1 |
Diskrimineringslagen, dess speciella regler, deras funktion, samspel och eventuella utvidgning / Discrimination Act, its special regulations, their function, interaction and possible expansionDahlberg, Elin January 2012 (has links)
I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje människa är född fri och alla har samma värde och lika rättigheter. Skyddet mot diskriminering är ett uttryck för uppfyllandet av dessa rättigheter. Under det senaste decenniet påstås det ha blivit allt vanligare att folk känner sig diskriminerade och kränkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rättigheter och mer benägna att anmäla diskriminering än tidigare är svårt att svara på. Det som kan konstateras är att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden. Den första svenska lagen som förbjöd könsdiskriminering i arbetslivet trädde ikraft 1 januari 1980 och fram till 1990-talet var kön den enda lagstadgade diskrimineringsgrunden. Sedan 1 januari 2009 gäller en ny diskrimineringslag. Den omfattar ett förbud mot diskriminering inom de flesta samhällsområden, den innehåller fem former av diskrimineringsförbud och sju diskrimineringsgrunder. Det finns en rad olika bestämmelser i diskrimineringslagen som därutöver hjälper till att ge diskriminerade individer ett starkare skydd. Dels gäller i diskrimineringsfall en omvänd bevisbörda som gör det lättare för en diskriminerad person att få rätt i sin sak, dels är det tillåtet att i viss mån gynna personer i underrepresenterade grupper på bekostnad av personer i överrepresenterade grupper och dels har i lagen införts en ny ersättningsform, diskrimineringsersättning, som skall vara högre än tidigare ersättning och därmed i större utsträckning verka preventivt mot diskriminering. Eftersom skyddet mot diskriminering har utvidgats med tiden har jag funderat och resonerat huruvida det skulle vara möjligt och lämpligt att i framtiden lagstifta om ännu fler diskrimineringsgrunder och vilka dessa skulle vara. Det har diskuterats om det skulle vara lämpligt att införa en öppen lista med diskrimineringsgrunder i lagen men än så länge finns ingen utredning om detta. Jag tror att det är möjligt att vi kommer se en sådan lista i framtiden, men det finns en del viktiga frågor som måste övervägas innan dess. Framför allt hur gränsdragningar skall göras avseende vilka grunder som skall omfattas av en öppen lista.
|
2 |
Upplevd diskriminering på arbetsmarknaden- Kostnaden av att heta MohammedGhahramani, Hassan, Ramirez, Maria January 2022 (has links)
Internationell migration har ökat stadigt under de senaste decennierna och integrationen av migranter på arbetsmarknaden har blivit en utmaning för många länder. Tidigare litteratur har funnit att invandrare, särskilt icke-europeiska invandrare, missgynnas på arbetsmarknaden och att graden av denna nackdel varierar mellan ansökningar om jobb och att bli kallad till intervju. Ett problem inom forskningen på detta område är bristen på empiriska metoder som kan urskilja skillnader mellan olika förklaringsmodeller. Vår uppsats syftar till att undersöka diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen genomförs med hjälp av fyra fiktiva karaktärer som har olika nationaliteter och som skickar ansökningar till arbetsgivare via LinkedIn. Resultaten stödjer både statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorier och syftar till att ta tag i den ofullständiga information som statistisk diskriminering grundar sig på samt den fientlighet som preferensbaserad diskriminering bygger på.
|
3 |
Åldersdiskriminering : Ett experiment med studenter vid Växjö universitetKratz, Jörgen January 2009 (has links)
This paper examines the prevalence and character of age discrimination by conducting and experiment with 200 students at Växjö University. The participants were first asked to read a description of a job of either youthful or age neutral character. Afterwards they got to evaluate one out of two job applicants. The applicants were made identical in every way with the exception of age, in order to isolate the age discrimination. The results for the different jobs and applicants were then compared in order to investigate the prevalence of discrimination. The results support the hypothesis that age discrimination exists. In order to examine the dominance of either taste discrimination or statistical discrimination, i.e. whether the discrimination is the result of personal preferences or stereotypes and statistical mean values of different age groups the results were studied more in depth. The results hint a dominance of statistical discrimination over taste discrimination.
|
4 |
Åldersdiskriminering : Ett experiment med studenter vid Växjö universitetKratz, Jörgen January 2009 (has links)
<p>This paper examines the prevalence and character of age discrimination by conducting and experiment with 200 students at Växjö University. The participants were first asked to read a description of a job of either youthful or age neutral character. Afterwards they got to evaluate one out of two job applicants. The applicants were made identical in every way with the exception of age, in order to isolate the age discrimination. The results for the different jobs and applicants were then compared in order to investigate the prevalence of discrimination. The results support the hypothesis that age discrimination exists. In order to examine the dominance of either taste discrimination or statistical discrimination, i.e. whether the discrimination is the result of personal preferences or stereotypes and statistical mean values of different age groups the results were studied more in depth. The results hint a dominance of statistical discrimination over taste discrimination.</p>
|
5 |
Proportionalitetsbedömningen vid diskriminering i arbetslivet : En jämförelse mellan svensk och europeisk rättspraxisRanelius, Helén January 2015 (has links)
Diskriminering i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare har identifierats som ett stort samhällsproblem av lagstiftare på såväl svensk som europeisk nivå, och idag uppställs ett förbud mot diskriminering i arbetslivet i svensk lagstiftning, EU-direktiv och Europakonventionen. Regelverket på diskrimineringsområdet syftar till att urskilja och förbjuda missgynnande särbehandling av personer som har vissa skyddade egenskaper, men det medges samtidigt att särbehandling kan rättfärdigas i vissa fall. För att en åtgärd som ger upphov till diskriminering ska kunna rättfärdigas krävs att åtgärden är proportionerlig. Kravet på proportionalitet kommer till uttryck i såväl den svenska diskrimineringslagen som i de europeiska regelverken, och har följaktligen tolkats av såväl Arbetsdomstolen som EU-domstolen och Europadomstolen. Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur proportionaliteten bedöms i praxis från de olika domstolarna och jämföra domstolarnas proportionalitetsbedömning med varandra. EU-domstolens krav på proportionalitet har i doktrin beskrivits som ett krav på att den diskriminerande åtgärden ska vara det minst inskränkande handlingsalternativet för att uppnå ett berättigat mål. Rättsfallsanalysen i den här uppsatsen visar emellertid att denna beskrivning är allt för förenklad. EU-domstolens proportionalitetsbedömning bör snarare ses som en tvåstegsprövning, där den första frågan att besvara är om åtgärden är ändamålsenlig för det eftersökta syftet. Den andra frågan är om åtgärdens konsekvenser är sådana att de berörda arbetstagarnas intressen inskränkts på ett allt för långtgående sätt. Vid prövningen av denna fråga är det relevant att beakta om åtgärden varit det minst inskränkande handlingsalternativet, men detta tycks inte vara ensamt avgörande för slutsatsen om åtgärden är proportionerlig. EU-domstolen fokuserar huvudsakligen på arbetstagarnas intressen vid prövningen av åtgärdens proportionalitet, men detta behöver inte betyda att det motstående intresset lämnas utan avseende. Domstolens till synes ensidiga bedömningsmetod kan nämligen ses som en implicit intresseavvägning. Denna avvägning går till på så vis att granskningen av arbetstagarnas intressen är ämnad att besvara frågan om skälen mot att tillåta den diskriminerande åtgärden väger så tungt att skälen för att tillåta åtgärden får ge vika. Europadomstolens krav på proportionalitet beskrivs i den juridiska litteraturen som att det ska råda en rimlig balans mellan intresset bakom den diskriminerande åtgärden och intresset av likabehandling. Rättsfallsanalysen i den här uppsatsen ger stöd för denna slutsats, då den visar att domstolen i samtliga fall gör en uttrycklig och noggrann bedömning av de motstående intressen som berörs av den diskriminerande åtgärden. Avgörande för frågan om en diskriminerande åtgärd kan anses proportionerlig är, enligt Europadomstolens bedömningsmetod, om intresset av icke-diskriminering beaktats tillräckligt i den intresseavvägning som ägt rum på nationell nivå. Men även det motstående intresse som ligger bakom åtgärden värderas av domstolen, och det värde som tillmäts det motstående intresset påverkar vilket tolkningsutrymme som tillerkänns de nationella myndigheterna vid prövningen av åtgärdens proportionalitet. I jämförelse med EU-domstolen fäster Europadomstolen mindre vikt vid frågan om den valda åtgärden varit det minst inskränkande alternativet, men domstolen uppställer ett krav på ändamålsenlighet som innebär att det måste finnas stöd för slutsatsen att åtgärden verkligen bidrar till att avvärja en risk för skada. Eftersom Sverige som stat är bunden av såväl EU-direktiven på diskrimineringsområdet som diskrimineringsförbudet i Europakonventionen är Arbetsdomstolen skyldig att beakta det proportionalitetskrav som kommer till uttryck i dessa regelverk vid tillämpningen av den svenska diskrimineringslagen. Rättsfallsanalysen i den här uppsatsen ger stöd för slutsatsen att Arbetsdomstolens proportionalitetsbedömning innefattar de minimikrav för att en åtgärd ska anses proportionerlig som uppställs i EU-domstolens och Europadomstolens praxis. Proportionalitetsbedömningen i Arbetsdomstolen kan beskrivas som en helhetsbedömning, vilken i huvudsak fokuseras på en granskning av de skäl som ligger bakom åtgärden. I denna bedömning inryms dels en prövning av åtgärdens ändamålsenlighet, dels en implicit intresseavvägning. Domstolens ingående granskning av de skäl som talar för att den diskriminerande åtgärden ska tillåtas kan nämligen ses som en prövning av frågan om dessa skäl är tillräckligt viktiga för att överväga intresset av icke-diskriminering. Arbetsdomstolens rättstillämpning skiljer sig dock från båda de europeiska domstolarnas praxis. Istället för att utförligt granska arbetstagarnas intresse av likabehandling, såsom EU-domstolen, fokuserar Arbetsdomstolen huvudsakligen på det motstående intresse som ligger bakom den diskriminerande åtgärden i sin prövning. Arbetsdomstolen utför inte heller någon uttrycklig värdering eller avvägning av de berörda intressena, såsom Europadomstolen.
|
6 |
Åldersdiskriminering av unga : Partsautonomi och kollektivavtal i ljuset av EU-rättens utvecklingEskilsson, Paul January 2016 (has links)
Diskrimineringslagstiftningens karaktär av intervenerande normer gör att det finns en tydlig konfliktyta mot den svenska arbetsmarknadsmodellen. Åldrsdiskrimineringslagstiftningen är här mest intressant, med sin uppbyggnad som en avvägningsnorm. Mitt syfte med detta arbete är att studera skyddet mot diskriminering av unga, ur framförallt EU-rättsliga utgångspunkter. Mot detta ställer jag några av de befintliga regleringarna i kollektivavtal som finns på arbetsmarknaden.
|
7 |
Alla blir äldre, även du : En studie om biståndshandläggares upplevelser av äldres diskriminering utifrån ett ålderismteoretiskt perspektiv / Everyone Gets Older, Even You : A study on aid administrator's experiences of discrimination against older people from a theoretical perspective on ageismAlbertsson, Jonas, Käck, Daniel January 2016 (has links)
Aid administrators meet many elderlies in their professional role. The aim was with an from a theoretical perspective on ageism study aid administrator's experiences of discrimination against older people. In this study, the question was asked how they feel about discrimination of older people in society and what they think can strengthen the position for elderly as a group. In this study five aid administrators were interviewed about their experiences of elderly people’s discrimination. The results were analyzed using an ageism perspective with a qualitative content analysis. The result shows that aid administrators see ageism in society by meeting with older people and through social perception. They stated that discrimination, prejudice and stereotypes in society that cause problems for older people like, exclusion, poor treatment and a contributor to a negative self-image. Older becomes less represented than other groups, overrides and availability in society is not adapted to their needs and abilities. Aid administrators argue that the perception of the elderly is an area for improvement. To succeed aid administrators, see the need for knowledge about ageism and that society listens to what older people want and need. It is society's duty to combat discrimination and protect human equivalence.
|
8 |
” Jag har inget problem med dem…” : En studie om sex lärares arbete med likabehandlingsplanen och HBT-frågorMagnusson, Erik, Hansson, Johanna January 2009 (has links)
<p>Likabehandlingsplanen reglerar hur arbetet kring mobbning och diskriminering</p><p>fungerar. I detta arbete undersöks hur sex intervjuade lärare beskriver att planen</p><p>fungerar vad gäller hbt-personer i skolans miljö, samt hur de intervjuade lärarna</p><p>beskriver att de arbetar med hbt-frågor. Teorier som rör sig kring avvikande beteende</p><p>används. Undersökningen omfattar sex lärare på tre gymnasieskolor med relevanta,</p><p>fungerande likabehandlingsplaner. Lärarna i undersökningen uppger att de lägger</p><p>ner olika mycket tid på arbetet och de beskriver också olika arbetsmetoder. Deras</p><p>inställning till hur det vore att vara homo-, bi- eller transsexuell elev i deras egna</p><p>skolor skiljer sig också mycket åt. De flesta lärarna beskriver att de arbetar</p><p>självständigt med implementeringen av hbt-frågor i skolan och lärarnas åsikter om</p><p>hbt-frågor och deras relevans varierar därför även inom samma skola.</p>
|
9 |
Romska kvinnor intersektionalitet och samhällsförändring : en studie av sju romska kvinnor som medverkar i ett integrationsprojektÅberg, Linnéa January 2006 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället. Mitt empiriska underlag för uppsatsen bygger på material som är insamlat genom kvalitativa metoder som gruppintervjuer, enskilda intervjuer och observationer. I utredningar om romers marginalisering, upplever jag att det i allt för stor utsträckning fokuseras på "etnicitet". För att få en förståelse för hur kvinnorna förhåller sig till diskriminering och utanförskap måste vi ta hänsyn till intersektionen kön/klass/etnicitet. Vad jag har kommit fram till i min studie är att de sju kvinnorna aktivt skapar vad romskkvinna är. Eller som de själva benämner sig; Moderna romska kvinnor. De har skapat strategier för att förhålla sig till den diskriminering som de möter. För kvinnorna innebär arbete inte bara en ekonomisk förbättring, utan det leder även till jämställdhet och integration i samhället.</p>
|
10 |
Invandrares situation på arbetsmarknaden : en studie om vilka möjligheter respektive svårigheter svenskar med utländsk bakgrund har att komma in på arbetsmarknadenNidelius, Hanna January 2003 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0727 seconds