Det här examensarbetet om 15 högskolepoäng behandlar sågskyddstextilens bidrag till komfortnivån i sågskyddsplagg. Personlig skyddsutrustning kräver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta står i konflikt med en god komfortnivå. För sågskyddsutrustning liksom flera andra typer av skyddsutrustning är det främst den termiska komforten som begränsas. Det kan få inverkar på både arbetsförmåga och hälsa för användaren, så att utrustningen inte bara höjer säkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mätbar termisk komfort har studerats genom att ett urval av varptrikåvaror avsedda att användas som sågskydd testats avseende komfortegenskaperna ångmotstånd, luftgenomsläpplighet och vätskeledningsförmåga. Resultatet har ställts mot konstruktionsvariablerna kvadratmetervikt och masktäthet med hjälp av linjär regression för att eventuella samband skulle framträda. Vidare har en enkätundersökning utförts med syfte att ge en bild av hur användaren av textil sågskyddsutrustning i form av sågskyddsbyxor uppfattar komforten eller bristen därav i ett sådant plagg. Resultatet av materialtesterna tyder på en stor variation vad gäller de testade egenskaperna. Störst var variationen i vätskeledningsförmåga och därefter ångmotstånd. Lägst var variationen i luftgenomsläpplighet. Genomgående var att inget material var bäst eller sämst i alla tester, utan materialen fick spridda placeringar räknat över de tre testmetoderna. Resultatet för de två foder som var med i testerna tyder på att val av foder kan få stor betydelse. Framförallt för vätskeledningsförmågan, där skillnaden mellan de två fodren var som störst. Resultatet av enkäten tillsammans med den genomförda litteraturundersökningen visar på att just termisk komfort är av största betydelse för användaren av textil sågskyddsutrustning. Det trots att även andra komfortbrister nämndes av de som svarade på enkäten. Genom att branschen anammar och arbetar vidare med resultatet av det här arbetet skulle lägsta nivån för termisk komfort hos sågskyddstextil kunna stiga. Dessutom skulle arbetet kunna bidra till en ökad medvetenhet hos branschen kring riskerna med för låg termisk komfort i skyddsutrustning. / Program: Textilingenjörsutbildningen

Växthus används för att ge ett bättre odlingsklimat åt grödor och växter. För ytterligare förbättring av förhållandena används växthusvävar som exempelvis kan reglera temperatur, fuktighet och ljustillförsel. Väven som behandlas i denna rapport är en så kallad energiväv som främst har till uppgift att minska energiåtgången vid uppvärmning.När väven är fördragen nattetid, ökar luftfuktigheten då grödorna avger fukt dygnet runt. Fukten kan kondenseras mot energiväven, vilket gör att det bildas droppar på väven som kan falla ned på växtligheten. Den höga luftfuktigheten kan medföra svampsjukdomar och i övrigt också bidra till att tillväxten avstannar. Ludvig Svensson AB i Kinna som tillverkar växthusvävar vill undersöka hur struktur och materialval påverkar energivävens fuktgenomsläpplighet. Detta skall göras genom framtagning av ett antal olika provmaterial, där modifieringar av energiväven görs. Provmaterialens fukttransmission mäts med fyra metoder, saltmetoden (EN ISO 15 496:2004), kanadensiska burkmetoden (CAN2-4.2-metod 49:1977), hudmodellen (ISO 11 092:1993 (E)) och Permatran-W som baseras på ASTM E96/E96M-05. De två förstnämnda metoderna utfördes på Swerea IVF AB i Mölndal. Ett antal förändringar gjordes på väven, däribland byte av material, ändring av masklängd och bindningstyp. Resultaten visade att en modifiering av plastsorten i väven gav störst förändring av fuktgenomsläppligheten. De flesta provmaterialen påvisade en mindre fukttransmission än hos den ursprungliga energiväven, dessa värden kan i sig ge användbar data inför framtida produktutveckling. / <p>Greenhouses are used for the improvement of the cultivation climate for crops and plants. For further improvement of the environment, climate screens can be used, they control for example the temperature, humidity and brightness. The screen which is treated in this report is an energy saving screen that lowers the energy consumption.</p><p></p><p>When the greenhouse is covered at night, the humidity increases, since the crops transpire round the clock. The moisture can condense on the cold screen which contributes to the forming of drops that fall down on the vegetation. This effect and the high humidity level in the greenhouse could lead to fungus disease and a decrease in the growth of the cultivation.</p><p></p><p>Ludvig Svensson AB in Kinna who produces different climate screens, would like to investigate how structure and choice of material affects the energy saving screens water vapour transmission. This should be done by modifying the existing climate screen. The modified materials will be tested with four water vapour transmission methods, ISO 15496:2004, the cup method (CAN2-4.2-method 49:1977), the sweating hotplate method (ISO 11092:1993 (E)) and Permatran-W (based on ASTM - E 96/E 96M -05). The first two methods will be executed at Swerea IVF in Mölndal.</p><p></p><p>A few changes were made on the original screen, for example an exchange of materials, a change of looplenght and a change of binding. The results showed that a modification of the plastic band in the screen gave the largest vapour transmission. The most of the modified materials showed a lower humidity transport then the now existing screen. The given results can still offer useful information for future product development.</p><p>Program: Textilingenjörsutbildningen</p>