Denna studie syftar främst till att undersöka investeringsviljan till att bygga en solcellsanläggning, på Porsön i Luleå, som lokalbefolkningen kan köpa andelar i. Enligt nyttoteori väljer individer att konsumera de varor och tjänster som ger störst nytta och är begränsade av inkomsten. Normbaserad nyttoteori visar att människor vill agera i riktning mot vad som är ett idealt beteende, dessa individer påverkas även av hur andra människor agerar och vill uppfattas som ansvarstagande. Data samlades in med hjälp av en enkät som delades ut till 1500 hushåll på Porsön för att studera vilka faktorer som bidrar till att individer är villiga att investera i ett hypotetiskt projekt med en solcellsanläggning på Porsön samt den genomsnittliga betalningsviljan. Studien undersöker även det allmänna stödet för en anläggning och om det finns en social acceptans gentemot en sådan. De variabler som blev signifikanta och således påverkar investeringsviljan var respondenternas ålder, teknikintresse, solenergisatsning och utsläppsansvar. Endast en socioekonomisk egenskap, ålder, hade betydelse för investeringsviljan, vilket skiljer sig från egenskaperna som påverkar acceptansen för fastighetsbaserad solel. Det som har betydelse för investeringsviljan är individernas intresse för miljö-, teknik- och energifrågor. Slutligen, blev den genomsnittliga betalningsviljan 3 000 kronor, vilket betyder att hushållen skulle förse en del av deras behov med elektricitet från solel.

Tidigare implementeringsforskning har fördjupat förståelsen för faktorer som påverkar och kan utgöra hinder för ett effektivt genomförande av olika politiska åtgärder. Denna studie syftar till att bidra till denna tidigare forskning genom att analysera relationen mellan social acceptans och graden av implementering. Detta då social acceptans, som tidigare har studerats som en begränsande faktor i beslutsfattandefasen, inte har getts samma uppmärksamhet som ett potentiellt hinder för implementering. Social acceptans har operationaliserats till två konkreta och mätbara variabler, motstånd och allmän opinion. Med en kvantitativ ansats och multipel regressionsanalys har relationen empiriskt studerats genom att titta på tillståndsgiven vindkraft i norra Sverige. Resultaten visar att ett högre motstånd har en signifikant negativ inverkan på implementeringsgraden, vilket innebär att projekt som möter större lokalt motstånd har en lägre sannolikhet att framgångsrikt implementeras. Å andra sidan visar allmän opinion ingen signifikant effekt på implementeringsgraden. Ett positivt allmänt stöd för vindkraft räcker därmed inte alltid för att säkerställa framgång på lokal nivå. Dessa resultat är betydelsefulla eftersom de understryker att somliga aspekter av social acceptans kan förklara varför implementeringsmisslyckanden sker på lokal nivå. I fallet med tillståndsgiven vindkraft ter sig dessa aspekter dessutom vara så pass avgörande att inte ens vinstdrivande faktorer såsom gynnsamma fysiska förutsättningar för vindkraftsutveckling kan mildra effekterna av dem.

This thesis examines prerequisites for wind power diffusion in a county in Sweden that quite recently was concidered to be of interest for electricty production from renewable energy sources. Three different municipalities: Falun, Mora and Orsa in the county of Dalarna are highlighted.  Their view on permitting processes of wind power installations are investigated. Other actors, such as exploiters and local citizens are also being analysed. This study shows that the local acceptance was very high when the first wind power parks were built, much thanks to local politicians and local citizens. For the politicians the wind power symbolised a key to a better green society, for the local citizens the wind power meant some economical advantages. The first wind power parks were localised to areas because of good wind conditions and social factors, especially from local communities. However, results from this study shows that the acceptance for wind power the last few years, in generel, has decreased.  The local authorities have also been conscious of some negative consequenses from already built wind power parks.  As a response they started to add planning tools to the permitting process.

Sociala mediers ideal är något som påverkar, speciellt i unga åldrar där man redan kämpar med att skapa sigen identitet. Det finns en problematik med att alltid behöva framställa sig positivt på grund av det påverkar ungdomars identitetsskapande och kan skapa press. Ungdomar vill visa en utsida som är perfekt och allt vad det innebär för att skapa social acceptans. Alkohol är något som historiskt alltid har funnits där och har genom tider symboliserat olika saker. På grund av den tidiga exponeringen av ungdomar skapar de sig en image som de behöver upprätthålla genom olika sociala medier vilket påverkar deras identitet. Popularitet, status och likes är något som går hand i hand vilket visar sig på de sociala kanalerna där behöver bevisa och dokumentera för den sociala massan vad man gör och vilka man umgås med för att skapa social status och acceptans. Undersökningar visar att konsumering av alkohol tycks ta sig mindre plats i ungdomars liv, samtidigt finns det en press om ett visst ideal och en livsstil som ungdomar ska ha för att bli socialt accepterade där alkohol är inkluderat. Man skålar i champagneglas vid 14 års ålder men är det champagne i glasen eller är det endast en yta? Genererar alkohol fortfarande status och behöver ungdomar upprätthålla en image om att de lever i en alkoholkultur? Denna studie vill belysa hur förhållandet mellan ungdomar och alkohol som statusmarkör är på Instagram. För att kunna ta reda på ungdomars upplevelser och erfarenheter är det lämpligt att prata med dem, därför har jag valt att använda mig av kvalitativa samtalsintervjuer med 14 - och 15 åriga ungdomar från två olika delar i Göteborg. Genom tidigare forskning, teorier och egna erfarenheter har jag kunnat utvinna utgångspunkter för studien. Framförallt har denna studien förankrats med Erving Goffmans teorier om självpresentation och image management och dragit paralleller till dagens samhälle och hur ungdomar använder sig av olika självpresentationstekniker för att visa olika versioner av dem själva online och offline. Sammanfattningsvis kan man se ett mönster av att vissa ungdomar som intervjuades vill framhäva sig själva på ett visst sätt på sitt offentliga konto för att skapa social interaktion och social acceptans vilket alkohol är en stor del av den acceptansen trots att man inte dricker själv. För samhället är det viktigt att förstå hur stor plats Instagram och den press som följer med och hur viktigt det är för dom att visa en sida utåt som är perfekt och hur alkohol har en inverkan på ungdomar trots att det inte syns i alkoholkonsumtionsmätningar.

Övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska har rapporterats som svår och risken för att bli sjukskriven till följd av utmattning är stor. Var tredje nyutexaminerad sjuksköterska känner sig inte förberedd för arbetslivet efter avklarad utbildning och flera sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Syftet med den här studien är att belysa vilka utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under övergången från student till kliniskt yrkesverksam. Litteraturstudien grundas i analys av kvalitativ forskning. 12 kvalitativa artiklar med global spridning har analyserats enligt en analysmetod av Friberg och utgjort grund för resultatet. Resultatet presenterades i fem teman: (1) Att vara ny i sin roll som sjuksköterska, (2) Att bli socialt accepterad, (3) Att vara i glappet mellan utbildning och klinisk verklighet, (4) Att vara påverkad av arbetsmiljön och (5) Att tvivla på sin egen förmåga att klara av sjuksköterskerollen. Resultatet visar att sjuksköterskan behöver få tid för att växa in i sin yrkesroll utan att hennes kompetens ifrågasätts av kollegor. Tung arbetsbelastning och tidsbrist skapar inte sällan en moralisk stress som har visat sig påverka sjuksköterskan både fysiskt och psykiskt. Att studera vilka utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under sin första arbetstid är av stor vikt för att en förändring ska kunna ske och för att sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket.

This thesis examines prerequisites for wind power diffusion in a county in Sweden that quite recently was concidered to be of interest for electricty production from renewable energy sources. Three different municipalities: Falun, Mora and Orsa in the county of Dalarna are highlighted.  Their view on permitting processes of wind power installations are investigated. Other actors, such as exploiters and local citizens are also being analysed. This study shows that the local acceptance was very high when the first wind power parks were built, much thanks to local politicians and local citizens. For the politicians the wind power symbolised a key to a better green society, for the local citizens the wind power meant some economical advantages. The first wind power parks were localised to areas because of good wind conditions and social factors, especially from local communities. However, results from this study shows that the acceptance for wind power the last few years, in generel, has decreased.  The local authorities have also been conscious of some negative consequenses from already built wind power parks.  As a response they started to add planning tools to the permitting process.

The global climate threat has intensified Sweden’s ambitions to build wind power stations. This thesis explores the planning of, and opposition to, wind power in the inland rural and forest regions of Sweden. It is in these autonomous communities that the plans are implemented and the aim of the thesis was to, from a local perspective, understand and analyse the planning and acceptance challenges that large-scale wind power development faces in places that are both sparsely populated and have good wind conditions. This thesis is based on qualitative methods and was conducted as two studies. The case study area comprises four municipalities in Dalarna County. The first study analyses the planning and establishment process in three municipalities using interviews and an analysis method called process tracing. The second study analyses one wind power establishment, in which the interviews form the basis for a discourse analytical approach. One striking finding highlights the relationship between the global and the local. Global environment and energy aspects are absent in the local process, and wind power becomes a technical land issue that clashes with other local land interests. Another finding of the study reveals that planning for wind power establishment follows a rational planning tradition. The feelings and memories of the individual – different views regarding the landscape – play a background role in the formal permit process, while measurable observable conditions have a more prominent role. Wind power developers thereby acquire a more significant position than what they probably would have had if the planning had included local residents’ views on wind power in the landscape at an early stage.

The global climate threat has intensified Sweden’s ambitions to build wind power stations. This thesis explores the planning of, and opposition to, wind power in the inland rural and forest regions of Sweden. It is in these autonomous communities that the plans are implemented and the aim of the thesis was to, from a local perspective, understand and analyse the planning and acceptance challenges that large-scale wind power development faces in places that are both sparsely populated and have good wind conditions. This thesis is based on qualitative methods and was conducted as two studies. The case study area comprises four municipalities in Dalarna County. The first study analyses the planning and establishment process in three municipalities using interviews and an analysis method called process tracing. The second study analyses one wind power establishment, in which the interviews form the basis for a discourse analytical approach. One striking finding highlights the relationship between the global and the local. Global environment and energy aspects are absent in the local process, and wind power becomes a technical land issue that clashes with other local land interests. Another finding of the study reveals that planning for wind power establishment follows a rational planning tradition. The feelings and memories of the individual – different views regarding the landscape – play a background role in the formal permit process, while measurable observable conditions have a more prominent role. Wind power developers thereby acquire a more significant position than what they probably would have had if the planning had included local residents’ views on wind power in the landscape at an early stage.

This study examines the KBS-3 method for nuclear waste management developed by the Swedish Nuclear Fuel Waste Management Company (SKB). This report strives to uncover potential challenges and opportunities for the future development of KBS-3. The study is relevant because the Swedish government is investing in nuclear power where waste must be safely stored to protect the environment from radiation. From a technical perspective, the results indicate a difficult balance between developing the method in line with new research and realising the project. A possible method for the future is reprocessing, but even here the need for KBS-3 would remain as a smaller amount of waste still needs to be stored. Furthermore, from a social perspective, there does not seem to be a clear consensus between researchers and the industry, particularly regarding corrosion risks. Although these discussions can improve the method, there is a risk that they may negatively impact public trust in KBS-3. Similarly, regarding the commercialisation of stakeholder management: it is important that social acceptance is earned through genuine engagement rather than something being sold. From a cost perspective, small improvements are crucial for KBS-3. Saving money within the value chain without compromising safety is vital, but SKB must communicate such changes openly to ensure continued social acceptance. Balancing conflicting goals: technology, social acceptance, and costs seem to reflect a broader societal challenge where different interests often oppose each other. While some may be satisfied with KBS-3 for final disposal even in the future, others may want to continue striving for a solution that does not burden future generations at all. Regardless, KBS-3 can continue to develop as a solution for nuclear waste management in Sweden until a more sustainable method emerges.