Det här examensarbetet om 15 högskolepoäng behandlar sågskyddstextilens bidrag till komfortnivån i sågskyddsplagg. Personlig skyddsutrustning kräver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta står i konflikt med en god komfortnivå. För sågskyddsutrustning liksom flera andra typer av skyddsutrustning är det främst den termiska komforten som begränsas. Det kan få inverkar på både arbetsförmåga och hälsa för användaren, så att utrustningen inte bara höjer säkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mätbar termisk komfort har studerats genom att ett urval av varptrikåvaror avsedda att användas som sågskydd testats avseende komfortegenskaperna ångmotstånd, luftgenomsläpplighet och vätskeledningsförmåga. Resultatet har ställts mot konstruktionsvariablerna kvadratmetervikt och masktäthet med hjälp av linjär regression för att eventuella samband skulle framträda. Vidare har en enkätundersökning utförts med syfte att ge en bild av hur användaren av textil sågskyddsutrustning i form av sågskyddsbyxor uppfattar komforten eller bristen därav i ett sådant plagg. Resultatet av materialtesterna tyder på en stor variation vad gäller de testade egenskaperna. Störst var variationen i vätskeledningsförmåga och därefter ångmotstånd. Lägst var variationen i luftgenomsläpplighet. Genomgående var att inget material var bäst eller sämst i alla tester, utan materialen fick spridda placeringar räknat över de tre testmetoderna. Resultatet för de två foder som var med i testerna tyder på att val av foder kan få stor betydelse. Framförallt för vätskeledningsförmågan, där skillnaden mellan de två fodren var som störst. Resultatet av enkäten tillsammans med den genomförda litteraturundersökningen visar på att just termisk komfort är av största betydelse för användaren av textil sågskyddsutrustning. Det trots att även andra komfortbrister nämndes av de som svarade på enkäten. Genom att branschen anammar och arbetar vidare med resultatet av det här arbetet skulle lägsta nivån för termisk komfort hos sågskyddstextil kunna stiga. Dessutom skulle arbetet kunna bidra till en ökad medvetenhet hos branschen kring riskerna med för låg termisk komfort i skyddsutrustning. / Program: Textilingenjörsutbildningen

Luftföroreningar har en negativ inverkan på både miljön och människors hälsa. Pure Air Zone är en tystgående och energisnål luftrenare som är integrerad i en sänggavel vilket skapar en ren luftzon i huvudhöjd hos användaren. I dagsläget är denna sänggavel klädd i ett meshmaterial vilken inte lämpar sig för sovrumsmiljö på grund av dess utseende. Fokus har därför legat på att ta fram en alternativ textil som kan ersätta den nuvarande, utan att funktionen försämras. De viktigaste egenskaperna som textilien behöver uppfylla är hög luftpermeabilitet, hög formstabilitet och hög nötningshärdighet. Tester utfördes med hjälp av en Martindalemaskin, en dragprovare och en permeabilitetsmätare för att mäta dessa egenskaper. Sju stycken vävda tyger från Ludvig Svensson undersöktes för de nämnda egenskaperna och jämfördes mot det nuvarande materialet. Många av de valda tygerna var glest eller tunt vävda vilka stabiliserades genom att de kviltades samman med en filtervadd. Efter genomförda tester viktades de olika egenskaperna för att ge ett sammanställt resultat för samtliga vävar. I sammanställningen visade det sig att det nuvarande materialet fick sämst resultat. För luftpermeabiliteten, den högst prioriterade egenskapen, fick alla utom en väv bättre resultat än referensmaterialet. Den väv som fick bäst resultat efter sammanställningen var en tunn väv i tuskaftbindning som i denna rapport kallas för Day. / Air pollution has a negative impact on both the environment and the human health. Pure Air Zone is a silent and energy efficient air purifier which has been integrated in a bed frame. This creates a clean airspace where the user will place its head while sleeping. Currently a mesh material is being used to cover the bed frame but this is not well suited for a bedroom environment when looking at the appearance of the textile. The main focus has therefore been to develop an alternative textile that can replace the current mesh without impairing the function. The most important characteristics the textile has to possess are high air permeability, high dimension stability and high abrasion resistance. Tests were carried out by using a Martindale machine, a tensile tester and a permeability tester to measure these characteristics. Seven woven fabrics from Ludvig Svensson were examined for said characteristics and compared to the mesh which acted as a reference material. Majority of the chosen weaves were thinly or sparsely woven and had to be stabilized by quilting them together with filter wadding. After completed tests the characteristics were weighed against each other to present a combined result for all the weaves. In the combined results it was clear that the current mesh material being used for the bed frame got the overall lowest result. For air permeability, the highest weighed characteristic, all but one weave got a better result than the reference material. The weave that got the best combined result was a thin plain weave that will be referred to as Day in this report.

Skaljackor är ett praktiskt plagg för att reglera komforten för användaren. Detta gör de genom att skaltyger kan hålla vind och väta ute samtidigt som de är genomsläppliga för vattenånga. Det är känt att funktionaliteten i skaltyger försämras med tiden men det finns fortfarande en osäkerhet om hur olika åldringsfaktorer påverkar den. Det arbete som denna rapport redovisar har utsatt fem olika tyger för mekanisk nötning och UV-exponering för att ta reda på dess påverkan på skaltygets funktionalitet. Arbetet har gjorts i syfte att öka kompetensen om hur skaltyger åldras för att kunna utveckla mer hållbara skaljackor i framtiden. Åldringen via mekanisk nötning genomfördes med 30 000 cykler tyg mot tyg i en Martindale M235 Abrasion tester. Åldring med UV-ljus genomfördes under 250h enligt ISO 105-B04:1994 i väderkammare. Därefter testades de åldrade tygerna i vattentäthet, vattenavvisning, andningsförmåga och luftgenomsläpplighet. Testerna utvärderades på icke åldrat tyg samt åldrat tyg. Resultatet visar att både UV och mekanisk nötning har en tydlig påverkan på skaltygernas funktionalitet. Det krävs dock vidare forskning för att undersöka åldringsgrad och hur de påverkar varandra. / Shell jackets are a practical garment for regulating user comfort. This is due to the fabric that keep wind and water out while still allowing moisture vapor to permeate. It is known that the functionality of the fabrics deterioate over time, but there is still an uncertainty about the impact of various aging factors. The work presented in this report subjected five different shell fabrics to abrasion and UV exposure to determine their impact on the functionality. This was done with the aim of increasing knowledge about the aging of shell fabrics in order to develop more sustainable shell jackets in the future. Aging was performed through 30 000 cycles of fabric-to-fabric abrasion using a Martindale M235 Abrasion tester, and for 250h of UV-exposure in a weather chamber according to ISO 105-B04:1994. Subsequently the aged fabrics were tested for water penetration resistance, water repellency, breathability and air permeability. The tests were evaluated on new fabrics and aged fabrics. The results indicate that both UV and abrasion have an impact on the funtionality of shell fabrics. However,further research is required to investigate the degree of aging and how they mutually affect each other. / <p>Betygsdatum 2023-06-07</p>

Varaktig vattenavvisning från engelskans Durable Water Repellents (DWR) är en kemi som appliceras på textil för att göra den motståndskraftig mot vätska. En DWR-kemi som visat sig vara till stor belastning för miljön och därför genomgått en utfasning inom industrin är fluorkarboner. Detta har lett till fluorfria alternativ och även modifierade fluorkarboner vilka det finns bristande information kring gällande risker för miljö och hälsa. I och med övergången från fluorerade DWR till de fluorfria alternativen aktualiserades frågan kring hur ”durable”, alltså motståndskraftiga mot tvätt och användning, dessa verkligen är. Detta har resulterat i ett stort utbud av konsumentprodukter för återupplivning av vattenavvisning på beklädnad i hemmamiljö. Dessa konsumentprodukter har benämnts som återimpregneringar i denna studie. Återimpregneringar kan göra att användaren förblir nöjd med beklädnaden och detta minskar i sin tur det textila avfallet. Området är outforskat och industrin vill veta mer om dessa konsumentprodukter inklusive hur det textila materialet påverkas av dem. Studien har utgått från ett kundperspektiv vid val av relevanta parametrar och på ett kreativt sätt översatt dessa till laborativa testmetoder. De parametrar som funnits med i studien har varit vattenavvisning, färgförändring, luftgenomsläpplighet samt känsla vilka har använts för analys och jämförelse mellan åtta stycken fluorfria återimpregneringar. Två etablerade appliceringstekniker, wash-in och spray-on, har undersökts på fyra olika textilier som skulle kunna representera frilufts- samt arbetskläder. Två av textilierna var av polyester och två var av polyamid. Samtliga återimpregneringar gav en ökad vattenavvisande effekt. Resultatet varierade beroende på vilket textilt material och vilken återimpregnering som användes. De övriga testmetoderna, färgförändring, luftgenomsläpplighet och böjstyvhet, visade även de liknande variationer i resultaten. Wash-in och spray-on teknikerna kunde generellt visa på statistiska skillnader. Även produkter med samma varumärke applicerade med wash-in och spray-on teknik visade skilda resultat. De laborativa testmetoderna som valts ut visade sig vara användbara verktyg för utvärdering av återimpregneringar vid textilapplicering.  Utifrån litteraturens rön och denna studies resultat har slutsatsen dragits att konsumentprodukter för återimpregnering av textil har betydande skillnader beroende av vilken DWR-kemi de består av samt textiliens konstruktion och fibersort. Det säkraste fluorfria alternativet ur miljösynpunkt tros av rapportförfattarna vara vax som klassas som en kolväteskemi, men det finns mycket kvar att utforska innan en sådan slutsats kan dras med säkerhet. Denna studie har varit ett inledande steg mot att undersöka återimpregneringar som förhoppningsvis i framtiden kan leda till ett minskat textilt avfall med minsta möjliga miljöbelastning. / The textile industry uses durable water repellents (DWR) to achieve water repellency on textiles. One of these DWR chemistries, fluorocarbons, is an environmental issue and has therefore been phased-out in the industry. This has resulted in a market where both modified fluorocarbons and fluorine-free alternatives are available and there is a lack of information about these DWR regarding health and environmental aspects. Due to the changeover from the fluorinated DWR to the non-fluorinated options, the question was raised about how durable these really are. This resulted in a wide range of do-it-yourself consumer products for the water repellency revival. These consumer products have been referred to as reimpregnations in this study. The purpose of reimpregnations is to give clothing a longer life cycle. The customer remains satisfied with the garment and this in turn reduces the textile waste. The industry wants to know more about these unexplored consumer products, including how the textile material is affected by them. A customer perspective has been the basis for selecting relevant parameters in this study, which has been creatively translated into laboratory test methods. Parameters in this study have been water repellency, color change, air permeability and fabric hand. These have been used for analysis and comparison of eight fluorine-free reimpregnations. The techniques used were wash-in and spray-on and have been investigated on four different textiles representing outdoor clothing and workwear, two made of polyester and two of polyamide. All the reimpregnations showed an increased effect in water repellency. The result varied depending on which textile material and what kind of reimpregnation that was used. The other test methods also showed variation according to these factors. Over all the wash-in and spray-on techniques showed a statistical significance. Products from the same brand applied with wash-in and spray-on techniques also showed different results. The selected laboratory test methods proved to be useful tools for evaluation of reimpregnations in textile applications. Based on the literature combined with the results from this study the conclusion has been made that reimpregnation, of textile materials, has a significant difference between DWR chemistries as well as the construction and fibre type of the textile. The safest fluorine-free option, from an environmental point of view, is believed to be wax, which is classified as a hydrocarbon chemistry, however there is much left to explore before such a conclusion can be made with certainty. This study has been an initial step towards the investigation of reimpregnations, which hopefully in the future can lead to reduced textile waste with as little environmental impact as possible.