Many of today’s waterworks were built in the 1950s to 1970s and today they showsigns of damage and great wear on the concrete structures of the pools. There arelarge needs of renovation of the existing pools, but also an increasing need for newfacilities since cities are growing. This thesis aims to investigate the occurrence andcause of damages that can occur on concrete pools in waterworks and the demandson the tightness and durability of the structure. The target of the thesis is tofind out which factors are behind the requirements and how these can be taken inconsideration when designing new waterworks. The thesis has resulted in a guideline aimed at structural engineers, who lackexperience in designing waterproof structures, and intends to complement thedevelopment of design requirements. The use of the guideline is illustrated at the endthrough a simplified design example. The thesis has also shown that there are no general requirements for tightness anddurability for pool structures in waterworks, nevertheless there are many factors thatneeds to be considered, hence the requirements are project-specific.

Vattentäthet och ”andning” är två eftersträvade komfortegenskaper hos funktionsplagg idag. Utveckling pågår kontinuerligt och nya material dyker ständigt upp på marknaden. Vattentäthet mäts vanligtvis genom hydrostatisk testmetod där resultatet visar de tryck i meter vattenpelare (mvp) ett material klarar innan 3 droppar tränger igenom dess konstruktion. Prestanda i mvp hos funktionsplagg kan idag sträcka sig till upp emot 30 mvp. Behövs en så hög prestanda som 30 mvp? Vad är motiveringen till att en så hög prestanda används? Syftet med arbetet var att kartlägga nuvarande funktionsskikt på marknaden och undersöka för- och nackdelar med respektive skikt. På grund av oenigt resonemang kring prestanda i mvp på marknaden syftar projektet även till att skapa en klarare bild kring detta. Ett sittest utvecklades för att se om korrelation mellan vattentäthet uppmätt i mvp och vattentäthet uppmätt genom en mer verklighetsanpassad testmetod går att finna. Material med olika prestanda i mvp samlades in och vattentätheten testades med ett eget utvecklat sittest. Testerna påvisade ingen betydande vattengenomträngning genom funktionsmaterialen oavsett prestanda i mvp. Studien kan inte stödja nuvarande resonemang på marknaden att det krävs att ta höjd i prestanda iform av mvp hos materialet för att hindra vattenläckage vid sittande position. Orsak till fuktig känsla vid sittande position tros bero på andra faktorer än vattengenomträngning. / Program: Textilingenjörsutbildningen

En funktionsbeläggning består av ett polymert material som beläggs till en textil yta. Denna typ av beläggning används för funktionsplagg och det belagda materialet har som uppgift att skydda användaren från vatten samtidigt som den har god ånggenomsläpplighet. För att tvärbinda funktionsbeläggningen och öka dess hållfasthet appliceras ett översta skikt av polymer som kallas topcoat. En topcoat innehåller tvärbindande ämnen som till exempel isocyanater eller formaldehyd. Dessa ämnen är mycket miljö- och hälsoskadliga. Denna studie har genomförts i syfte att undersöka möjligheten till en reducering av mängden topcoat och därmed minskning av skadliga kemikalier, i en funktionsbeläggning. En mikroporös polyuretanbeläggning applicerades på en polyesterväv med valsrakling. Därefter belades två vattenbaserade topcoats innehållande olika tvärbindare: en med formaldehyd och en med isocyanater, genom luftrakling. Genom att späda den ena topcoaten med olika mängd vatten, variera lutningen av beläggningskniven och ändra knivens tryck mot väven vid beläggning utvecklades sex olika material. Väven med beläggning och olika variation av topcoat testades sedan med avseende på kvalitet. Tester av materialens vattentäthet, ånggenomsläpplighet och nöthållfasthet utfördes. Mängden applicerad topcoat undersöktes genom areaviktoch tjockleksmätning. De belagda ytorna granskades i mikroskop för att analysera eventuella variationer mellan materialen. De belagda materialen var inte vattentäta (<100 cm vattenpelare). Studien visar dock att materialet belagt med en formaldehydbaserad topcoat som spätts med 68 % vatten visar statistiskt säkerställt högre medelvärde i vattentäthetstestet, jämfört med det material som belagts på samma vis men med den ospädda varianten av samma topcoat. Resultaten från areavikts- samt tjockleksmätningen visade inte med säkerhet om vinkeln på knivens lutning eller dess tryck mot väven hade någon påverkan på mängden topcoat som belades. Alla material med de spädda varianterna av topcoat visade god ånggenomsläpplighet, vilken också förbättrades avsevärt efter tvätt samtidigt som materialens vattentäthet inte försämrades i samma skala. Detta resultat är mycket intressant då bibehållen vattentäthet i kombination med god ånggenomsläpplighet efter tvätt är en viktig egenskap för funktionsbeläggningar. Slutledningsvis visar resultaten på möjligheter i att späda topcoaten innan applicering och därigenom uppnå intressanta materialegenskaper i kombination med minskad kemikalieanvändning. Vidare undersökningar krävs dock för att säkerställa eftersträvad vattentät funktion.

Skaljackor är ett praktiskt plagg för att reglera komforten för användaren. Detta gör de genom att skaltyger kan hålla vind och väta ute samtidigt som de är genomsläppliga för vattenånga. Det är känt att funktionaliteten i skaltyger försämras med tiden men det finns fortfarande en osäkerhet om hur olika åldringsfaktorer påverkar den. Det arbete som denna rapport redovisar har utsatt fem olika tyger för mekanisk nötning och UV-exponering för att ta reda på dess påverkan på skaltygets funktionalitet. Arbetet har gjorts i syfte att öka kompetensen om hur skaltyger åldras för att kunna utveckla mer hållbara skaljackor i framtiden. Åldringen via mekanisk nötning genomfördes med 30 000 cykler tyg mot tyg i en Martindale M235 Abrasion tester. Åldring med UV-ljus genomfördes under 250h enligt ISO 105-B04:1994 i väderkammare. Därefter testades de åldrade tygerna i vattentäthet, vattenavvisning, andningsförmåga och luftgenomsläpplighet. Testerna utvärderades på icke åldrat tyg samt åldrat tyg. Resultatet visar att både UV och mekanisk nötning har en tydlig påverkan på skaltygernas funktionalitet. Det krävs dock vidare forskning för att undersöka åldringsgrad och hur de påverkar varandra. / Shell jackets are a practical garment for regulating user comfort. This is due to the fabric that keep wind and water out while still allowing moisture vapor to permeate. It is known that the functionality of the fabrics deterioate over time, but there is still an uncertainty about the impact of various aging factors. The work presented in this report subjected five different shell fabrics to abrasion and UV exposure to determine their impact on the functionality. This was done with the aim of increasing knowledge about the aging of shell fabrics in order to develop more sustainable shell jackets in the future. Aging was performed through 30 000 cycles of fabric-to-fabric abrasion using a Martindale M235 Abrasion tester, and for 250h of UV-exposure in a weather chamber according to ISO 105-B04:1994. Subsequently the aged fabrics were tested for water penetration resistance, water repellency, breathability and air permeability. The tests were evaluated on new fabrics and aged fabrics. The results indicate that both UV and abrasion have an impact on the funtionality of shell fabrics. However,further research is required to investigate the degree of aging and how they mutually affect each other. / <p>Betygsdatum 2023-06-07</p>