Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Härtill 3 uppsatser.

I bakgrundskapitlet presenteras sorgeprocessens olika faser, tidigare forskningsarbeten och litteratur om musik, hjärnan och hälsa, samt den terapeutiska effekt musik och andning kan ha genom lindrandet av smärta. Meditationsandning har en gynnsam effekt på nervsystemet då det är stressdämpande och främjar balansen mellan det aktiva (sympatikus) och det återhämtande (parasympatikus) nervsystemen. Därefter följer en introduktion till musikterapi, GIM (Guided Imagery and Music), Musikandning som är en tillämpning av GIM, samt teorier anknutna till Musikandning. Syftet med arbetet är att undersöka hur musikandning kan användas och fungera som stöd för återhämtning vid sorg inom en avgränsad grupp människor, för att få ett underlag till en kritisk reflektion över denna form av stöd i en sorgeprocess. Mina vägledande frågor har varit: Vad i musikandning kan hjälpa människor i en sorgeprocess? Hur hjälper metoden och finns det något som tyder på att den kan tillämpas generellt? Som forskningsmetod har kvalitativa utvärderingar använts samt ett självskattningformulär med frågor baserade på Världshälsoorganisationens (WHO:s) ’Livskvalitetsskala’. Jag har tillsammans med Dag Körlin, som utvecklat metoden, genomfört två musikandningskurser som del av min fortbildning och Österhaninge församlings/Haninge pastorats fortsatta sörjandestöd. Sju deltagare ur församlingens tidigare sorgegrupper har fullföljt denna kurs bestående av fem gruppsessioner. Samtalen i dessa sessioner har  transkriberats, bearbetats och analyserats. I metodkapitlet har jag sammanställt en fallbeskrivning per deltagare med deras minnesbilder, en sammanfattning av kursutvärderingen och utfallet av självskattningen. I resultat och diskussionskapitlet jämförs studiens resultat med de teorier och den tidigare forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. I analysbearbetningen framkom det att flertalet deltagare hade blivit hjälpt av musikandningskursen. För att svara sammanfattat på mina vägledande frågor i inledningskapitlet på vad som kan hjälpa så tycks den lugnande effekten av andningen och musiken ha gett mer energi i vardagslivet, förbättrad sömn och en positivare syn på framtiden. Då den drabbade och sörjande utsätts för en extra psykisk stress är det extra viktigt med möjlighet till återhämtning. Pendlandet mellan förlustorienterade och återuppbyggnadsorienterade känslor och aktiviter är normalt och man bör se till att kunna hämta energi och göra det man mår bra av för att återhämta sig och kunna stå i svårigheterna. Hur musikandningsmetoden har hjälpt deltagarna är att genom medveten andningsträning aktivera den återhämtande delen av nervsystemet, parasympatikus som minskar stressnivåerna i kroppen och hjälper balansen mellan de mentala och kroppsliga resurser.  Flera av deltagarna har visat en stärkt  inre stabilisering, där de har kunnat hantera sin affektreglering (känsloreglering) till det bättre och därmed skapat förutsättningar för ett inre lugn och en självtillit att de är uthålliga och klarar av svårigheten. Ett tecken på integrationen av sorgeprocessens både förlustorienterade och återuppbyggande känslor. Musiken ger också ett ytterligare element som påverkar hela hjärnan. Den kan väcka latenta känslor, verka som en trygg plats och pocka på motstridiga känslor. Det finns en stor potential i musikens kraft till mobilisering av inre resurser och den stressdämpande och smärtlindrande effekt som musiken visats ha. Musikvalen är viktiga då dess kvalitet och egenskaper som rytm, upprepning och karaktär hjälper andningen att bli grundad och stimulerar till imaginationer, minnesbilder och affekt.        Vad vi kunde observera var våra deltagare drabbade av normal sorg (till skillnad från komplicerad sorg, se sorgens definition i bakgrundskapitlet). Av det som presenterats i bakgrundskapitlet och teoretiskt ramverk för uttryckande konstterapi, så framkom följande från deltagarna: arketypiska urbilder ofta av naturen; en cyklisk rörelse mellan positiva och negativa upplevelser ofta i form av färg;  ett toleransfönster där både det svåra och hoppfulla kunde finnas som tyder på mobilserandet av egna inre skyddsmurar och psykologiska resurser.  Även transpersonliga och andliga upplevelser förekom, en deltagare uttryckte att ‘lyssna på musiken är som att uppleva andlighet i kroppen’. Avslutningsvis förs diskussioner kring arbetets betydelse och fortsatta studier inom området.

Syftet med arbetet är att undersöka hur musikandning kan användas och fungera som stöd för återhämtning vid sorg inom en avgränsad grupp människor, för att få ett underlag till en kritisk reflektion över denna form av stöd i en sorgeprocess. Mina vägledande frågor har varit: Vad i musikandning kan hjälpa människor i en sorgeprocess? Hur hjälper metoden och finns det något som tyder på att den kan tillämpas generellt?     I bakgrundskapitlet presenteras sorgeprocessens olika faser, tidigare forskningsarbeten och litteratur om musik, hjärnan och hälsa, samt den terapeutiska effekt musik och andning kan ha genom lindrandet av smärta. Meditationsandning har en gynnsam effekt på nervsystemet då det är stressdämpande och främjar balansen mellan det aktiva (sympatikus) och det återhämtande (parasympatikus) nervsystemen. Därefter följer en introduktion till musikterapi, GIM (Guided Imagery and Music), Musikandning som är en tillämpning av GIM, samt teorier anknutna till Musikandning. Som forskningsmetod har kvalitativa utvärderingar använts samt ett självskattningformulär med frågor baserade på Världshälsoorganisationens (WHO:s) ’Livskvalitetsskala’. Jag har tillsammans med Dag Körlin, som utvecklat metoden, genomfört två musikandningskurser som del av min fortbildning och Österhaninge församlings/Haninge pastorats fortsatta sörjandestöd. Sju deltagare ur församlingens tidigare sorgegrupper har fullföljt denna kurs bestående av fem gruppsessioner. Samtalen i dessa sessioner har  transkriberats, bearbetats och analyserats. I metodkapitlet har jag sammanställt en fallbeskrivning per deltagare med deras minnesbilder, en sammanfattning av kursutvärderingen och utfallet av självskattningen. I diskussionskapitlet jämförs studiens resultat med de teorier och den tidigare forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. I resultatkapitlet och analysbearbetningen framkom det att flertalet deltagare hade blivit hjälpta av musikandningskursen. För att svara sammanfattat på mina vägledande frågor i inledningskapitlet på vad som kan hjälpa så tycks den lugnande effekten av andningen och musiken ha gett mer energi i vardagslivet, förbättrad sömn och en positivare syn på framtiden enligt självskattningsresultaten. Då den drabbade och sörjande utsätts för en extra psykisk stress är det extra viktigt med möjlighet till återhämtning. Pendlandet mellan förlustorienterade och återuppbyggnadsorienterade känslor och aktiviter är normalt och man bör se till att kunna hämta energi och göra det man mår bra av för att återhämta sig och kunna stå i svårigheterna. Hur musikandningsmetoden har hjälpt deltagarna är att genom medveten andningsträning aktivera den återhämtande delen av nervsystemet, parasympatikus som minskar stressnivåerna i kroppen och hjälper balansen mellan de mentala och kroppsliga resurser.  Flera av deltagarna har visat en stärkt  inre stabilisering, där de har kunnat hantera sin affektreglering (känsloreglering) till det bättre och därmed skapat förutsättningar för ett inre lugn och en självtillit att de är uthålliga och klarar av svårigheten. Ett tecken på integrationen av sorgeprocessens både förlustorienterade och återuppbyggande känslor. Musiken ger också ett ytterligare element som påverkar hela hjärnan. Den kan väcka latenta känslor, verka som en trygg plats och pocka på motstridiga känslor. Det finns en stor potential i musikens kraft till mobilisering av inre resurser och den stressdämpande och smärtlindrande effekt som musiken visats ha. Musikvalen är viktiga då dess kvalitet och egenskaper som rytm, upprepning och karaktär hjälper andningen att bli grundad och stimulerar till imaginationer, minnesbilder och affekt.        Vad vi kunde observera var våra deltagare drabbade av normal sorg (till skillnad från komplicerad sorg, se sorgens definition i bakgrundskapitlet). Av det som presenterats i bakgrundskapitlet och teoretiskt ramverk för uttryckande konstterapi, så framkom följande från deltagarna: arketypiska urbilder ofta av naturen; en cyklisk rörelse mellan positiva och negativa upplevelser ofta i form av färg;  ett toleransfönster där både det svåra och hoppfulla kunde finnas som tyder på mobilserandet av egna inre skyddsmurar och psykologiska resurser.  Även transpersonliga och andliga upplevelser förekom, en deltagare uttryckte att ‘lyssna på musiken är som att uppleva andlighet i kroppen’. Avslutningsvis förs diskussioner kring arbetets betydelse och fortsatta studier inom området.

Detta arbete handlar om första satsen ur Johann Sebastian Bachs Cellosvit no. 5 (BWV 1011), skrivet ur en trombonists perspektiv. Arbetet behandlar främst vad man måste ta hänsyn till om man ska anpassa stycket för framförande på trombon, samt skillnader mellan olika utgåvor och jämförelse av dessa mot urtexten. Bifogat med det tryckta exemplaret finns även en inspelning av mitt framförande av stycket på min examenskonsert den 11 maj 2016.

Smartphone capnography is a new concept for respiratory monitoring using a colorimetric sensor in combination with a smartphone and an Android application. Compared to using an infrared spectrophotometric carbon dioxide analyzer (IR-analyzer), the gold standard for respiratory carbon dioxide monitoring, smartphone capnography offers a cheaper and less bulky solution. This master thesis evaluates the performance of smartphone capnography and the colorimetric sensor engineered for this concept. Three different techniques (side stream, shunt stream and main stream) were tested. Additionally, an iPhone application was developed as a proof of concept when using an iPhone for smartphone capnography.   An experimental set-up simulating human breathing was assembled and measurements, at different breathing rates (6-30 breaths/min) and carbon dioxide levels (2-7vol%), were performed with an IR-analyzer as reference. Results showed that capnograms from smartphone capnography was comparable to those from the IR-analyzer and that the approximate accuracy was ±0.25vol% for up to 6 days of use. Results strongly motivate further elaboration of the concept and the three different techniques for measuring. / ”Smartphone capnography” är ett nytt koncept för att monitorera andning. Principen är en kombination av en kolorimetrisk sensor, en smartphone samt en Androidapplikation. Jämfört med den dominerande tekniken, en IR-spektrofotometrisk koldioxidanalysator (IR-analysator), så är “smartphone capnography” både billigare och mindre skrymmande. Detta examensarbete utvärderar konceptet ”smartphone capnography” och en kolorimetrisk sensor speciellt utvecklad för ändamålet. Tre olika tekniker (side stream, shunt stream och main stream) har utvärderats. Slutligen utvecklades en iPhoneapplikation för att visa att konceptet ”smartphone capnography” kan användas även med denna typ av smartphone.   Utvärderingen bestod i att göra mätningar i en experimentell uppställning som simulerar andning. Mätningar gjordes vid varierande andningsfrekvenser (6-30 andetag/min) och koldioxidnivåer (2-7vol%). Mätdata från ”smartphone capnography” jämfördes med mätdata från en IR-analysator. Resultaten visar att kapnogram från ”Smartphone capnography” är jämförbara med kapnogram från IR-analysatorn och att den uppskattade noggrannheten är ±0,25vol% för upp till 6 dagars användning. De goda resultaten motiverar fortsatt utveckling av konceptet smartphone capnography samt de olika mätteknikerna.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt perspektiv som utforskar andningsövningar utförda i början av musiklektionen i högstadiet under fyra veckors tid. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt en kort andningsövning i början av lektionen kan bidra till studiero i klassen. I bakgrunden presenteras styrdokument, forskning och metoder för studiero i skolan, samt andning och fördelar av medveten/effektiv andning. Metoden som är använd i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att en kort andningsövning i början av lektionen ger studiero för stunden på lektionen. Som avslutning av uppsatsen diskuteras elevernas och lärarens upplevelse av andningsövningen med teman som ritualer för studiero, studiero för stunden samt stillsamhet, andning och koncentration.

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa ökar i världen, varav ångest har blivit en av nutidens stora folksjukdomar. Förutom att detta skapar lidande hos drabbade individer, uppstår stora kostnader för samhället samt belastar en redan hårt ansatt sjukvård. Den vanligaste behandlingsformen mot ångest är idag farmakologi och psykoterapi. Sjuksköterskan kan behöva alternativa verktyg för att skapa ett mer effektivt hållbart alternativ. Studier har visat på att yoga kan vara ett alternativ mot ångest och att sjuksköterskan skulle kunna rekommendera och implementera detta alternativ i preventivt likväl lindrande syfte för patienten i hälso- och sjukvården samt som egenvård.   Syfte Syftet var att belysa yoga som egenvård mot ångest inom omvårdnad.   Metod Den valda metoden är en litteraturöversikt och innefattar 19 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys samt kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömnings-underlag, för att slutligen sammanställas till detta resultat.   Resultat Resultatet visade att yoga har en positiv effekt mot ångest, både på friska som sjuka och kan användas som en behandlingsmetod eller som komplement till den konventionella terapin inom sjukvården för att minska ångest och skapa ökat välbefinnande. Yoga visade sig även vara kostnadsbesparande och verka för ett hållbart samhälle.   Slutsats Yoga visade på positiv effekt mot ångest, inom både de fysiologiska och psykologiska parametrarna, både bland friska och sjuka individer. Den visade sig vara en säker metod att utföra, nästan lika effektiv som farmakologisk behandling men utan biverkningar, samt att den är kostnadsbesparande och hållbar i längden. Behov på vidare forskning på större studier som kan ge mer objektiva mätbara resultat kan följaktligen öka trovärdigheten för att yoga ska bli mer erkänt som en behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården. / ABSTRACT Background Mental ill health is increasing in the world and anxiety has become one of today’s major common disorders. In addition to causing suffering to the affected individuals, this leads to major costs for society and is a burden on a healthcare system already under pressure. The most common treatment for anxiety today is pharmacology and psychotherapy. Nurses may need different tools to provide a more effective and sustainable alternative. Studies have shown that yoga can be an alternative for anxiety and that nurses could recommend and implement this alternative as a preventive measure and to provide relief for patients receiving healthcare and as self-care.    Aim The aim was to identify yoga as self-care as part of nursing against anxiety.   Method The method chosen is a literature review comprising 19 scientific articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The articles were analyzed through an integrated analysis and quality controlled according to Sophiahemmet University’s assessment documentation and finally compiled into these results.   Results The results showed that yoga has a positive effect on anxiety, among both healthy and sick individuals and can be used as a treatment method or as a complement to conventional therapy within the healthcare sector in order to reduce anxiety and increase well-being. Yoga also proved to be cost effective and to promote a sustainable society.   Conclusions Yoga showed a positive effect on anxiety, within both the physiological and psychological parameters, for both healthy and sick individuals. It proved to be a safe method to perform, almost as effective as pharmacological treatment but without side-effects. It also saves costs and is sustainable over time. There is a need for further research in larger studies that can provide more objective measurable results and thereby increase the credibility of yoga becoming more recognised as a treatment method within healthcare.

Syftet med denna studie är att undersöka sångpedagogstudenters uppfattningar om arbetsmetoder gällande det sångtekniska momentet stöd. Även frågan om vad som karaktäriserar sångpedagogstudenternas definition av vad stödet är och upplevelser av möjliga hinder för att utföra stödarbetet berörs. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fyra sångpedagogstuderande på högskolenivå. Studenterna som intervjuats studerar vid två olika musikhögskolor i Sverige. Analysen har gjorts genom en tematisk analys och har inspirerats av en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet visar att sångarna har en mängd varierande arbetsmetoder, bestående av praktiska övningar men de använder sig även av olika mentala övningar eller förhållningssätt som verktyg för att möjliggöra stödmuskulaturens arbete. Det framkom även att stödet ses som en förutsättning för sång, men att det varierar från olika genrer och röstkvaliteter hur mycket aktivitet i stödmuskulaturen som krävs. I diskussionen diskuteras bland annat att distinktionen mellan aktivitet och statisk spänning framkommer som viktig i stödarbetet, och frågan kring om olika genrer kräver olika mycket stödarbete tas upp. Även de mentala aspekterna som kom fram ur resultatet diskuteras, där en slutsats som dras är att sångare kan vinna på att ha ett holistiskt synsätt på stöd.

Bakgrund: Människans sårbarhet är särskilt utsatt då man drabbats av en sjukdom som kan kräva intensivvård, där det handlar om att överleva. Kommunikation är ett av de mest grundläggande mänskliga verktyg som vi använder oss av, dessutom handlar kommunikationen om mer än endast den verbala kommunikationen. Syftet med kommunikationen är att lära känna patienten och utforska och tillgodose dennes behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kommunikationens betydelse för patientens upplevda sårbarhet, när denna vårdas vaken i respirator på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie där 15 kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Tre teman framkom. Sårbarhet orsakad av beroendet av vårdpersonal och brist på kontroll i intensivvårdsmiljö, anhörigas betydelse för att lindra sårbarheten och kommunikationens betydelse för patientens upplevda sårbarhet.  Slutsats: Trots tidigare teoretiker, etiska koder, värdegrunder, lagar och forskning om korrekt bemötande prioriteras inte bemötandet med patienten och är ett fortsatt problem. Det finns ett samband mellan att vistas i en intensivvårdsmiljö, bristen på återhämtning, förlorad sekretess och symtom som ångest, stress, panik och rädsla. Minst forskning verkar göras på den patientgrupp som är allra mest sårbar, patienter som vårdas i ett land, där de inte behärskar språket eller har det aktuella språket som modersmål.  När patienten känner sig trygg förbättras kommunikationen och sårbarheten lindras. / Background: A humans vulnerability is particularly exposed when dealing with an illness in need of intensive care, when the focus is to survive. Communication is one of the most essential human tools that we can use in interaction with others. Communication is more than just a verbal way of expressing oneself. The aim with the communication is to get to know the patient and explore his or her needs to be able to fulfill them. Aim: the purpose with this study was to describe the importance of communication for a patients feeling of vulnerability, when cared for in ICU and awake on a respirator. Method: Literature study, where 15 qualitative articles was reviewed. Results: three themes developed. The vulnerability caused by dependence on medical staff and lack of control in the critical care environment, next of kins importance to minimize the patients vulnerability and the importance of communication for the patient's perceived vulnerability. Conclusion: although earlier theorist, ethical codes, values, laws and research, about the correct treatment exist, are the meeting with the patient often not prioritized and therefore remain a concern. There is a clear connection between the ICU environment, lack of recovery, loss of dignity, and symptoms as anxiety, stress, panic and fear. It seems that the least research is done on the patient groups that are the most vulnerable, patients receiving care in a country where they do not speak the language or have that language as their mother tongue.  The communication improves and vulnerability eases when the patient feel safe.

Syftet med denna studie är att undersöka om en medveten sångandning kan eliminera mina röstspänningar. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: Kan fokusering på andning eliminera röstspänningar? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv där videologgbok används som dokumentationsmetod. Resultatet presenteras med utgångspunkt i tre teman: spänningar, verktyg och andning under sång. Slutligen förs en diskussion i förhållande till den tidigare forskning och övrig litteratur som presenterats i bakgrundskapitlet. Diskussionen leder bland annat fram till slutsatsen om hur andning kan ses som ett verktyg för att skapa den medvetenhet som krävs för att eliminera röstspänningar. Avslutningsvis redogörs för arbetets betydelse och vidare forskningsmöjligheter. / The purpose of this study is to investigate whether or not being conscious of your breath while singing could eliminate my voice tension. The purpose is supported by the following research question: Can focusing on the breath eliminate voice tension? The study is based on a phenomenological life-world perspective where video logbook is used as a documentation method. The result is presented on the basis of three themes: tensions, tools and breathing during singing. Finally, a discussion is conducted in relation to the previous research and other literature presented in the background chapter. Among other things, the discussion leads to the conclusion about how breathing can be seen as a tool for creating the awareness that is needed to eliminate voice tension. Finally, the significance of the work and further research opportunities is explained.