Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vad ett sammanbindandepromenadstråk från Fisktorget till Campus Gräsvik kan åstadkommaför staden Karlskrona. Möjligheten att på så vis knyta ihop olika delarav staden, gamla och nya, är en övergripande aspekt. En annanaspekt mera på detaljnivå är att stråket kan åstadkomma ett antal nyamötesplatser utmed sin sträckning. Promenadstråk bidrar generellt tillen miljövänligare och hållbarare stad när människor väljer bort bilen föratt istället promenera eller cykla. Den fysiska aktiviteten bidrar också tillhälsosammare invånare. Sist men inte minst utgör stråk i en stad en sammanbindande kvalitetoch skapar sociala mötesplatser. Metoden som är använt är platsanalys,kvalitativ litteraturstudie och skissning (research by design). Den teoretiska utgångspunkten är tagen från urbansociologin (Socio-spatial dialektik.) Resultatet är ett förslag om ett promenad- och cykelstråk med tre gestaltade fokuspunkter längs stråket. I samband med att Karlskrona kommun har påbörjat arbetet med utbyggnadenav Pottholmen utmynnar den här uppsatsen i ett förslag om hur enfortsättning av Borgmästarekajens promenadstråk skulle kunna se ut. Med Karlskronas växande befolkningsmängd skulle ett promenadstråkvara bidragande till stadens sammanhållning. Resultatets viktigastepunkt är att länka samman olika stadsdelar och skapa ett attraktivt stråki ett betydelsefullt stads-sammanhang.

Denna studie handlar om samverkan och samarbete i samhällsplaneringens praktik och upplevd trygghet utifrån fysisk planering. För att kunna skapa trygga samhällen är det nödvändigt att sociala värden får plats i strategisk planering. Genom en intervjustudie studerar vi hur en proaktiv planering kan öka upplevd trygghet. Våra resultat visar att problematiken inte ligger i förståelsen av begreppet utan det måste finnas en förståelse att samverkansprojekt är ett steg mot att arbeta med dessa frågor. Samverkan är en lärandeprocess och ska ses som ett tillfälle att övervinna viljan att agera självständigt och istället utnyttja de olika kompetenserna som finns i en grupp. Det är viktigt att prioritera trygghetsaspekter i stadsplanering. Ett proaktivt agerande i strategisk planering kan förebygga en känsla av otrygghet utifrån fysisk planering och kan i ett långsiktigt perspektiv också förebygga att åtgärder behöver sättas in i ett senare skede. / This study will discuss co-action and collaboration in urban planning practice and also perceived safety through a spatial planning perspective. Strategic planning where social values are taken into consideration is crucial to build safe societies. Through interviews we are studying how a proactive aim in future planning will increase perceived safety. Our results indicate that the problem is not in the comprehension of the term, but in the organization of the term. Projects with co-action is a step in the right direction though. Collaboration can be seen as a learning process and an opportunity to work together and take advantage of different competencies. It is important to incorporate and prioritize safety into planning. Proactive action can prevent a perception of insecurity and in long-term this could also mean prevention of reactive action in later stages.

Sveriges externa och halvexterna handelsområden utgör tillsammans en uthyrningsbar yta på nästan 7 kvadratkilometer, vilket motsvarar cirka 1000 fotbollsplaner. Parkeringsytor och annan infrastruktur är inte inräknad i denna siffra. Dessa handelsområden är av vikt för kommuner genom de arbetstillfällen och skatteintäkter som genereras. Sedan år 2003 har e-handeln haft en årlig tillväxt på mellan 15 och 20%, medan den totala detaljhandeln under samma tid har vuxit med i snitt 2%. Mot bakgrund av e-handelns snabba utveckling menar Svensk Handel att den utgör en tydlig hotbild mot externa handelsområden.  Studien ämnar undersöka hur och i vilken utsträckning svenska kommuner hanterar problematiken kring e-handelns påverkan på externa handelsområden. Mot bakgrund av de stora markytorna som externhandelsområden upptar syftar studien även till att undersöka vilka rumsliga och andra strategier kommuner behöver arbeta med för att bemöta transformationstrycket som e-handeln orsakar i externhandelsområdenas fysiska miljöer. Studien är kvalitativ och görs genom en metodkombination där dokumentstudie, intervju och urbanmorfologisk analys appliceras på fyra undersökningsobjekt: Örebro, Västerås, Linköping och Norrköping. Det teoretiska ramverket utgörs av kreativ förstörelse, konsumtion, paradigm och urbanmorfologi, fyra perspektiv som syftar till att rama in ämnesområdet.  Samtliga undersökta kommuner uppvisar en förståelse för e-handelns påverkan och hotbild mot externa handelsområden. Ingen av kommunerna har dock någon uttalad beredskap för hur detta ska hanteras. Anledningen till detta är tvåfaldig: kommunerna anser att det inte går att ha en beredskap mot bakgrund av handelns snabba utveckling. Därutöver anses problematiken vara en mer angelägen fråga för externhandelsområdenas privata fastighetsägare. Det framträder även ett fokusskifte hos kommunerna; från planläggning av externhandelsområden till en vilja om att ha god planberedskap för logistikanläggningar, däribland för e-handelslokaler. I kommunernas policydokument synliggörs en vilja att hävda sig som regionala handelscentrum, även om ingen av kommunerna har för avsikt att planlägga nya externhandelsområden. Istället öppnar kommunerna upp för möjligheten att områdena i framtiden ska kunna omvandlas mot bostadsändamål. Mot bakgrund av ovanstående fynd samt de urbanmorfologiska analysernas synliggörande, att kommunernas externhandelsområden har skilda förutsättningar att integreras i den större staden, tas följande strategier fram för hur kommunerna kan möta e-handelns transformationstryck mot externa handelsområden:  • En mer platsspecifik syn på externhandelsområdens möjligheter  • Upprätta en logistikpolicy  • Utvärdera möjligheterna att inkorporera logistikytor i externhandelsområden  • Fortsätt satsa på ett mer blandat innehåll i externhandelsområden / <p>Presentation och opponering skedde digitalt via Zoom.</p>

In 2018, forest fires occurred in Sweden, which put high pressure on rescue services and society. Several parts of the country were subject to a fire ban. The purpose of the document study is to investigate whether forest fires could become a continuous danger for municipalities and their inhabitants in the future. The study also strives to investigate measures to combat forest fires and whether these measures are adequate. In order to work in the right direction and not lose course, three questions were asked, "What patterns do we see overtime regarding forest fires?", "What measures have been taken to combat forest fires?" and "Are measures against forest fires sufficient?". These issues helped to select research evidence and the right empirical material.With critical realism as a scientific approach, the problems with forest fires were highlighted and research work started. By applying applied geography / forest geography, its causes and risks could be studied. With the mapping / mapping, the potential forest fire risk could be mapped in the future. Following a survey of potential forest fire risk in the future, it turned out that Skåne risks being most affected by forest fires due to changing climate in the region. This made the study limited to Skåne. The County Administrative Board of Skåne's risk and vulnerability analysis for 2014 and the Land use plan for Östra Göinge became the documents that were analyzed in this document study. By analyzing the risk and vulnerability analysis, it explains what risks are considered to be a potential danger, how the danger is mitigated and how resources and measures are prioritized. In the overview plan we can see if the forest fire risk was taken into account and if so how. This study shows that the risk of forest fires will increase in the future due to. changing weather conditions. It also shows that risk and vulnerability analysis do not take into account the change, the increased risk and lack a long-term perspective on risk and vulnerability. The study also shows that information on what are forest fire influencing factors such as weather, vegetation and topography are not taken into account. Land use plans need to pay more attention to forest fire risk and report measures to combat it. Keywords: Forest fire, Risk, Fire risk, Physical planning, Risk analysis / 2018 förekom skogsbränder i Sverige vilket satte hög press på räddningstjänst och samhället. Flera delar av landet rådde eldningsförbud. Syftet med dokumentstudien är att undersöka om skogsbränderna kan komma att bli en kontinuerlig fara för kommuner och dess invånare i framtiden. Studien strävar även efter att undersöka åtgärder för bekämpning av skogsbränder samt om dessa åtgärder är tillräckliga. För att arbeta mot rätt riktning och inte tappa kurs sattes tre frågeställningar, ”Vilka mönster ser vi övertid gällande skogsbränder?”, ”Vilka åtgärder har vidtagits för att bekämpa skogsbränder?” och ”Är åtgärder mot skogsbränder tillräckliga?”. Dessa frågeställningar hjälpte till med att välja forskningsunderlag och rätt empiriskt material. Med kritisk realism som vetenskapligt angreppssätt uppmärksammades problematiken med skogsbränder och forskningsarbetet påbörjades. Genom att tillämpa applied geography/tillämpad geography kunde skogsbränder, dess orsaker och risker studeras. Med mapping/kartläggning kunde den potentiella skogsbrandsrisken i framtiden kartläggas. Efter kartläggning av potentiell skogsbrandsrisk i framtiden visade det sig att Skåne riskerar att drabbas mest av skogsbränder pga. förändrat klimat i regionen. Detta gjorde att studien avgränsades till Skåne. Länsstyrelsen Skånes risk- och sårbarhetsanalys för 2014 och Översiktsplan för Östra Göinge blev dokumenten som analyserades i denna dokumentstudie. Genom att analysera risk- och sårbarhetsanalysen, förklaras vilka risker som bedöms vara en potentiell fara, hur faran motarbetas samt hur resurser och åtgärder prioriteras. I översiktsplanen kan vi se om skogsbrandsrisken beaktats och i så fall hur. Denna studie påvisar att risken för skogsbränder kommer att öka i framtiden pga. förändrade väderförhållanden. Den visar även att risk- och sårbarhetsanalys inte beaktar förändringen, den ökade risken samt saknar ett långsiktigt perspektiv på risk och sårbarhet. Studien visar även att information om vad som är skogsbrandspåverkande faktorer som väder, vegetation och topografi inte beaktas. Översiktsplaner behöver uppmärksamma skogsbrandsrisken mer och redovisa åtgärder för att bekämpa den. Nyckelord: Skogsbrand, Risk, Brandrisk, Fysisk planering, Riskanalys

Många svenska städer står idag inför utmaningen att dämpa de negativa effekterna som uppstår från den ökade segregationen. Det finns en tydlig rumslig åtskillnad mellan personer med olika socioekonomiska förutsättningar vilket påverkar individens valmöjligheter att arbeta, utbilda eller bosätta sig var hen vill. Syftet med detta arbete är att undersöka, genom en fallstudie, hur arbetet i Linköping ser ut för att motverka boendesegregationen i staden. Genom kvalitativa intervjuer med personer, involverade i segregationsfrågan, har detta undersökts med den fysiska miljön och organisatoriska åtgärder som utgångspunkt. Studien visar att genom tydlig tvärsektoriell samverkan och blandade bostadsmiljöer möjliggörs förutsättningarna för en blandad befolkningssammansättning, men att det krävs ett mångsidigt ansvar från alla individer för att minska stigmatiseringen kring utsatta områden. / Many Swedish cities face the challenge of mitigating the negative effects that arise from the increased segregation. There is a clear spatial segregation between people with different socio-economic backgrounds which affects the individual's choices to work, education or live wherever they want. The purpose of this study is to investigate, based on a case study, how measures are taking place in Linköping to counteract increased housing segregation. Through qualitative interviews with people involved in the segregation issue, the subject has been investigated with the physical environment and organizational actions as a starting point. The study shows that through cross-sectoral cooperation and incorporating mixed housing environments the conditions for a mixed population are made possible, but that responsibility is required from all individuals to reduce the stigma around the vulnerable areas.

I dagens samhälle utgör offentliga platser en viktig roll för den sociala samvaron i staden. Offentliga platser ska vara tillgängliga för alla, vilket är något som anses vara en självklarhet och som tas för givet. Frågan som ställs i denna studie är huruvida de offentliga rummen i staden verkligen är tillgängliga för alla stadens invånare och besökare, oavsett funktionsvariation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar har kommunala dokument analyserats för att ta reda på hur en kommun arbetar med tillgänglighetsfrågor på en kommunövergripande nivå. En platsanalys har även genomförts på två offentliga platser, i detta fall två torg, för att undersöka tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsvariationer. Resultatet från den insamlade empirin har sedan jämförts med resterande kunskapsunderlag för att komma fram till en slutsats kring platsernas tillgänglighet. Slutsatsen av studien visar att de valda platserna var delvis tillgängliga, men att mindre förändringar kan göras för att uppnå ökad tillgänglighet och användbarhet.

Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

Syftet med uppsatsen är att belysa vad som sker efter utnämnandet till världsarv av UNESCO, genom att se om och hur strategier för bevarande och utveckling förändrats sedan 1989 fram till idag. Fallstudien har utgått från Hansestaden Visby och behandlar främst världsarvets förvaltning samt de nationella och lokala skydd som finns, tillsammans med en överblick av hur utnämnandet av Visby som världsarvsstad gått till och hur det efterlevs i förhållande till dokumentation och planarbete. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet har utgått från postmodernistisk planeringsteori och kollaborativ planering samt urbanteori den globala staden. Analyser har dragits utifrån det världsarvsarbete som utförts av UNESCO under nominerings- och antagningsprocessen till att bli världsarv, samt det lokala arbete som utförts av Länsstyrelsen och Gotlands kommun, senare Region Gotland. De båda delarna leder till en inblick av marknadsföringens betydelse för en ort och att de olika utvecklingsfaserna ibland kommer i skymundan då vissa tidsåldrar ses som viktigare än andra. För Visby har det skett under nomineringsprocessen till att bli världsarv. Ansökan som skickades till UNESCO 1994 innehålleren helhetsbild av vad som gör Visby så speciellt, denna beskrivning skalas sedan ner under processens gångför att till sist endast beröra den inverkan som Hansaförbundet har haft på Visby innerstad. / This thesis aims to give light to what happens after UNESCO has named an object as a World Heritage site.Through looking at if and how strategies for conservation and development have changed since 1989 until today. Focus of this thesis have been the Hanseatic Town of Visby, and the national and local laws and documentsthat control conservation and development. Through the theoretical lenses of postmodern and collaborativeplanning, together with urban marketing theory - the global city. Results have been made through analysing the heritage work that UNESCO have made during the nomination and inscription process to the World Heritage List, together with looking at the local county administrative boardand municipality’s documentation and spatial planning of the property. Both parts give a look in to and an understandingof how marketing a town changes the narrative of heritage. For Visby this is made apparent during the nomination process. The application to UNESCO 1994, states the historic development of Visby with differenttimes represented, this have then been deleted throughout the process, until the end when only the Hanseaticimpact is seen as important for the properties outstanding universal value. The results have also shown that Visby now is in a state of segregation with high house prices and few residentsinside the city wall. But if this is in correlation with the inscription to the World Heritage List, could not be clearly analysed.

Kuststäder är platser i Sverige som är särskilt utsatta för hårda vindar större delar av året. Enligt Gehl är vind det fenomen som påverkar oss människor mest utomhus vilket gör det viktigt att implementera vindhantering vid planering och byggnation av nya stadsdelar och nybyggnationer. Därför har detta arbete fokuserat på att undersöka och förstå hur man kan utforma bebyggelse och de offentliga rummen omkring bebyggelsen så att den hanterar vinden och dessutom främjar ett bättre mikroklimat på ett bättre sätt. Hur spelar bebyggelsens placering och utformning roll för hur blåsigt eller vindstilla det är på platsen?  För att förstå detta så har arbetets kunskapsöversikt brutit ner vind och mikroklimat för att skapa en förståelse för vad de innebär och sedan lagt till bebyggelse i sambandet för att reda ut på vilket sätt, när och varför vinden bryts eller fångas vid den bebyggda strukturen. Kunskapsöversikten mynnade ut i en jämförande lista med konkreta tillämpningar som tillsammans med platsanalyser av två områden i kuststäder där analyser av de bebyggda strukturerna, placeringar och dess utformning sammanställdes till ett gestaltningsprogram. Detta program med konkreta strategier styrde arbetets gestaltningsförslag som undersökte hur utformning och placering av bebyggelse kunde göras annorlunda för att bättre hantera vind och främja ett bättre mikroklimat.  Studiens resultat visade att det viktigaste och mest effektiva sätt att hantera vind och främja ett bättre mikroklimat är att bryta vindens framfart. Då en plats mikroklimat är starkt kopplat till vindens hastighet så gynnas mikroklimatet drastiskt genom att man skapar platsbildningar mellan bebyggelse som inte påverkas av vind. Genom att implementera detta möjliggjorde gestaltningsförslaget dessutom för fler upplevelser, funktioner och platsbildningar med behagliga klimat att vistas vid.

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ratificerades av Sverige 1990 och har sedan dess fått avtryck i fysisk planering genom tillämpningen av begreppet barnperspektiv. Malmö stads vision om den barnvänliga staden, ska erbjuda både goda uppväxtvillkor för barn och goda boendemiljöer för barnfamiljer. För att uppnå detta framgår det i översiktsplanerna att både barnperspektivet och barns perspektiv ska beaktas. I beslutsprocesser som i detaljplaner beaktas barnperspektivet vid planering av förskolor och väldigt lite om barns boendemiljöer (Malmö stad, 2012; 2014; 2018).  Barnkonventionens tredje artikel som utgör konventionens tyngsta princip, uttrycker att barnets bästa ska sättas i främsta rummet vid alla beslut som berör ett enskilt barn eller barn i grupp. I takt med en ökad urbanisering och en förtätningsstrategi i dagens svenska städer, är det viktigt att samhället värnar om goda uppväxtmiljöer för barn. Bostadsgården är ett stadsrum som krymper i takt med förtätningen, vilket medför att barns plats för lekutrymme och närheten till vuxna och hemmet äventyras. Bostadsgården behöver vara en trygg och tillfredsställande miljö som erbjuder tillräckligt med utrymme för att barn ska kunna leka fritt på gården.  Eftersom barnkonventionen blivit svensk lag sedan 1 januari 2020, får den ännu större avtryck vid rättstillämpningen (Unicef, 2020). Detta gör det intressant för studien att undersöka hur planerare beaktar barnets bästa vid planering av bostadsgårdar i Malmö. Studien bygger på tidigare forskning som beskriver bostadsgårdens roll och varför bostadsgården är en miljö som är viktig för barn, men som sedan tar sin grund i barnkonventionens artiklar för att förstå på vilket sätt barnets bästa ska tolkas inom fysisk planering. Vi har valt att definiera barnets bästa vid planering av bostadsgårdar, genom att utgå från följande begrepp: barnperspektivet och barns perspektiv, en god lekmiljö och trygghet. Intervjuer med planarkitekter från Stadsbyggnadskontoret i Malmö, ger studien en bättre förståelse för hur planerare beaktar barnperspektivet i planskedet. Uppsatsens teorier används för att analysera två fysiska projekt, som båda antagits innan konventionen blivit lag. För att få en djupare förståelse för tillämpningen av barnkonventionen i fysisk planering, utgår forskningen även från två offentliga dokument. Därmed tar denna studie fasta på vilka svårigheter det finns med tillämpningen av barnkonventionens artiklar, samt hur dessa ska beaktas vid planering av bostadsgårdar i Malmö. / The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990 and has ever since been imprinted in spatial planning through the application of the concept of child perspective. Malmö city’s vision as the child-friendly city, will offer both, good growing-up conditions for children and good living environments for families with children. To achieve this, the master plans of the city show that both child perspective and children’s perspective should be taken into account. In decision-making processes, detailed plans show that the children's perspective is taken into account when planning preschools but very little about children's living environments (Malmö stad, 2012; 2014; 2018). The third article of the UNCRC, which constitutes the most important principle of the Convention, states that the Best Interests of the Child (BIC) shall be a primary consideration in all decisions concerning an individual child or children in a group. With the increased urbanization and a densification strategy in Swedish cities today, it is important for the society to safeguard good growing-up environments for children. Residential yard is an urban space that shrinks as a result of the densification, which means that children's space for their playing environment, the proximity to adults and the home, is endangered. The residential yard needs to be a safe and satisfactory environment that offers enough space for children to be able to play freely. Since the UNCRC became a Swedish law on the 1st of January 2020, this has an even greater impact in applying the law (Unicef, 2020). This makes it interesting for the study to examine how planners consider BIC when planning residential yards in Malmö. Previous research describes the role of the residential yard and why this environment is especially important for children. We have chosen to define BIC when planning residential yards by using the following concepts: the child perspective and children's perspective, a good playing environment and the security. Through interviews with planning architects from Malmö’s City Planning Office “Stadsbyggnadskontoret”, this study achieves a better understanding for how planners consider child perspective in the planning process. The theories for this research have been used to examine two physical projects, which both were approved before the UNCRC became a law. In order to achieve a deeper understanding of the difficulties in applying the UNCRC in spatial planning, the research is also applying two public investigations. By that, the study focuses on what difficulties there are with the application of the articles of the UNCRC and how these should be taken into account when planning residential yards in Malmö.