initiativ öka deltagande och inflytande. Därmed bedöms studien bidra till att fylla en del av kunskapsluckan för hur Sverige i sin fysiska planering inkluderar medborgarna.

This dissertation constitutes a critical examination of Swedish spatial planning for safety. Spatial planning for safety rests on a number of assumptions about the desired order of the world. These assumptions appear as given and unproblematic, making the formulation of alternatives appear unnecessary. This dissertation provides an account of how, and on what basis a spatial planning problem such as ‘fear and insecurity’ is formulated and acted upon. It is an account of how and what conceptions of knowledge operate to legitimise ideological representations of spatial planning problems. And furthermore, what these ideological representations of spatial planning problems substantially entail, so as to allow for a political spatial planning practice that formulates and deliberates alternatives. This is carried out by analysing assumptions of public life and knowledge within Swedish spatial planning for safety.  This dissertation finds that Swedish spatial planning for safety constitutes ‘certainty’ as a hegemonic criterion for participating in public life, which operates to limit the articulation of alternative discourses in spatial planning for safety. The desired for safe public life is organised based on visual certainty, where the urban fabric should be configured in such ways as to allow for stereotypical visual identifications of one another. Such a public life reflects an individualised practice, where perceptions of fear should be governed by individuals themselves, by independently assessing situations and environments in terms of risks. This individualised conduct is coupled with the fostering of active subjects, which encompasses being engaged in the local residential areas as well as in one another. Such substantial content of ‘planning for safety’ brings about tensions in terms of its ideological legitimating basis, by moving from principles of ‘rights’, where the individual constitutes the first ethical planning subject, to unitary principles of ‘collective values’, in which the ‘community’ constitutes the first ethical planning subject. These presuppositions are further enabled through the ways in which knowledge is conceptualised in spatial planning. This dissertation argues that a hegemonic instrumental emphasis on knowledge in spatial planning prevails. Having such a hegemonic emphasis on knowledge has the implication that even though spatial planning adopts different assumptions, or moves between alternative assumptions of knowledge, the knowledge becomes meaningful only in its instrumental implementation. The instrumental emphasis on knowledge should be regarded in light of the rational and goal-oriented nature of project-based planning, which constitutes a logic that constrains the emphasis on knowledge in spatial planning. This dissertation argues further that if spatial planning should be considered a political practice that debates its goals and values, a politicisation of the emphasis on knowledge in spatial planning is imperative.

Undersökningens syfte var att identifiera om plan- eller miljöparadigmet haft företräde vid behandling av överprövning av detaljplaner enligt 11 kap. 10 § i plan- och bygglagen och att identifiera om det fanns skillnader mellan länsstyrelserna vid dessa prövningar. Avgränsning gjordes till tidperioden 2012-2015 och länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län. Metoden som använts var en textanalys baserad på dekonstruktion. Det empiriska materialet har huvudsakligen utgjorts av länsstyrelsernas beslut. Resultatet visade att planparadigmet haft företräde i beslut av Länsstyrelsen i Kalmar län, miljöparadigmet haft företräde i beslut av Länsstyrelsen i Skåne län. I beslut av Länsstyrelsen i Kronobergs län växlade företrädet mellan paradigmen. För beslut av Länsstyrelsen i Blekinge län gick inget företrädande paradigm att hitta. Skillnader mellan länsstyrelserna hittades. Den huvudsakliga skillnaden som identifierades var en ovilja att överpröva kommunernas beslut från Länsstyrelsen i Kalmar län och en vilja att styra kommunerna genom en hög skyddsambition hos Länsstyrelsen i Skåne län. / This study was aimed to identify whether the planning or environmental paradigm had precedence in the treatment of appeals of zoning under Chapter 11. § 10 of the Swedish Planning and Building Act and to identify whether there were differences between the county administrative boards in these trials. Delimitation was made to the time period 2012-2015, and the counties of Blekinge, Kalmar, Kronoberg and Skåne. The method used was a text analysis based on deconstruction. The empirical material has mainly consisted of the county administrative boards' decisions.The results showed that planning paradigm had primacy in the decisions of the Administrative Board in Kalmar County, environmental paradigm had primacy in the decisions of the Administrative Board of Skåne. In the decision made by the Administrative Board of Kronoberg changing priority between the paradigms were found. In the decisions made by the County Administrative Board of Blekinge were no predominant paradigm found. Differences between the county administrative boards were found. The main difference identified were a reluctance to challenge the municipalitys decisions from the County Administrative Board in Kalmar County and a high protective aim of the County Administrative Board of Skåne.

I denna studie behandlas ämnet offentliga rum, en diffus definition av allmänna platser som denna uppsats syftar till att råda bot på. Studiens ämne baseras på antaganden om en tilltagande privatisering av offentliga rum som pågår runt om i Sverige och världen, som skapar offentliga rum präglade av handel och service. Forskning och teori i denna studie fokuserar på att finna karaktären av ett offentligt rum och undersöka de konsekvenser som kommer av privatisering. För att besvara de frågor som ställts kommer två fallstudier från Malmö stads två torg Stortorget och Lilla torg redovisas, där forskarnas egna antagande och observationer kompletteras med intervjuer från användare som beskriver sin syn och upplevelse av rummen. I uppsatsen kommer det gå att läsa om de olika fallens bakgrund, hur de uppfattas av besökare, hur de kan ses som motpoler till varandra och vilka konsekvenser offentlighet, eller bristen på det, har på olika grupper. Studien är en del av kandidatprogrammet Fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola i Karlskrona. Ämnet, privatisering av offentliga rum, har valts då det är ett intressant ämne att diskutera inom fysisk planering, då gränsen mellan vad fysisk planering kan, och inte kan, påverka är tunn och svår att hantera. Vid ytterligare frågor eller funderingar kring innehållet i uppsatsen eller ämnet, vänligen kontakta författarna på respektive mail: Linnéa Håkansson: linnea-hakansson@hotmail.com Jasmine Dogertz: jasminedogertz@gmail.com / This study concerns the subject public spaces, a vague definition of public places that this study will disentangle. The study is based on assumptions about an increasing privatisation of public spaces that is happening all over Sweden and around the world, that creates public spaces characterized by commerce and service. Science and the theory in this study focuses on to find characterizing trades of a public space and to investigate the consequences that privatization create. To answer questions that has been asked shall two case studies, that has been made on two squares in Malmö called Stortorget and Lilla torg be accounted for, where scientists own assumptions and observations supplemented with interviews from users who describes their view and experience on the subject. In this study will you be able to read about the two cases background, how they are perceived by the users, how they can be seen as opposites and which consequences publicness, or the lack of it, has on different groups. The study is a part of the bachelor program at Fysisk planering (Spatial planning) at Blekinge tekniska högskola (Blekinge technical university) in Karlskrona. The subject, privatization of public spaces, has been chosen because it is an interesting subject to discuss, especially within spatial planning because the borders concerning what spatial planning is able to or not able to do is narrow and hard to equipoise. Further questions or thoughts concerning the content of this study or the subject, please contact the authors on their respective email: Linnéa Håkansson: linnea-hakansson@hotmail.com Jasmine Dogertz: jasminedogertz@gmail.com

En strategisk fysisk planering har under flera år varit något som förespråkats från statligt håll i Sverige, men trots detta så har idealen inte fått något tydligt fäste i den kommunala planeringen. Det är utifrån detta glapp mellan teori och praktik som arbetet har sin utgångspunkt, där syftet är att skapa en förståelse för planeringsprocessens underliggande ideal, sättet som idealen påverkar planeringen och anledningen till att glappet mellan teori och praktik har uppkommit.   Dagens planeringspraktik studeras utifrån sex översiktsplaneprocesser, där ideal från den rationella, kommunikativa och strategiska planeringen identifieras och lyfts fram. Utifrån intervjuer gjorda med kommunala planerare så dras slutsatsen att dagens översiktsplanering främst är baserad på ett rationellt ideal, vilket synliggörs av den systematik och regelstyrning som finns i processen och genom den tydliga rollfördelning som finns mellan planerare och politiker. Uppsatsen visar också på att den kommunikativa teorin inte har fått det genomslag som planeringsdebatten möjligen ger sken av, utan har främst inneburit att ett större antal aktörer inkluderas i processen och att det skapats en bredare kunskapssyn. Den strategiska fysiska planeringen har främst inkluderats genom användandet av visioner, men där dessa är begränsade till att ge en riktning åt den kommunala planeringen och utgår inte från teorins konsensusbyggande eller aktörsmobiliserande aspekter.      Arbetet visar på att idealet om en strategisk fysisk planering, som förespråkas från statligt håll, inte har fått något genomslag eftersom praktiker eftersträvar ett rationellt ideal snarare än ett strategiskt. Ett första steg för att glappet mellan teori och praktik ska minska skulle i så fall vara att praktiker och statliga myndigheter eftersträvar samma ideal. Det går att härleda det rationella idealet bland planerare till att planeringssystemet i sig är rationellt uppbyggt och att planerare endast i liten utsträckning går utöver de lagstadgade kraven i sitt arbete. Glappet mellan teori och praktik har därför förstärkts av att planeringssystemet inte har förändrats i tillräckligt utsträckning, men har också påverkats av att planerare inte aktivt reflekterar över sättet som de arbetar på. Samtidigt bemöts de kommunikativa och strategiska idealen som fått genomslag av ett starkt motstånd från det rationella planeringssystemet, vilka gör att de endast delvis kunnat bli implementerade.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur plats generellt produceras i relation mellan planering, förvaltning och brukare. För att kunna ta reda på detta har denna uppsats fokuserat på att undersöka hur skolgården produceras som plats. Det undersökta studieobjektet i uppsatsen, som uppsatsförfattaren har haft som utgångspunkt i empiriinsamlingen, är låg- och mellanstadieskolan Tullskolan i Karlskrona kommun. Uppsatsen har genom Paulssons (2015) tolkning av det teoretiska perspektivet aktör-nätverksteori (ANT) undersökt hur skolgården som plats produceras i relation mellan dessa tre praktiker. Paulssons (2015) tolkning av ANT har valts som teoretiskt perspektiv eftersom teorin tillåter uppsatsförfattaren att synliggöra relationer mellan människor, men också relationer mellan människor och andra icke-mänskliga ting. I uppsatsen påvisas det att de tre praktikerna har olika föreställningar och målsättningar med hur platsen skolgården ska tas i bruk och användas. Det framkommer även att det finns vissa konflikter i dessa målsättningar mellan praktikerna. Slutligen framkommer det att studieobjektet Tullskolans skolgård samproduceras som en säker plats för rörelselek och laglek av de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare. Alla tre praktiker påvisar således, på ett eller annat sätt, att den studerade skolgården som samproducerad plats ska vara en säker plats för rörelselek och laglek. Förhoppningen med denna studie är att den ska ändra ett etablerat synsätt inom planering där de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare ses som skilda praktiker utan relation med varandra.

Uppsatsen utmanar det planeringsideal som grundas i att planera utifrån verksamheter med kommersiellt utbud för att skapa liv och rörelse i staden. Fysisk planering är en profession som har stor rådighet över offentliga rum i staden, där uppsatsen undersöker vilka verktyg som faktiskt finns. Uppsatsen lyfter betydelsen av offentliga rum och varför offentliga rum ser ut som de gör idag. Offentliga rums betydelse för demokrati och tolerans är några aspekter som lyfts för att säkerställa allas rätt till staden. Fyra fallstudier på fyra geografiska platser i Karlskrona står till grund för undersökningen. De fyra fallen observeras och analyseras, vilket sedan mynnar ut i gestaltningsförslag för hur de offentliga rummen kan gestaltas för att påverka användningen, utan att gestalta utifrån ett kommersiellt utbud. Gestaltningen ifrågasätter planeringsideal genom att ge förslag på hur ett fysiskt rum kan utformas för att främja demokrati och tolerans.

Urbaniseringen ökar globalt och med den ökar även bilanvändningen. Städer står inför problematiken att bilanvändningen har en negativ klimatpåverkan och försämrar livskvalitén för invånarna i staden. I och med detta måste biltransporter minska och de hållbara färdsätten öka. Avsikten med studien är att undersöka hur Malmö stad arbetar med hållbara transporter. Malmö är utvald då staden har påbörjat omställningen till mer hållbara resor och är i framkant i Sverige. Genom kvalitativ textanalys har fyra dokument angående det strategiska arbetet kring hållbara resor analyserats. Staden arbetar på olika sätt för att möta utmaningar med hållbara färdmedel såsom cykel, gång och kollektivtrafik. De hållbara transportmedlen ska prioriteras genom stadens utformning och beteendeändringar. Studien har visat på att Malmö arbetar med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet med en övervägande del på de sociala aspekterna. Staden prioriterar cykel som det främsta transportmedlet där tillgänglighet och närhet ska vara ledordet för staden. Det som anses saknas efter genomförandet av studien är fokus på samtliga stadsdelar och klimataspekten i relation till hållbara resor. Malmö stad vill vara en framstående stad i frågan om hållbara resor, men är det mest för att visa upp en grön sida av staden? / Urbanization is increasing globally and with it, the use of cars. Cities are now faced with the problem that cars have a negative climate impact and reduce the quality of life for the inhabitants of the city. Therefore, the use of cars must decrease and sustainable mobility increase. The purpose of the study is to investigate how Malmö city works with sustainable mobility. Malmö is selected due to being ahead in the transition to more sustainable mobility in Sweden. A qualitative text analysis on four documents regarding sustainable mobility has been conducted. Malmö works in various ways to meet the challenges with sustainable transportation means for example cycling, walking and public transport. The sustainable means of transport must be prioritized through the city's design and behavior changes. The study has shown that Malmö works with social, economic and environmental sustainability, with more focus on the social aspects. The city prioritized the bicycle as the main means of transport, where accessibility and proximity should be leading. What is considered missing after the implementation of the study is focus on all neighborhoods and the climate aspect in relation to sustainable mobility.

No description available.

<p>In metropolitan areas where the exploitation pressure increases, also the importance to point out nature areas grows, both for the sake of outdoor life and for biodiversity conservation. Since nature conservancy and spatial planning constitute two different parts of the municipalities land use control, a case study has been carried out in two municipalities in the Stockholm region, Huddinge and Järfälla. Both these municipalities have protected about one third of their land and today there are plans to repeal parts of the reserves to enable exploitation. This thesis shows – from the theoretical concept of sustainable development – officials, politicians and non-governmental organizations perspectives on questions concerning land use together with the work with nature reserves and repeals. The study focuses on how different basic attitudes and paradigms emphasizes different aspects of sustainable development and how this in turn affects the work to repeal nature reserves. Interviews with stakeholders in the municipalities and documents concerning land use and nature reserves demonstrates that there is distinct differences between the planning-paradigm, based on spatial planning, and the environmental-paradigm, based on nature conservation. From the planning-paradigm it is considered that nature reserves had to big impact on the munici­pality's land use and that valuable nature more frequently should be protected by the Swedish planning and building act. From the environmental-paradigms view the nature conservancy is – and should also in the future be – an important tool in the long-term prevention to stop valuable nature from being exploited. The thesis also stresses the importance to in the work with repeals take all effects that this kind of decision can lead to into account – not just in the repealed area but also for the future work with nature reserves on the whole.</p> / <p>I storstadsregioner där exploateringstrycket blir allt större, ökar också vikten av att peka ut naturområden, både för det rörliga friluftslivet samt för bevarande av den biologiska mångfalden. Utifrån det att naturskydd samt fysisk planering utgör varsin del av kommuners styrning av mark­användningen har en fallstudie genomförts i två kommuner i Stockholmsregionen, Huddinge och Järfälla. Båda dessa kommuner har skyddat ungefär en tredjedel av kommunens mark och idag finns planer på att upphäva delar av reservaten för att där möjliggöra exploatering. Uppsatsen visar – utifrån det teoretiska begreppet hållbar utveckling – hur tjänstemän, politiker och intresse­organisationer ser på markanvändningsfrågor samt arbetet med naturreservat och upphävande. Studien fokuserar på hur olika grundinställningar och paradigm lyfter fram olika aspekter av hållbar utveckling samt hur detta i sin tur påverkar arbetet med att upphäva naturreservat. Intervjuer med kommunala aktörer samt dokument rörande markanvändning och naturreservat visar att det finns tydliga skillnader mellan planparadigmet, med grund i den fysiska planeringen, och miljö­paradigmet, med grund i naturvården. Utifrån planparadigmet anser man att naturreservaten har fått för stor inverkan på kommunens markanvändning och att värdefull natur oftare borde skyddas med hjälp av plan- och bygglagens verktyg. Från miljöparadigmets vinkel är naturskyddet – och bör även i fortsättningen vara – ett viktigt verktyg för att långsiktigt förhindra att värdefull natur exploateras. Uppsatsen framhåller också vikten av att man vid upphävande av naturreservat tar hänsyn till alla effekter som ett sådant beslut kan leda till – inte bara i det upphävda området utan även för det fortsatta arbetet med naturreservat i stort.</p>