Målet med projektet har varit att utveckla min förmåga att andas hjälpsamt medan jag spelar viola. Framförallt att inte hålla andan då det skapar och förvärrar fysiska samt mentala spänningar som hämmar violaspelet. För att uppnå syftet har jag med hjälp av videologgbok utforskat och  experimenterat med min andning under violaövande. Processen har bestått i att hämta kunskap om hur andning fungerar samt genom videologgboken bli medveten om hur jag andas, hur andningen påverkar mig och hur jag kan påverka andningen. Projektet har resulterat i för mig nya övningar och förhållningssätt kring andning och musicerande samt en förändrad  kroppshållning. Jag har hämtat kunskap och inspiration bland musikaliska och icke-musikaliska sammanhang som yoga, medveten andning, Alexanderteknik, samt hur sångare och andra stråkmusiker förhåller sig till andning. En specialiserad sjukgymnast har gett mig övningar i syfte att  förändra kroppshållningen för att bl.a. underlätta andning under violaspel. Genom att fokusera på andningen har jag hittat ett mer hållbart sätt att spela både kroppsligt, mentalt och musikaliskt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sångelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sångelever på gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd är nödvändigt för att sjunga hälsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av våra informanter hade svårt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvändning, trots att flera uppgav att de har lätt för att använda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar främst stöd till bukmuskulaturen och andningen. Andra områden så som rygg, bröstkorg och solarplexus anses också vara kopplade till stöd. Informanternas stödövningar går oftast ut på att känna muskelaktivitet någonstans i kroppen. Genom en fenomenografisk ansats har vi även kunnat ta reda på hur och på vilket sätt informanterna talade om sina uppfattningar. De flesta uppfattningarna beskrivs utifrån kroppsliga erfarenheter, i motsats till anatomiska förklaringar. Informanterna hade relativt goda uppfattningar om stöd samtidigt som de hade svårt att verbalisera sin kunskap.

Volvo Human Monitoring (VHM) är ett pågående projekt på Volvo Personvagnar där dem bland annat mäter in- och utandning genom en mätutrustning, kallad respiratorisk induktans pletysmograf (RIP), som mäter förändringar av tvärsnittsarean av bröstkorg och buk. När föraren är i rörelse till exempel när hon svänger ändras tvärsnittsarean och en ”störning” i RIP-signalen kan uppkomma. Dessa störningar medför att vid analys av RIP-signalen måste stora manuella justeringar utföras, vilket är mycket tidskrävande, och utrustningens validitet för mätning av in- och utandning ifrågasätts. Syftet med denna studie var att effektivisera analysen av en RIP-signal som registrerats vid bilkörning. Målsättningen var att skapa ett nytt databearbetningsverktyg i Matlab som på ett automatiskt sätt kan detektera in- och utandning från en RIP-signal med högre validitet än det existerande databearbetningsverktyget. I studien utfördes tester på nio förare under bilkörning på landsväg, grusväg, motorväg och i stadstrafik. In- och utandning mättes med en RIP, en pneumotakograf med en tätt sluten ansiktsmask och ett termoelement som var placerad mellan näsa och mun som referensutrustning. Resultatet blev ett databearbetningsverktyg som automatiskt detekterar in- och utandning med högre validitet än det tidigare internutvecklade databearbetningsverktyg. Verktyget markerar sekvenser där risken är stor att RIP mäter in- och utandning på ett felaktigt sätt eller tar bort in- och utandningar under dessa sekvenser beroende på användarens inställningar. Studien har även bidragit till ny kunskap om en alternativ mätutrustning, termoelementet, för att detektera in- och utandning med högre validitet än med RIP under bilkörning.

Denna uppsats handlar om olika tillvägagångssätt att lära ut andning och artikulation på klarinett och saxofon och behandlar främst det faktum att man inte kan se vare sig luften eller tungan (när man spelar). För att kunna hjälpa eleven på bästa sätt måste pedagogen därför ha en väl genomtänkt metod och en mängd olika arbetssätt till hands. Eftersom uppsatsen i första hand handlar om hur man lär ut och inte hur man gör så skulle materialet även kunna vara av intresse för pedagoger som undervisar på andra blåsinstrument. Jag har tittat på både klarinettskolor och mer avancerad litteratur och kan konstatera att det inte finns så mycket skrivet i detta ämne. Störst fokus ligger därför på intervjuer gjorda med fyra erkänt skickliga klarinettister, som dessutom är mycket erfarna pedagoger. Syftet har varit att få veta hur dom gör för att lära ut andning och artikulation. I intervjuerna har jag poängterat att jag vill ha så konkreta svar som möjligt, gärna med exempel på övningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför. Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är. Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning. Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna. De upplevde att det var mindre stressade efter sångtillfället och kände sig dessutom gladare, piggare och mer hoppfulla än innan. / <p>Lärarexamen</p>

Att hantera och kontrollera sin andning är något som de flesta av oss människor gör automatiskt, men ibland kommer vi till stunder då vi behöver ge andningen lite hjälp på traven. Funktionsinriktad MusikTerapi, FMT, kan vara att utmärkt redskap att ta till, när andningstekniken behöver få en skjuts. Andningen kan bearbetas effektivt i FMT på ett lekfullt och avslappnat sätt.   Min slutsats är att kroppen behövs för att andningen ska fungera och andningen behövs för att människan ska fungera. FMT behövs!

Bakgrund: Rygg- och/eller nacksmärta är vanligt förekommande och har stor påverkan på både individ- och samhällsnivå. Tidigare forskning visar på positiva effekter gällande fysisk träning vid dessa smärttillstånd. MediYoga som en form av fysisk träning är en etablerad behandlingsform i Sverige. Utifrån ett kvalitativt perspektiv behöver kunskap kring MediYoga utvecklas. Syfte: Att utforska och beskriva upplevelser och erfarenheter av MediYoga hos personer med rygg- och/eller nacksmärta. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex deltagare, samtliga kvinnor, som utövat MediYoga för sin rygg- och/eller nacksmärta. Studiens dataanalys genomfördes enligt metoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier, “Vägen till MediYoga”, “Faktorer som har påverkat utövandet”, “Upplevda effekter av MediYoga”, “Lärdomar från MediYoga” med tillhörande subkategorier. Utövandet resulterade främst i positiva upplevelser, utifrån både psykiska och fysiska perspektiv. Som träningsform beskrevs det vara individanpassat och applicerbart i vardagen. Konklusion: Övervägande positiva upplevelser beskrevs kring utövandet av MediYoga vid rygg- och/eller nacksmärta. Ur ett kliniskt perspektiv framkom flertalet faktorer att beakta som fysioterapeut så som att uppmärksamma eventuella upplevelser av negativa symtom och känslor hos patienten och fysioterapeutens roll som instruktör.

Under mitt sista läsår på musikhögskolan i Piteå har jag studerat andningstekniker och andningsövningar för blåsinstrument, specifikt flöjtspel. För att studera detta ställde jag två följande frågeställningar: På vilket sätt kan andningsövningar påverka musikaliska parametrar som dynamik, tonlängd och klang och kan användning av tre specifika andningsövningar innebära en förbättrad musikalisk uttrycksförmåga. För att besvara mina frågeställningar har jag valt ut tre olika övningar och försökt använda mig av dem i tre olika stycken. De tre styckena utmanar och ställer olika krav på andningstekniken. Mitt mål var att genom förbättrad andningsteknik och lungkapacitet kunna spela mer sammanhängande och inte behöva kompromissa mitt musikaliska uttryck. I slutändan lyckades jag uppnå de specifika mål jag satt upp, men även funnit att dessa övningar gett mig andra styrkor jag skulle vilja påstå är minst lika viktiga för en flöjtist. Fokuset på andningen i spelandet har resulterat i en större klang som är mer koncentrerad än vad den har varit innan, längre fraser och tydligare och kraftfullare dynamik.

Sammanfattning Detta arbete undersöker om det är möjligt att tillämpa blended learning i sångundervisningen när man undervisar sångelever i andning. Examensarbetet utfördes i mellersta Sverige. Blended learning har som grundpelare att man använder sig av klassrumsundervisning kombinerat med kunskapssökande på internet för att erhålla fler kunskapskällor. Detta får till följd att eleverna har en större möjlighet att äga sin egen läroprocess och utveckla ett kritiskt tänkande. Det förändrar också lärarens roll från auktoritär ledare till rådgivare. I detta arbete har jag intervjuat sånglärare efter att dom gett sina elever i uppgift att lära sig mer om andning genom att titta på instruktionsvideor på youtube som handlar om andning för sång. Resultatet blev positivt då lärarna uppskattade och såg fördelar med metoden. / Abstract The purpose of this study is to examine the possibility to utilize the concept of blended learning when teaching singing-students in basic breathing for singers. The study was performed in central Sweden. Blended learning is based on blending face to face learning experiences and online learning experiences. This method enhances the pupils’ possibility to master their own learning process and it encourages critical thinking. Blended learning also changes the role of the teacher from being sole     supplier of knowledge to being a resource and a reference for the pupil. In this study I interviewed singing teachers after their students had watched instructional Youtube videos focused on breathing for singers. The teachers appreciated the effects this had on the pupils and stated that they were positive to the usage of this method in the future.

Yoga är en filosofi som syftar till att lära oss leva i harmoni och välbefinnande. Gravidyoga är en del av yogan och bygger på Hathayoga och riktar sig till havande kvinnor med syfte att stärka upp kroppen samt att förbereda kvinnan inför sin förlossning genom mental träning. Gravidyoga har till syfte att lära ut andning, avslappning samt kroppsövningar som gynnar den gravida kvinnans förutsättningar att hitta balans mellan hjärta, hjärna, känsla, förnuft, inre och yttre verklighet samt mellan det centrala och perifera nervsystemet. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av att använda gravidyoga under sin förlossning. Livsvärldsintervju valdes som metod för att svara på syftet. Sju intervjuer hölls med kvinnor som under sin graviditet gått på gravidyoga. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier hjälpmedel för att avleda smärta, känsla av kroppskontroll, att uppleva trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnorna hade en positiv upplevelse av att ha använt sig av gravidyoga under förlossningen. Kvinnorna uppgav att de genom gravidyogan kunde hantera förlossningen på ett bra sätt genom att ta fram de ”verktyg” de lärt sig under kursens gång. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns copingstrategier inom yogan så som andning och avslappning som kan vara till stor nytta för att skapa bra förutsättningar för en god förlossningsupplevelse.