Global initiatives regarding environmental change have increasingly become part of political agendas and of our collective imagination. In order to form sustainable societies, education is considered crucial by organizations such as the United Nations and the European Union. But how is the notion of sustainability imagined and formed in educational practices? What does sustainability make possible, and whom does it involve? These critical questions are not often asked in educational research on sustainability. This study suggests that the absence of critical questions in sustainability education is part of a contemporary post-political framing of environmental issues. In order to re-politicize sustainability in education, this study critically explores how education—as an institution and a practice that is supposed to foster humans—responds to environmental change. The aim is to explore how sustainability is formed in education, and to discuss how these formations relate to ideas of what education is, and whom it is for. This interdisciplinary study uses theories and concepts from cultural studies, feminist theory, political theory, and philosophy of education to study imaginaries of the unknown, nonhuman world in the context of education. The focus of the empirical investigation is on teacher education in Sweden, and more precisely on those responsible for teaching the future generations of teachers – the teacher instructors. With help from empirical findings from focus groups, the study asks questions about the ontological, political, and ethical potential and risk of bringing the unknown Other into education. / Utbildning har globalt fått en central roll i strävanden efter att skapa hållbar utveckling. Initiativ tagna av såväl Förenta Nationerna som Europeiska Unionen, där utbildning och hållbarhet kopplas samman, vittnar om att frågor som rör miljöförändringar har blivit allt viktigare både på de politiska agendorna och i våra kollektiva, kulturella föreställningsvärldar. Men hur formas begreppet hållbar utveckling när det ska göras undervisningsbart? Vilka framtider möjliggör hållbar utveckling i utbildningssammanhang och vem inkluderas i begreppet? Frågor av kritisk karaktär är ofta frånvarande i tidigare utbildningsforskning som rör hållbar utveckling. Denna avhandling tar sin utgångspunkt i att frånvaron av kritiska frågor kan ses som del i en samtida postpolitisk inramning av miljöfrågor i såväl utbildningssammanhang som i samhället i stort. Studien undersöker hur utbildningsväsendet, som är en central institution i fostrandet av framtidens medborgare, tar sig an frågor som rör miljöförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur hållbar utveckling formas genom utbildning samt att diskutera hur dessa formationer relateras till idéer om vad utbildning är och vem som ska utbildas. På så vis söker studien också efter sätt att re-politisera hållbar utveckling i utbildningssammanhang. Avhandlingen är tvärvetenskaplig och använder teorier och begrepp från kulturstudier, feministisk teori, politisk teori och utbildningsfilosofi för att studera vad utbildning som relaterar till natur- och miljöfrågor möjliggör. Empiriskt undersöks svenska lärarutbildare, som ansvarar för att utbilda framtidens lärare. Studien ställer frågor om ontologiska, politiska och etiska aspekter av att öppna upp utbildningen för det som ligger bortom mänsklig kontroll och kunskap. / Sustainable development as an area of knowledge

Breathing is not a common subject in feminist studies. Breathing Matters introduces this phenomenon as a forceful potentiality for feminist intersectional theories, politics, and social and environmental justice. By analyzing the material and discursive as well as the natural and cultural enactments of breath in black lung disease, phone sex work, and anxieties and panic attacks, Breathing Matters proposes a nonuniversalizing and politicized understanding of embodiment. In this approach, human bodies are onceptualized as agential actors of intersectional politics. Magdalena Górska argues that struggles for breath and for breathable lives are matters of differential forms of political practices in which vulnerable and quotidian corpomaterial and corpo-affective actions are constitutive of politics. Set in the context of feminist poststructuralist and new materialist and postconstructionist debates, Breathing Matters offers a discussion of human embodiment and agency reconfigured in a posthumanist manner. Its interdisciplinary analytical practice demonstrates that breathing is a phenomenon that is important to study from scientific, medical, political, environmental and social perspectives. / Andning är inte ett vanligt förekommande ämne inom feministiska studier. Breathing Matters introducerar detta fenomen som har en potential för feministiska intersektionella teorier, politik, social rättvisa och klimaträttvisa. Genom analyser av materiella, diskursiva, naturliga och kulturella dimensioner av andningens formationer, i sjukdomen pneumokonios, telefonsexarbete samt ångest och panikattacker, föreslår Breathing Matters en icke-universialiserande och politiserad förståelse av förkroppsligande. Genom denna ansats konceptualiseras mänskliga kroppar som agentiella aktörer i en intersektionell politik. Magdalena Górska argumenterar att kampen för att andas och för andningsbara liv är ett angeläget ämne för differentiella former av politisk praktik. Denna sårbara och vardagliga praktik som både består av kroppsmateriella och kroppsaffektiva handlingar konstituerar politik. Placerad i en kontext av feminist poststrukturalistisk, nymaterialistisk och postkonstruktivistisk debatt erbjuder Breathing Matters en diskussion kring mänskligt förkroppsligande och agentskap som är omkonfigurerad på ett posthumanistiskt sätt. Den tvärvetenskapliga analytiska praktiken visar att andning är ett fenomen som är viktigt att studera från vetenskapliga, medicinska, politiska, miljömässiga och sociala perspektiv.

This thesis is a contribution to feminist laboratory studies and a critical engagement with the natural sciences, or more precisely research on the biochemical workings and deadly relations of Alzheimer’s disease emanating from a year of field work in a Drosophila fly lab. The natural sciences have been a point of fascination within the field of gender studies for decades. Such sciences produce knowledge on what gets to count as nature and natural, healthy or sick, normal or not, and they have done it with great societal authority and impact throughout European modernity. However, feminist technoscience scholars argue that science and knowledge is socially produced, and political too. Concepts such as nature, animal, human, body, sex, and life itself are not simply given natural realities but phenomena processed through the naturecultures of the laboratory. Situated within such theoretical and methodological approaches, this thesis wonders how scientific facts about Alzheimer’s disease are made in the lab today. What kinds of realities, bodies and ethico-political concerns are enacted? Who gets to live and who gets to die in everyday laboratory practices? Theoretically, the thesis is grounded, particularly, within Karen Barad’s agential realism and posthumanist performativity, and as such it accounts for human and nonhuman entanglements through which AD is performed in the lab in relational ways. In other words, the thesis explores how AD is enacted in the bodies of transgenic fruit flies (Drosophila melanogaster), as these flies embody the disease, live and die with it. Last but not least, the thesis explores the materialities of death, dying, embodiment and biological waste in a biochemistry lab as constitutive parts of the produced knowledge about AD. / Denna avhandling utgör ett bidrag till feministiska laboratoriestudier och är en kritisk analys av naturvetenskaperna. Närmare bestämt är det en feministisk studie av forskning om Alzheimers sjukdom, dess biokemiska verkningar och dödliga relationer utifrån ett års fältarbete som labbtekniker i ett fluglabb. Naturvetenskaperna har under decennier fascinerat genusforskare. Dessa discipliner formar kunskapen om vad som räknas som natur och naturligt, hälsa och sjukdom, normalt eller inte, och de har gjort så med stor samhällelig auktoritet genom Europeisk modernitet. Forskare inom feministiska teknovetenskapliga studier har länge hävdat att vetenskap också är social praktik med politiska implikationer. Begrepp som natur, djur, mänskligt eller kropp, kön och livet självt kan inte tas för givna utan formas också i laboratoriets naturkultur. Med utgångspunkt i sådana feministiska teknovetenskaplig teoribildningar och metodologiska utgångspunkter bearbetar denna avhandling frågor om hur vetenskapliga fakta om Alzheimers sjukdom skapas i laboratoriet idag. Vilka kroppar, verkligheter och etisk-politiska förhållningssätt aktualiseras? Vem får leva och vem får dö i vardagliga laboratoriepraktiker? Teoretiskt bygger avhandlingen framför allt på Karen Barads agentiella realism när den diskuterar sammanvävningen mellan mänskligt och icke-mänskligt, samt det som kallas posthumanistisk performativitet, i relation till Alzheimers sjukdom som den förkroppsligas i transgena fruktflugor (Drosophila melanogaster) i laboratoriet. I särskilt fokus står relationerna som skapas inom den biokemiska forskningen kring död, biologiskt avfall och kroppslighet.