Målet med detta examensarbete har varit att undersöka kunskapsnivån angående vind i bebyggd miljö hos verksamma inom stadsplanering, arkitekter och inom berörda utbildningar samt tillgängligheten på hjälpmedel och information.Vinden påverkas starkt av landskapets utseende. Skog, hav, stad och kuperad terräng har alla olika vindförutsättningar. Inom urban miljö bestäms vindförhållandena av bebyggelseutformningen och byggnadernas omgivning. Historiskt har vindplanering varit en naturlig del av planerandet, inte minst då det gäller jordbruk. Under årens lopp har människor tagit lärdom av tidigare erfarenheter vilket har lett oss fram till dagens kunskapsläge med en rad olika tumregler och hjälpmedel, varav det senaste består i numeriska datorbaserade analysverktyg så som Computational Fluid Dynamics.En god och komfortabel utemiljö utgår ifrån hur vi människor upplever den. Vinden kan göra att det känns upptill 10°C kallare jämfört med då det är vindstilla. I vårt nordliga klimat kan en god vindplanering förlänga utesäsongen avsevärt. Genom att vara medveten om fördelarna och utnyttja dem, samt undvika nackdelarna kan komforten förbättras ansenligt i ett område och även uppnå en social förbättring samt mindre energianvändning för huuppvärmning.Slutsatsen visar att vindplanering är något som ofta glöms bort i praktiken och i utbildningarna, även om tillgängligheten på information är relativt god. För att få ett större hänsynstagande till vind i planeringen krävs en tydlig ansvarsfördelning, uppställda komfortkriterier med kopplade enkla åtgärden samt en allmän attitydförändring. / The objective of this essay has been to examine the level of knowledge concerning wind comfort at pedestrian level in an urban environment among architects, planners and related educations and also to assess the availability of information and technical aids.The wind is strongly affected by the typography and the roughness of the terrain. Woodlands, oceans, cities and mountainous landscape all have different wind conditions. In an urban environment these conditions are set by the building design and the surroundings. Historically, wind planning has been a natural factor in the planning process, especially in an agricultural context. Experience has, from trial and error over the years, led us to what we know today and given us a series of tools and directives, of which the latest are numerical computer based analytical aids, such as Computational Fluid Dynamics.A comfortable pedestrian environment is based on human experience. Wind can cause us to perceive a temperature that is up to 10°C colder compared to calm conditions. In northern climates such as our own, a well planned outer surrounding can extend the summer season considerably. By being aware of the pros and cons of air movement the quality of the wind environment can improve noticeably in a residential area and even create better social conditions and decrease the energy use for heating. The conclusion shows that wind planning is often neglected in practice as well as in education, even though the availability of information is relatively good. In order to achieve a greater consideration to wind in the planning process, clear responsibilities are required along with comfort criteria with simple measures of improvement and a general change in attitude.

Kuststäder är platser i Sverige som är särskilt utsatta för hårda vindar större delar av året. Enligt Gehl är vind det fenomen som påverkar oss människor mest utomhus vilket gör det viktigt att implementera vindhantering vid planering och byggnation av nya stadsdelar och nybyggnationer. Därför har detta arbete fokuserat på att undersöka och förstå hur man kan utforma bebyggelse och de offentliga rummen omkring bebyggelsen så att den hanterar vinden och dessutom främjar ett bättre mikroklimat på ett bättre sätt. Hur spelar bebyggelsens placering och utformning roll för hur blåsigt eller vindstilla det är på platsen?  För att förstå detta så har arbetets kunskapsöversikt brutit ner vind och mikroklimat för att skapa en förståelse för vad de innebär och sedan lagt till bebyggelse i sambandet för att reda ut på vilket sätt, när och varför vinden bryts eller fångas vid den bebyggda strukturen. Kunskapsöversikten mynnade ut i en jämförande lista med konkreta tillämpningar som tillsammans med platsanalyser av två områden i kuststäder där analyser av de bebyggda strukturerna, placeringar och dess utformning sammanställdes till ett gestaltningsprogram. Detta program med konkreta strategier styrde arbetets gestaltningsförslag som undersökte hur utformning och placering av bebyggelse kunde göras annorlunda för att bättre hantera vind och främja ett bättre mikroklimat.  Studiens resultat visade att det viktigaste och mest effektiva sätt att hantera vind och främja ett bättre mikroklimat är att bryta vindens framfart. Då en plats mikroklimat är starkt kopplat till vindens hastighet så gynnas mikroklimatet drastiskt genom att man skapar platsbildningar mellan bebyggelse som inte påverkas av vind. Genom att implementera detta möjliggjorde gestaltningsförslaget dessutom för fler upplevelser, funktioner och platsbildningar med behagliga klimat att vistas vid.