Avfolkning är ett problem för många landsbygdskommuner och de försöker mer eller mindre aktivt göra något åt det. I den här uppsatsen har en textanalys gjorts av tre hälsingekommuners översiktsplaner med syfte att undersöka vad kommunerna gör för att främja återflyttning för att minska avfolkningen. De tre kommunerna som valts ut är Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn, kommunerna har en historik av att samarbeta med varandra inom olika områden och tillhör samma arbetsmarknadsregion, men de har olika förutsättningar när det gäller pendling och bostäder. Kommunernas översiktsplaner delades upp i fyra teman, 1 boende, 2 service, 3 arbete och utbildning samt 4 infrastruktur och kommunikation. Dessa fyra teman användes sedan som utgångspunkt för analysen av översiktsplanerna och för att se om kommunerna ser återflyttning som ett alternativ för att lösa problemet med avfolkning. Kommunerna hade likartade lösningar på problemet. Alla kommunerna vill använda sin vackra miljö för att locka människor att flytta till dem och kommunerna vill förbättra pendlingsmöjligheterna för att göra det möjligt för fler människor att bo i kommunerna. Men ingen av kommunerna presenterar någon strategi för att främja återflyttning.

Kulturmiljöer finns överallt runt om oss. Planerad påverkan av vår omvärld påbörjades redan under medeltiden och har genom historien varit uttryck för både säkerhetsfrågor och makt. Kulturmiljövårdens riksintresse etableras på 1970-talet och skyddas av miljöbalken. Plan- och bygglagen infördes 1987 och ställde krav på att kommuner ska producera en översiktsplan som tar ställning till långsiktiga markanvändnings- och byggfrågor. I översiktsplaner behandlas även kulturmiljövärden i kommunerna och syftet med detta arbete är att utreda hur detta begrepp tolkas och arbetas med i kommunal planering. Detta görs genom en diskursanalytisk fallstudie över sex skånska kommuner. Dessa är Burlöv, Eslöv, Höör, Simrishamn, Trelleborg och Ängelholm. Översiktsplanerna har valts utifrån deras aktualitet. Varje översiktsplan presenteras för sig i resultatdelen och jämförs och analyseras i diskussionen. Värdeord och förekommande begrepp presenteras i en matris. Det framkommer att kulturmiljöerna presenteras som något som ger karaktär och identitet till kommunerna men används främst som en resurs för rekreation och näringslivet. Det framkommer också att kommunerna vill öka kunskapen om kulturmiljövärden generellt. När kulturmiljöer ses som en resurs kan värdefrågor uppstå och synlighet och påtaglighet blir värdehöjande. Många svårtolkade kulturmiljöer riskerar att försvinna. Ett par kommuner nämner skapandet av nya kulturmiljövärden. Diskussionen avslutas med att konstatera att saker måste försvinna för att nya saker ska få plats.

This thesis examines prerequisites for wind power diffusion in a county in Sweden that quite recently was concidered to be of interest for electricty production from renewable energy sources. Three different municipalities: Falun, Mora and Orsa in the county of Dalarna are highlighted.  Their view on permitting processes of wind power installations are investigated. Other actors, such as exploiters and local citizens are also being analysed. This study shows that the local acceptance was very high when the first wind power parks were built, much thanks to local politicians and local citizens. For the politicians the wind power symbolised a key to a better green society, for the local citizens the wind power meant some economical advantages. The first wind power parks were localised to areas because of good wind conditions and social factors, especially from local communities. However, results from this study shows that the acceptance for wind power the last few years, in generel, has decreased.  The local authorities have also been conscious of some negative consequenses from already built wind power parks.  As a response they started to add planning tools to the permitting process.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner. Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden. Samtliga kommuner är överrens om att exploateringar ska ske i anslutning till befintliga tätorter och oexploaterade områden ska låtas bli. När det gäller erosionsrisker och havsnivåhöjningar visade resultatet på att det finns tre grupper som kommunerna kunde delas in i: Kommuner med planering, kommuner som hänvisar till att planer är på väg och sedan kommuner som inte nämner något om riskerna i sin översiktsplan. Indelningen påvisade att det var få kommuner som hade klara planer på hur dessa risker skulle förebyggas. Dock var det många kommuner, ca 60 %, som hänvisade till att de ska planera för dessa risker i kommande översiktsplan. Slutligen förhöll sig kommunerna ganska väl till länsstyrelsens rekommendationer.  Det finns naturligtvis undantag, då kommunerna ansåg att området kan vara till något annat än vad länsstyrelsen rekommenderade. Men i huvuddrag var kommunernas översiktsplaner någorlunda sammanstämmig med länsstyrelsens råd.

Urban sprawl är ett problem i hela världen. Ekonomi, hälsa, miljö och jordbruksmark är några saker som stadsutbredningen har effekter på (Habibi, 2011). I USA började problemen med urban sprawl efter andra världskriget när möjligheter till billiga bolån skapades. Detta gjorde att fler människor hade möjlighet att flytta till enfamiljshus i förorterna och användandet av bil som transportmedel ökade (Duany, 2010). Stadsutbredningen i Sverige startade efter andra världskriget då bilismen ökade även här. Den svenska trafikplaneringen var influerade av den nordamerikanska planeringsmodellen med resultatet att boendetätheten minskade med upp emot en tredjedel (Svenska Naturskyddsföreningen, 2006).     Det finns en hel del metoder för att motarbeta och kontrollera stadsutbredningen. Exempel på metoder är förtätning och sätt att reducera och kontrollera trafik (Habibi, 2011) samt mer djupgående strategier som urban growth boundaries och green belts (Gennaoi et al, 2009).   Eftersom det finns väldigt lite information om urban sprawl i Sverige, så handlar detta arbete om att göra en fallstudie för att undersöka hur åtta svenska kommuner arbetar med att kontrollera och motverka urban sprawl. Dessa kommuner är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping och Helsingborg. Kommunernas översiktsplaner har studerats med målet att påvisa fyra metoder för att motverka urban sprawl som identifieras av Habibi (2011).   Sverige är och har varit påverkat av urban sprawl (Svenska Naturskyddsföreningen, 2006). Undersökningen av översiktsplanerna i de svenska kommunerna visar också att alla arbetar mot en hållbar utveckling av sin stad genom förtätning och utbyggnad av kollektivtrafiken. Kommunerna använder sig av generella metoder som förtätning och kontroll av trafik men använder sig inte av några mer specifika och mer djupgående metoder som urban growth boundaries och green belts. Detta kan bero på flera saker, bland annat att de mer djupgående metoderna inte nämns av kommunerna i deras översiktsplaner utan istället kanske finns med i detaljplanerna.

In a time where environmental consciousness has become a more pressing matter the public libraries have the opportunity to influence and inspire their communities to take a stand towards more environmentally sustainable communities. The purpose of this bachelor thesis is to contribute to the discussion about the role of the public library in environmental issues and ecological sustainable development in relation to municipal government documents. Three municipalities with pronounced environmental focus were chosen, these are the municipality of Gävle, Helsingborg and Lund. The following questions were discussed: “What’s the role of three public libraries interms of ecological sustainability in relation to their respective municipalities' governing documents?” “What does the work involving ecological sustainability in the three municipalities' governing documents look like?” ”What does the three public libraries activities look like from an ecological sustainability perspective?”. The findings in this study were based on semi-structured interviews with informants from the public libraries in the chosen municipalities along with the municipal government documents. The material were analyzed through qualitative content analysis using Kathryn Millers concepts envionmental leader and environmental educator and Ali AlQahtany, Yacine Rezgui och Haijiang Li’s SUPD Model for a sustainable urban planning. The results show that the selected libraries to a large extent show signs that they work on the basis of municipal government documents. The study also shows that the libraries primarily take the role of environmental leaders, rather than educators. The SUPD Model was used to a large extent and correlated with the municipal documents.

Denna uppsats är skriven som ett examensarbete på Kandidatprogrammet i fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola år 2023 och handlar om användbarhet och tillgänglighet för medborgare i digitala översiktsplaner. Internationella och nationella direktiv om digitalisering inom offentlig sektor har föranlett en omställning av den kommunala verksamheten. En del i omställningen är nya lagkrav kring digitalisering av planinformation, där kraven på översiktsplaner nyligen har beslutats och börjar gälla 1 januari 2027. Vissa kommuner har på eget initiativ redan utvecklat och antagit digitala översiktsplaner eftersom de har sett fördelar med formatet, där användarupplevelsen får nya möjligheter med webbutformning och interaktiva kartsystem. Digitala offentliga handlingar omfattas av tillgänglighetskrav som bygger på att systemen ska vara användbara för individer med olika förutsättningar. Det är inga nya krav, men eftersom beslutet om att översiktsplaner ska digitaliseras är nytt så finns inget ramverk på hur tillgänglighetskravet ska tas tillvara. Dagens digitala översiktsplaner har därför brister i utformningen avseende användbarhet och tillgänglighet för användaren, där medborgaren med begränsade förkunskaper kring översiktlig planering är de som påverkats mest. I studien undersöks vilka aspekter som fungerar väl i dagens digitala översiktsplaner samt vilka som inte tillgodoser krav på tillgänglighet. Slutligen lyfts hur detta kan komma att påverka planeringspraktiken. Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en frågemodell som framställts ur det teoretiska ramverket. Undersökningen grundar sig i dokumentstudier och frågemodellen appliceras på översiktsplaner från Lerum, Helsingborg, Eskilstuna och Sigtuna kommun. För att få ett mångsidigt perspektiv på användbarhet och tillgänglighet i digitala översiktsplaner besvaras frågorna i modellen med hjälp av fyra personas som har olika förutsättningar.  Studiens teoretiska ramverk baseras på DIGG:s webbriktlinjer. I riktlinjerna identifieras fyra teman som ligger till grund för studiens ramverk. De fyra teman som identifierats som betydelsefulla för användbarhet och tillgänglighet är text, layout, navigering och interaktiv karta. Från dessa fyra teman och kriterier enligt DIGG:s webbriktlinjer har en frågemodell framställts för att analysera planernas användbarhet och tillgänglighet. Studiens resultat visar att små detaljer som rubriksättning och fungerande reglage av zoomknapp kan verka obetydliga men har stor inverkan på användbarhet och tillgänglighet i digitala planer. Det framkommer även att digitala planer kan vara mer användbara än analoga alternativ eftersom de möjliggör anpassning efter individens behov förutsatt att planerna följer webbriktlinjerna och de lagar- och regelverk som finns att tillgå. Studien visar även att ansvaret idag ligger hos planeraren och kommunerna för att tillgodose att lagkraven och riktlinjerna uppfylls.

Social hållbarhet utgör tillsammans med ekonomisk och ekologisk, de tre hållbarhetsdimensionerna. Ekonomisk och ekologisk hållbarhet har länge varit prioriterade aspekter inom den fysiska planeringen, medan social hållbarhet har förlorat sin plats på agendan. Syftet med studien var därefter att uppmärksamma hur social hållbarhet hanterades i översiktsplaner samt analysera hur arbetet under planeringsprocessen hanterades utöver resultatet i översiktsplanen. Denna studie möjliggjorde en utveckling för vad begreppet social hållbarhet innefattar genom en identifiering av strategier som forskning påvisat. Strategierna utifrån tidigare forskning och som återfinns i teoriavsnittet avgränsades till mångfald, interaktion, deltagande, platsidentitet, säkerhet och trygghet, rättvisa, engagemang samt inflytande. För att besvara studiens forskningsfrågor har kvalitativa metoder i form av dokumentstudie och intervjuer genomförts. Eskilstuna, Halmstad, Karlstad, Sundsvall och Växjö kommuns översiktsplaner granskades utifrån de utvalda strategierna och en innehållsanalys av plandokumenten genomfördes, vilket bidrar med en tydligare förståelse för strategiernas sammanhang. Intervjuer med respektive utvald kommun utfördes för att bidra med en djupare förståelse för hur social hållbarhet hanteras i kommunal planering, utöver översiktsplanerna. Materialet sammanställdes i bedömningsmallar för respektive metod. Bedömningsmallarnas syftade till att visuellt jämföra och bedöma kommunernas definition av social hållbarhet, utvalda strategier utifrån tidigare forskningsöversikt och hur kommunerna hanterar uppföljning med sociala frågor. Uppbyggnaden av bedömningsmallarna grundades i forskningsöversiktens definitioner av utvalda strategier och bedömningen skedde utifrån färgkodning. Färgkodningen syftade till om översiktsplanerna och intervjuer med respektive kommun hanterade strategierna väl, delvis eller inte alls och användes som analysverktyg för att besvara givna forskningsfrågor. Resultatet påvisade att delar av strategierna hanterades väl i studien och att dessa strategier var allmänt kända inom kommunerna för att uppnå socialt hållbara samhällen. Det som kunde utläsas från resultatet var att åtgärderna för att uppnå vissa strategier saknade forskningsstöd samt att de strategier som inte behandlades i översiktsplanen eller intervjuerna saknade kommunala riktlinjer av åtgärder. Avsaknaden av en lokal definition för social hållbarhet samt en tystnad kring frågor om social genomsyrade alla kommuner, vilket bidrog till en problematik att upprätta åtgärder och riktlinjer för social hållbarhet. Strategierna som har behandlats i studien är huvudsakliga strategier från tidigare forskning för att uppnå målet, vilket i den här studien var social hållbarhet. Upprättandet av lokala definitioner för social hållbarhet i den fysiska planeringen bidrar till möjligheten att upprätta åtgärder samt synliggöra hur den sociala hållbarheten påverkar den fysiska planeringen samt arbetssätt för att öka den sociala hållbarheten i framtida planering. Studien uppmärksammade en tystnad i översiktsplanerna över hur arbetet med social hållbarhet framställdes. / Social sustainability, together with economic and ecological sustainability, constitute the three dimensions of sustainability. Economic and ecological sustainability have long been priorities in spatial planning, while social sustainability has lost its place on the agenda. The aim of the study was to draw attention to how social sustainability is dealt with in master plans and to analyse how the work during the planning process are dealt with in addition to the results in the master plan. This study allowed for an advancement of what the concept of social sustainability entails through the identification of strategies that research has demonstrated. The strategies based on previous research, and found in the theory section of this study, are delineated as diversity, interaction, participation, place identity, safety and security, equity, engagement, and influence.  In order to answer the research questions of the study, qualitative approaches in the methods in the form of document study and interviews were conducted. Eskilstuna, Halmstad, Karlstad, Sundsvall and Växjö master plans were reviewed based on the selected strategies and a content analysis of the plan documents was conducted. Interviews with each selected municipality were conducted to contribute with a deeper understanding of how social sustainability is handled in municipal planning, beyond the master plans. The material was compiled in assessment templates for each method. The aim of the assessment templates was to visually compare and assess the municipalities` definition of social sustainability, the selected strategies based on previous research overviews, and how the municipalities handle follow-up with social issues. The structure of the assessment templates was based on research overviews` definitions of selected strategies and assessments were made based on colour coding. The colour coding aimed at whether the master plans and interviews with each municipality handled strategies well, in part or not at all and were used as an analysis tool to answer given research questions.  The results of the study showed that some of the strategies are well addressed in the methods and that these strategies are widely known within the municipalities to achieve socially sustainable communities. What could be inferred from the results was that the measures to achieve some strategies lacked research support and that the strategies not addressed in the master plan or in the interviews lack municipal guidelines of measures. The lack of a local definition for social sustainability and a silence for social issues permeates all municipalities, which contributed to a problem of measures and guidelines for social sustainability. The strategies addressed in the study are main strategies from previous research to achieve the goal, which in this study is social sustainability. The establishment of local definitions for social sustainability in spatial planning contributes to the possibility of establishing measures and visibility on how social sustainability affects spatial planning and working methods to increase social sustainability in future planning. The study drew attention to a silence in the master plans on how the work on social sustainability is presented.   Social sustainability, together with economic and ecological sustainability, constitute the three dimensions of sustainability. Economic and ecological sustainability have long been priorities in spatial planning, while social sustainability has lost its place on the agenda. The aim of the study was to draw attention to how social sustainability is dealt with in master plans and to analyse how the work during the planning process are dealt with in addition to the results in the master plan. This study allowed for an advancement of what the concept of social sustainability entails through the identification of strategies that research has demonstrated. The strategies based on previous research, and found in the theory section of this study, are delineated as diversity, interaction, participation, place identity, safety and security, equity, engagement, and influence.  In order to answer the research questions of the study, qualitative approaches in the methods in the form of document study and interviews were conducted. Eskilstuna, Halmstad, Karlstad, Sundsvall and Växjö master plans were reviewed based on the selected strategies and a content analysis of the plan documents was conducted. Interviews with each selected municipality were conducted to contribute with a deeper understanding of how social sustainability is handled in municipal planning, beyond the master plans. The material was compiled in assessment templates for each method. The aim of the assessment templates was to visually compare and assess the municipalities` definition of social sustainability, the selected strategies based on previous research overviews, and how the municipalities handle follow-up with social issues. The structure of the assessment templates was based on research overviews` definitions of selected strategies and assessments were made based on colour coding. The colour coding aimed at whether the master plans and interviews with each municipality handled strategies well, in part or not at all and were used as an analysis tool to answer given research questions.  The results of the study showed that some of the strategies are well addressed in the methods and that these strategies are widely known within the municipalities to achieve socially sustainable communities. What could be inferred from the results was that the measures to achieve some strategies lacked research support and that the strategies not addressed in the master plan or in the interviews lack municipal guidelines of measures. The lack of a local definition for social sustainability and a silence for social issues permeates all municipalities, which contributed to a problem of measures and guidelines for social sustainability. The strategies addressed in the study are main strategies from previous research to achieve the goal, which in this study is social sustainability. The establishment of local definitions for social sustainability in spatial planning contributes to the possibility of establishing measures and visibility on how social sustainability affects spatial planning and working methods to increase social sustainability in future planning. The study drew attention to a silence in the master plans on how the work on social sustainability is presented.

Denna studie handlar om social hållbarhet och om hur fyra olika kommuner i den fysiska planeringen hanterar och metodiskt arbetar med detta ämne. Syftet är att undersöka vilken prioritet som frågor kring social hållbarhet har i den kommunala planeringsprocessen och hur man metodiskt arbetar med dessa frågor. Syftet är också att undersöka den sociala hållbarhetens potentiella koppling till blandstaden. Undersökningen har genomförts genom att studera kommunernas översiktsplaner, utvalda detaljplaner och de policydokument som planerna hänvisar till. Innehållet har sedan analyserats i relation till teorier kring social hållbarhet och blandstaden. Intervjuer med tjänstemän på samhällsbyggnadsenheterna på respektive kommun har också genomförts för att få en bild av hur man i planprocessen hanterar detta. Resultatet visar på att man i kommunernas översiktsplaner på liknande sätt avhandlar ämnet social hållbarhet och att man även har liknande målsättningar och visioner kring ämnet. I de studerade detaljplanerna skiljer sig dock i vilken utsträckning och på vilket sätt social hållbarhet behandlas i planbeskrivningarna. Större planer tenderar att ha större inslag av reflektioner kring planens inverkan på sociala hållbarhetsfrågor, medan många mindre planer inte alls avhandlar ämnet. Genom de intervjuer som genomfördes framkom att planering kring dessa frågor anses svårt och man många gånger inte anser sig ha specifika metoder som kan att påverka den fysiska planeringen. Alternativt anser man inte att kommunen som organisation använder de metoder som finns. De konkreta metoder som kommunerna använde var; markanvisning, medborgardialog och socialkonsekvensanalys. En tjänsteman nämnde att hen personligen använde Göteborgsmatrisen och en annan hade kontinuerliga möten med lokala mäklare för att följa flyttrender bland kommunens invånare. Samtliga tjänstemän talade om "blandstad", om än i varierande termer, som tätt sammankopplat med socialt hållbara städer och samhällen. De reflektioner som resultatet av denna undersökning slutligen genererat handlar om socialkonsekvensanalysens potentiella roll som konkret metod för kommuner att tillämpa men också om ett eventuellt behov av en lagstiftning liknande den som finns för upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Båda dessa verktyg borde kunna användas på ett analyserande sätt för att värdera och bedöma eventuella åtgärders inverkan på sociala och ekologiska värden. / This bachelor thesis is about social sustainability, more specifically it is about how four different municipal areas handles issues about social sustainability in their spatial planning. The aim of this thesis is to investigate the priority of this topic and which methods that are used to deal with this subject. The purpose is also to investigate the possible connection between social sustainability and mixed use-city. The analysis has been made by studying comprehensive plans, detailed development plans and other documents connected to the plans. The content of these document has then been analyzed in relation to theories about social sustainability and mixed use-city. Municipal officials have been interviewed to get at more nuanced view on how social sustainability is incorporated into the process of planning. The result shows that the four comprehensive plans in a similar way talk about the aims of planning for social sustainability. In the detailed development plans the difference however is significant, varying to what extent and in what way social sustainability is described the planning specification. Bigger plans tend to include the subject in a more extensive way, whilst smaller many plans don't incorporate social sustainability at all. During the interviews many of the officials said that planning for social sustainability is difficult matter and called for more concrete methods, and for the municipality to use the methods available, to affect the spatial planning. The methods used were; land allocation, civil dialogue and social impact assessment. One official mentioned that he/she personally used the Gothenburg-matrix and another had regular meetings with local brokers. All officials talked about mixed use in connection to social sustainability. The conclusion that the result of this analysis finally led to is about the social impact assessment as a suitable method for planning for social sustainability, but also about the potential need for a legislation. Perhaps that could be the way to include social sustainability into the process of planning.

This thesis examines prerequisites for wind power diffusion in a county in Sweden that quite recently was concidered to be of interest for electricty production from renewable energy sources. Three different municipalities: Falun, Mora and Orsa in the county of Dalarna are highlighted.  Their view on permitting processes of wind power installations are investigated. Other actors, such as exploiters and local citizens are also being analysed. This study shows that the local acceptance was very high when the first wind power parks were built, much thanks to local politicians and local citizens. For the politicians the wind power symbolised a key to a better green society, for the local citizens the wind power meant some economical advantages. The first wind power parks were localised to areas because of good wind conditions and social factors, especially from local communities. However, results from this study shows that the acceptance for wind power the last few years, in generel, has decreased.  The local authorities have also been conscious of some negative consequenses from already built wind power parks.  As a response they started to add planning tools to the permitting process.