Internationell migration har ökat stadigt under de senaste decennierna och integrationen av migranter på arbetsmarknaden har blivit en utmaning för många länder. Tidigare litteratur har funnit att invandrare, särskilt icke-europeiska invandrare, missgynnas på arbetsmarknaden och att graden av denna nackdel varierar mellan ansökningar om jobb och att bli kallad till intervju. Ett problem inom forskningen på detta område är bristen på empiriska metoder som kan urskilja skillnader mellan olika förklaringsmodeller. Vår uppsats syftar till att undersöka diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen genomförs med hjälp av fyra fiktiva karaktärer som har olika nationaliteter och som skickar ansökningar till arbetsgivare via LinkedIn. Resultaten stödjer både statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorier och syftar till att ta tag i den ofullständiga information som statistisk diskriminering grundar sig på samt den fientlighet som preferensbaserad diskriminering bygger på.

Diskriminering leder till en samhällsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck både på individ- och samhällsnivå. Tidigare forskning har kartlagt och påvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering på flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen är statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktär kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhället. Ett problem på forskningsområdet är att det saknas empiriska metoder för att kunna särskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller. Syftet med studien är att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna särskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet. Med hjälp av ett vinjettexperiment samlas primärdata in från en webbenkät. Vinjettexperimentet syftar till att utsätta respondenten för två hypotetiska scenarier som fokuserar på socialt kapital; ett som mäter generositet och ett som mäter tillit. Scenarierna konstrueras så att respondenten möter en okänd person vars etnicitet och kön varierar på ett randomiserat sätt. Genom att studera skillnader i respondenternas svar kan eventuell diskriminering påvisas och diskrimineringens karaktär kan undersökas. Studien visar att det förekommer både etnisk diskriminering och könsdiskriminering när det gäller respondenternas tilltro och generositet mot främmande personer. Våra resultat visar att den etniska diskrimineringen är mer omfattande än könsdiskrimineringen. Resultatet ger ett samtidigt stöd för den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin, vilket indikerar att policyinstrument bör konstrueras för att bemöta både den ofullständiga information som den statistiska diskrimineringen grundar sig på samt den animositet som den preferensbaserade diskrimineringen grundar sig på.