When exposed to them, isocyanates can induce serious injuries in the respiratory tract and irritation on the skin and in the eyes. They are therefore interesting from the point of view of occupational health. The purpose of this thesis was to collect isocyanates in air with impinger-filter samplers and solvent free samplers. Furthermore the isocyanates were to be analyzed with liquid chromatography-mass spectrometry. The solvent free sampler consists of a polypropylene tube and filter holder fitted with glass fiber filters impregnated with derivatization reagent, coupled with a pump. The impinger-filter sampler was made out of an impinger flask, containing a derivatization solution, coupled in series with a filter holder and a pump. Di-n-butylamine was used as derivatization reagent in both samplers to stabilize the reactive isocyanates and to enable mass spectrometric detection. The solvent free sampler is highly advantageous because of its user friendliness during field measurements, as opposed to the impinger-filter method. An exposure chamber, equipped with two interior fans to ensure good circulation, was used to generate an atmosphere containing isocyanates. Analyzing the isocyanate-DBA derivates with LC-MS/MS worked very well and the method made it possible to detect isocyanate levels below 1 ng/mL. During quantification of isocyanates a standard curve with concentrations from 1 to 1000 ng/mL was used. Detection of isocyanate levels as low as one fifth of the limit value of some isocyanates was found to be possible, which would indicate that the methods are sensitive. Even though the solvent free sampler worked, the impinger-filter sampler was found to be more effective in collecting isocyanates. The coefficient of variation calculated from concentrations of isocyanates from the solvent free sampler varied between 0-35 %. The reason for this might be due to the fact that an optimized extraction method had not been tried out within the time limit of this project. Questions, identified during this thesis work, need to be answered before being able to obtain reliable results from field measurements with the solvent free sampler.

En funktionsbeläggning består av ett polymert material som beläggs till en textil yta. Denna typ av beläggning används för funktionsplagg och det belagda materialet har som uppgift att skydda användaren från vatten samtidigt som den har god ånggenomsläpplighet. För att tvärbinda funktionsbeläggningen och öka dess hållfasthet appliceras ett översta skikt av polymer som kallas topcoat. En topcoat innehåller tvärbindande ämnen som till exempel isocyanater eller formaldehyd. Dessa ämnen är mycket miljö- och hälsoskadliga. Denna studie har genomförts i syfte att undersöka möjligheten till en reducering av mängden topcoat och därmed minskning av skadliga kemikalier, i en funktionsbeläggning. En mikroporös polyuretanbeläggning applicerades på en polyesterväv med valsrakling. Därefter belades två vattenbaserade topcoats innehållande olika tvärbindare: en med formaldehyd och en med isocyanater, genom luftrakling. Genom att späda den ena topcoaten med olika mängd vatten, variera lutningen av beläggningskniven och ändra knivens tryck mot väven vid beläggning utvecklades sex olika material. Väven med beläggning och olika variation av topcoat testades sedan med avseende på kvalitet. Tester av materialens vattentäthet, ånggenomsläpplighet och nöthållfasthet utfördes. Mängden applicerad topcoat undersöktes genom areaviktoch tjockleksmätning. De belagda ytorna granskades i mikroskop för att analysera eventuella variationer mellan materialen. De belagda materialen var inte vattentäta (<100 cm vattenpelare). Studien visar dock att materialet belagt med en formaldehydbaserad topcoat som spätts med 68 % vatten visar statistiskt säkerställt högre medelvärde i vattentäthetstestet, jämfört med det material som belagts på samma vis men med den ospädda varianten av samma topcoat. Resultaten från areavikts- samt tjockleksmätningen visade inte med säkerhet om vinkeln på knivens lutning eller dess tryck mot väven hade någon påverkan på mängden topcoat som belades. Alla material med de spädda varianterna av topcoat visade god ånggenomsläpplighet, vilken också förbättrades avsevärt efter tvätt samtidigt som materialens vattentäthet inte försämrades i samma skala. Detta resultat är mycket intressant då bibehållen vattentäthet i kombination med god ånggenomsläpplighet efter tvätt är en viktig egenskap för funktionsbeläggningar. Slutledningsvis visar resultaten på möjligheter i att späda topcoaten innan applicering och därigenom uppnå intressanta materialegenskaper i kombination med minskad kemikalieanvändning. Vidare undersökningar krävs dock för att säkerställa eftersträvad vattentät funktion.