Patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar blir ofta sängliggande en längre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter på kroppen, men att låta mobiliseringen bli en prioriterad åtgärd kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie är att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien är litteraturstudie. Det visade sig att tidig mobilisering kan genomföras på ett bra och säkert sätt. Tidig mobilisering hade goda effekter på respiration och ventilation som förbättrad lungkapacitet och förbättrad saturation när patienten mobiliserades på sängkanten eller ur sängen. Den tidiga mobiliseringen hade också goda effekter på cirkulationen. Hos de patienter som mobiliserades tidigt förbättrades bland annat medelartärtrycket. De patienter som mobiliserades tidigt hade färre dagar i ventilator behandling och tiden för den totala sjukhusvistelsen blev också kortare för de patienterna som mobiliserades tidigt. De patienter som genomförde lättare fysiskt aktivitet tidigt hade fler positiva effekter än de patienter som utsattes för lite hårdare aktivitet. Kanske beror detta på att patienterna som deltog i studierna hade allvarliga grund sjukdomar sedan tidigare som gjorde det svårare att utföra den hårdare fysiska aktiviteten.

No description available.

Bedbugs are insects which exclusively feed on the blood of humans and other large animals. Bedbug infestations are a growing problem in modern society and some of the current solutions involve humans acting as bait to lure the bedbugs out of their nests. Research indicates that bedbugs are attracted to, among other things, the increased levels of carbon dioxide (CO2) that humans emit. This project aimed to create a machine that was able to simulate human breathing to a point where it could be used as a human substitute to a human during treatment for bedbug infestations. The prototype was based on diaphragmatic breathing and a pump mechanism was built which breathes air in and out. The machine’s purpose was to manipulate the air by adding a specific amount of CO2 and humidity. To control the levels of CO2 and humidity, a control system was designed. The system was tested with the goal of being able to maintain a specified level of CO2 and humidity over a longer period of time. Tests found that CO2-levels were possible to regulate with relative ease, however the chosen components for the humidity-system was found to not be effective in regards of rapidly increasing the humidity to the levels that can be found in human exhaled air. / Vägglöss är en insekt som exklusivt livnär sig på blod från djur och människor. Vägglössangrepp är ett växande problem i samhället och vissa nuvarande lösningar involverar att en människa agerar lockbete för att locka ut vägglössen från sina gömställen. Forskningen pekar på att vägglöss attraheras av bland annat de ökade halterna av koldioxid (CO2) som utsöndras av människan. Detta projekts ändamål var att skapa en maskin som simulerar mänsklig utandning för att kunna användas som ett substitut för en människa under en behandling av ett vägglössangrepp. Prototypen har baserats på diafragmaandning och en pumpmekanism har byggts som andas in och ut luft. Maskinen ämnar manipulera den inandade luften med en önskad mängd CO2 och fukt. För att kontrollera de önskade nivåerna designades ett kontrollsystem. Detta har sedan testats med målet att kunna ha en önskad och stabil nivå av CO2 och fukt under en längre period. Tester fann att CO2-nivåerna gick att reglera med ett relativt enkelt kontrollsystem men att det valda luftfuktningssystemet inte var effektivt nog för att höja fuktnivån till den som återfinns i mänsklig utandningsluft.

Syftet för studien är att visa hur en körledare instruerar om luft och andning genom att studera verbalt och förkroppsligat språk i en barnkör när deltagare lär sig att sjunga. Forskningsfrågor har fokus på hur instruktioner om luft och andning ser ut, vilka resurser körledare använder för instruerandet och när under körövningen det instrueras. Bakgrund och tidigare forskning rör verbalspråkliga såväl som förkroppsligade instruktioner vid körövning, körsång och körkontexter men också i andra musikaliska kontexter där undervisning sker. Kapitlet har utgångspunkt i att instruktioner kan vara både verbala och icke-verbala.      Utgångspunkt för studien är att i aktiviteter där deltagare använder sin kropp orienteras instruerandet också emot kroppen. Studien använder metod och teori där ett sådant perspektiv är möjligt att tillämpa: etnometodologisk konversationsanalys (EMCA), som i Sverige också kallas multimodal interaktionsanalys. En sådan analys studerar samvaro och interaktion människor emellan och använder ett etnografiskt förhållningssätt. Ett sådant perspektiv inkluderar närvaro i den undersökta kontexten vid insamlingsfas av materialet och att man för fältanteckningar. Den kvalitativa analysen tar hänsyn till den sociala struktur som deltagarna ingår i. Under ett halvår har körövningar med en barnkör i ålder 8–12 år spelats in med video. Närvarande forskare har gjort fältanteckningar. Materialet närstuderas sedan både i insamlings-, bearbetnings- och analysfas. Exempel från aktiviteten, i form av 37 transkriptioner med tillhörande 62 bilder, synliggör i avhandlingen instruktioner om luft och andning när barn lär sig sjunga.      Analysen är indelad i tre avsnitt om instruktioner innan, under och efter sång och visar i detalj hur instruktioner ser ut och vilka resurser som används i olika skeden. Den visar att instruktioner om luft och andning sker multimodalt och med flera parallella resurser: körledarens blick, mimik, kroppshållning, gester, tal- och sångröst, samt icke-lexikalt ljudande. Utöver sin kropp använder körledaren även flygelspel som resurs. Andra artefakter inkluderar tavla, notblad och pärm.  Flest instruktioner om luft och andning sker innan sång. Under sång sker instruktioner med hänsyn till sångens flöde, och efter sång återkopplar instruktionerna till precis genomförd sång. Instruktioner innan sång initierar relevant innehåll för att hantera kroppen optimalt vid sång. Under körens pågående sång undervisas om tidskritiskt innehåll med relevans för ljudandet och efter sång instrueras för att nyansera precis uttryckt sång. Till slut diskuteras studiens resultat utifrån bakgrund och tidigare forskning inom interaktionsforskningsfältet. Avhandlingen synliggör en aktivitetskontext som tidigare inte studerats utifrån hur exakt instruktioner ser ut och när instruktioner om luft och andning sker. Den kartlägger vilka multimodala resurser som används av körledaren i en barnkörkontext.

Vattentäthet och ”andning” är två eftersträvade komfortegenskaper hos funktionsplagg idag. Utveckling pågår kontinuerligt och nya material dyker ständigt upp på marknaden. Vattentäthet mäts vanligtvis genom hydrostatisk testmetod där resultatet visar de tryck i meter vattenpelare (mvp) ett material klarar innan 3 droppar tränger igenom dess konstruktion. Prestanda i mvp hos funktionsplagg kan idag sträcka sig till upp emot 30 mvp. Behövs en så hög prestanda som 30 mvp? Vad är motiveringen till att en så hög prestanda används? Syftet med arbetet var att kartlägga nuvarande funktionsskikt på marknaden och undersöka för- och nackdelar med respektive skikt. På grund av oenigt resonemang kring prestanda i mvp på marknaden syftar projektet även till att skapa en klarare bild kring detta. Ett sittest utvecklades för att se om korrelation mellan vattentäthet uppmätt i mvp och vattentäthet uppmätt genom en mer verklighetsanpassad testmetod går att finna. Material med olika prestanda i mvp samlades in och vattentätheten testades med ett eget utvecklat sittest. Testerna påvisade ingen betydande vattengenomträngning genom funktionsmaterialen oavsett prestanda i mvp. Studien kan inte stödja nuvarande resonemang på marknaden att det krävs att ta höjd i prestanda iform av mvp hos materialet för att hindra vattenläckage vid sittande position. Orsak till fuktig känsla vid sittande position tros bero på andra faktorer än vattengenomträngning. / Program: Textilingenjörsutbildningen

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Online conversations via video have nowadays partially replaced face to face contact, and there are some challenges that occur in video conversations, e.g., time delay and the placement of the camera which leads to eliminating the possibility for direct eye contact, and time delay. There are experiences that these conditions disturb the social connection with the other, which does not mainly affect problem solving effectiveness, but something relational seems to alter. This study investigated if eye-movement can used to measure social connectedness during video conversation. In order to study this, two custom made units (“NUNAs”) with robotized cameras were built, which e.g. allow for unprocessed eye contact. A feasibility pilot was conducted, which data this report is based on. The experimental conditions were 1, available eye contact, 2, skewed visuality and 3, time delayed signal. The participants (n = 12) took part pairwise, they were familiar with online conversation and did not self report autism spectrum disorder. They were instructed to talk naturally and unprobed through video using the NUNA’s for 30-50 minutes, and the three conditions were changing every 4 minutes. Eye movement behavior within the three conditions was compared, such as the duration of the visit in the eyes area. None of the results showed a significant difference. Factors that might lead to these results, such as limited sample size, are discussed. Eye movement in relational processes may be needed to be studied on a dyadic level, and not on individual. / Onlinekonversationer via video har numera delvis ersatt kommunikation ansikte mot ansikte. Det finns dock vissa utmaningar som uppstår vid videosamtal, exempelvis placeringen av kameran som leder till ett omöjliggörande av ögonkontakt, och tidsfördröjning. Det finns erfarenheter av att dessa förhållanden stör känslan av samhörighet till den andre, vilket inte påverkar problemlösningens effektivitet nämnvärt, istället är det de relationella aspekterna som förändras. Denna studie undersökte om ögonrörelser kan användas för att mäta social anknytning under videokonversation. För att studera detta byggdes två specialtillverkade enheter (”NUNA”) med robotiserade kameror, som t.ex. tillåter obearbetad ögonkontakt. En pilotstudie genomfördes och data ifrån studien har legat till grund för denna rapport. Experimentförhållandena var 1, tillgänglig ögonkontakt, 2, skev visualitet och 3, fördröjd signal. Deltagarna (n = 12) deltog parvis, de var bekanta med onlinekonversationer och rapporterade själva att de inte var inom autism spekrat. De instruerades att prata naturligt genom video med hjälp av NUNA i 30-50 minuter, och de tre förhållandena ändrades var 4:e minut. Ögonrörelsebeteenden inom de tre tillstånden jämfördes, såsom längden på besöket i ögonområdet. Inget av resultaten visade någon signifikant skillnad. Faktorer som kan leda till dessa resultat, såsom begränsad urvalsstorlek samt att ögonrörelser i relationella processer kan behöva studeras på dyadisk nivå, och inte på individnivå, diskuteras.

This thesis explores the relationship between inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous multiparty conversations held in Estonian. Respiratory activity is recorded with Respiratory Inductance Plethysmography. The main focus is on how inhalation amplitude varies between the inhalations produced directly before turn onset compared to the following inhalations within the same speaking turn. The results indicate a significant difference in amplitude, realised mainly by an increase in inhalation end lung volume values. One of the possible functions of this pattern is to signal an intention of taking the conversational turn. Another could be a phrasing or grouping function connected to lower inhalation amplitudes within turns. / 2014-1072 Andning i samtal (Vetenskapsrådet)

Breathing is not a common subject in feminist studies. Breathing Matters introduces this phenomenon as a forceful potentiality for feminist intersectional theories, politics, and social and environmental justice. By analyzing the material and discursive as well as the natural and cultural enactments of breath in black lung disease, phone sex work, and anxieties and panic attacks, Breathing Matters proposes a nonuniversalizing and politicized understanding of embodiment. In this approach, human bodies are onceptualized as agential actors of intersectional politics. Magdalena Górska argues that struggles for breath and for breathable lives are matters of differential forms of political practices in which vulnerable and quotidian corpomaterial and corpo-affective actions are constitutive of politics. Set in the context of feminist poststructuralist and new materialist and postconstructionist debates, Breathing Matters offers a discussion of human embodiment and agency reconfigured in a posthumanist manner. Its interdisciplinary analytical practice demonstrates that breathing is a phenomenon that is important to study from scientific, medical, political, environmental and social perspectives. / Andning är inte ett vanligt förekommande ämne inom feministiska studier. Breathing Matters introducerar detta fenomen som har en potential för feministiska intersektionella teorier, politik, social rättvisa och klimaträttvisa. Genom analyser av materiella, diskursiva, naturliga och kulturella dimensioner av andningens formationer, i sjukdomen pneumokonios, telefonsexarbete samt ångest och panikattacker, föreslår Breathing Matters en icke-universialiserande och politiserad förståelse av förkroppsligande. Genom denna ansats konceptualiseras mänskliga kroppar som agentiella aktörer i en intersektionell politik. Magdalena Górska argumenterar att kampen för att andas och för andningsbara liv är ett angeläget ämne för differentiella former av politisk praktik. Denna sårbara och vardagliga praktik som både består av kroppsmateriella och kroppsaffektiva handlingar konstituerar politik. Placerad i en kontext av feminist poststrukturalistisk, nymaterialistisk och postkonstruktivistisk debatt erbjuder Breathing Matters en diskussion kring mänskligt förkroppsligande och agentskap som är omkonfigurerad på ett posthumanistiskt sätt. Den tvärvetenskapliga analytiska praktiken visar att andning är ett fenomen som är viktigt att studera från vetenskapliga, medicinska, politiska, miljömässiga och sociala perspektiv.