Sponsring är ett verktyg för marknadsföring och kommunikation. Som företeelse har sponsringens utveckling dokumenterats och forskats kring. Vad som emellertid inte är lika utforskat, är vad relationen mellan en svensk fotbollsklubb och dess sponsrande organisationer har för betydelse. Syftet med studien var således att titta närmare på dessa relationer och undersöka hur relationerna uppfattas och upprätthålls, ur båda parternas perspektiv. Detta gjordes genom en kvalitativ ansats där fotbollsklubben Örebro SK tillsammans med några av dess sponsorer undersöktes. Resultatet av studien pekar på att relationerna uppfattas viktigare av fotbollsklubben som också är mer närvarande i samarbetet med de sponsrande organisationerna. Engagemang som enligt den tidigare forskningen framstod som den viktigaste komponenten till en god relation, visade sig i det här fallet inte spela lika stor roll i ett icke vinstdrivande företag.

I en rapport från Örebro kommun framkommer det att barn som är bosatta i bostadsområdenaBaronbackarna och Oxhagen i Örebro känner sig otrygga i stor utsträckning. Att barn och unga harmöjlighet att röra sig fritt i sitt bostadsområde och utforska den naturliga och byggda miljön samtidigtsom de kan möta andra barn, unga och vuxna är viktigt för deras hälsa och välbefinnande. Det är ocksåcentrala aspekter av den sociala dimensionen av hållbar utveckling.Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan på områdesnivå kan bidra till att ökatryggheten bland barn och unga i den offentliga miljön i ett bostadsområde. Vidare ämnar uppsatsenundersöka hur barns delaktighet kan ökas på områdesnivå. Utvalt område är bostadsområdetBaronbackarna i Örebro med fokus på Partnerskap Örebro.Studien baseras på kvalitativ metod där tre kvalitativa intervjuer samt kvalitativ textanalys av tre utvaldadokument har genomförts. Analys av insamlad empiri har genomförts med hjälp av en för studienkonstruerad analysmodell som bygger på tidigare forskning kring barn och ungas trygghet ochupplevelser av offentliga miljöer, barns självständiga mobilitet, föräldrars riskbedömning ochsamverkan på områdesnivå.Resultatet visar att barn och unga i dagsläget huvudsakligen är delaktiga i trygghetsarbetet genomkultur- och fritidscentret 52:an. I uppsatsen har det framkommit att barn och unga på olika sätt begränsaspå grund av att de känner sig otrygga i Baronbackarna. Analysen har visat att det kan finnas fleratänkbara sätt att öka barn och ungas trygghet och delaktighet i bostadsområdet. Det har framkommit attvissa specifika platser i Baronbackarna är särskilt omnämnda ur ett otrygghetsperspektiv varför ettfysiskt planeringsperspektiv i partnerskapet skulle kunna vara ett sätt att ytterligare arbeta med barn ochungas trygghet. Analysen har visat att partnerskapets roll som sammanbindande länk kan vara en nyckeltill att involvera en bredd av professioner och kompetenser. Partnerskapet kan på så vis skapa samverkanmellan ytterligare kommunala förvaltningar och aktörer för att bidra till det holistiska angreppssätt somförespråkas inom forskningen för att skapa barnvänliga miljöer.

Stadskärnans syfte har förändrats över tid. Från en stadskärna som präglas av service- och tjänsteverksamheter i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, till att fokusera på detaljhandel i slutet av 1900-talet. Detaljhandeln som syfte för stadskärnan har under lång tid varit en stark bidragande faktor till stadskärnans identitet. Idag diskuteras frågan om stadskärnans syfte istället håller på att återgå till det första tillståndet. Handeln tillsammans med den fysiska gestaltningen och vem stadsdelen planeras för påverkar stadskärnans identitetsutveckling. Med detta i åtanke syftar denna uppsats att undersöka vad det är som formar stadskärnans identitet. Som undersökningsområde har Norrcity i Örebro valts på grund av Örebros stadskärnas uppdelning mellan ett Norr- och ett Södercity där Södercity idag är det kommersiella centret medan Norrcity fallit efter i utvecklingen. Detta har dock inte alltid varit fördelningen då Norrcity beskrivs på 1950-talet som en del av stadens kommersiella centrum. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur Norrcity beskrivs i plandokument från 1970-talet och 2010-talet, vilka visioner som lyfts, samt hur Norrcitys identitetsförändring har sett ut över tid.De metoder som används i denna uppsats är innehållsanalys och bildanalys, detta eftersom syftet är att undersöka identitetens förändring över tid. Då dokumenten som analyseras är plandokument från kommunen beskrivs de visioner och den identitet som dokumenterats. Bilderna hjälper till i den historiska åskådningen av platsens eventuella identitetsförändringar.En stadskärnas identitet är beroende av de förväntningar som människor har på dess fysiska gestaltning och funktioner. Dessa förväntningar speglar stadskärnans syfte som ligger till grund för vad stadskärnans identitet är. Attraktivitet är någonting som är viktigt i planeringen av stadskärnans identitet och de visioner som kommunen tar upp är vad som ligger till grunden för identitetsskapandet av stadskärnan. Kommunen kan mest påverka den fysiska gestaltningen av området, men också funktionerna till viss del. I Norrcity ser vi att Örebro kommun har haft svårt att formulera och förverkliga de visioner som målas upp i dokumenten under båda perioderna Visionerna har pendlat från att handla om en återaktivering av funktionerna inom handeln genom att bygga ett multicenter, samt att försöka locka till sig fler invånare för att förändra demografin på 1970-talet, till att på 2010-talet satsa på att bli nästa Örebro Business District samt utveckla funktioner inom kultur, restauranger, caféer och pubar. Vi kan genom vår analys konstatera att Norrcitys identitet har präglats av förändringar inom handeln och konkurrensen med Södercity under de undersökta perioderna. Det som har skiljts åt är de visioner so m förväntas bidra till stadsdelens identitet.

In Örebro, the car traffic share does not tend to decrease. The crowdedness on some of the bus routes is high at times. Investigations show that the residents of Örebro want a city centre whose street environment is more restrictive of car traffic and better for pedestrians, cyclists and public transport. To decrease the car traffic share a rapid, convenient, clear, effective and environmental friendly public transport with high frequency and strong capacity in a short, direct and logical network is needed. A modern tramway fulfils these criteria. At first, this report describes factors that are important to take into consideration when planning a tramway. Thereafter it comes with – from analysis of, among other things, the population density and travel pattern – suggestions for tramway routes through Örebro. Where more than one conceivable route alternative has been identified, comparisons have been made to illustrate their pros and cons. A big part of the work has been devoted to – after considering the physical condition of the street space – showing problems and possibilities, and coming up with proposals for the design. These are some of the conclusions made by the report (-gatan = the… street, -vägen = the… road):  A good starting point would be "tramwayfication" of the bus routes 1 to 4 and their wickerwork structure.  To avoid a big demand of complementing bus service the mean value of the tramways stop spacing in Örebro should not be bigger than 700 meters.  To give Vivalla an effective and attractive tramway it has to go straight through the area.  A route that goes via the Hedgatan/Kryptongatan intersection, between Baronbackarna and Vivalla centre, would be better than a route passing next to the Vivalla school. This is dependent, however, on new buildings being concentrated to the Vivalla/Lundby passage and the development of Vallby into no more than a low-density residential area.  A route along Malmgatan and Järnvägsgatan would be better than a route along Västra Nobelgatan and Östra Nobelgatan or Kilsgatan and Olaigatan.  Hedgatan between Långgatan and Trängkårsvägen, Västra Nobelgatan between Västerplan and Hertig Karls Allé (including the intersection Västra Nobelgatan/Hertig Karls Allé), Västra Nobelgatan between Lövstagatan and Gustavsgatan, Rudbecksgatan between Trädgårds-gatan and Mogatan, and Åstadalsvägen between Rundstigen and Barkvägen are places that can be tricky when it comes to the construction of a tramway and therefore require specific solutions.  For streets that could be subject to a future tramway, it would be more efficient and more cost effective to adjust the physical environment of the street – the sewage and drainage systems, for example – at the same time as any pre planned routine maintenance.  The housing areas along the current public transport passages should be made more concentrated; especially on those streets which could be subjected to a future tramway.  New constructions that could make the conditions worse for a future tramway should not be started. For example, the parking area in front of the main entrance to the hospital (USÖ) and the area immediately south of the roundabout next to the university should not be built on before plans for a future tramway have been finalised.

Bakgrund: Levermetastaskirurgi förbättrar överlevnaden och är den enda kurativabehandlingen vid kolorektala levermetastaser (CRLM). I Sverige är det ungefär var sjättepatient med CRLM som genomgår levermetastaskirurgi med en fem-årsöverlevnad på över50%. Yngre patienter behandlas dock i större utsträckning med operation jämfört med äldre. Syfte: Syftet med denna projektbaserade kvalitetssäkring är att utvärdera överlevnaden blandpatienter som remitterats från Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) och som genomgåttlevermetastaskirurgi för CRLM. Dessutom undersöks två grupper, en grupp med patienter somär äldre respektive yngre än 65 år, för att avgöra om ålder påverkar två-årsöverlevnaden efterlevermetastaskirurgi. Metod: Metoden grundar sig på en retrospektiv studiedesign och analys av journaldata.Journaler tillhörande 279 patienter som erhållit diagnosen levermetastaser på USÖ, under åren2014-2018, granskas. Tolv av dessa patienter genomgick levermetastaskirurgi för CRLM.Demografisk, preoperativ och postoperativ journaldata samlas in från dessa tolv patienter viaprogrammet Klinisk Portal. Resultat: Levermetastaskirurgi utfördes på 9,8% av samtliga patienter med CRLM. Tvåårsöverlevnadenför dessa patienter var 83,3% och ingen signifikant skillnad kunde påvisasmellan yngre och äldre patienter avseende överlevnaden. Slutsats: Två-årsöverlevnaden efter behandling i Örebro är likvärdig med tidigare rapporteradöverlevnad i Sverige. Studien visar även att det inte finns signifikant skillnad i överlevnadmellan yngre och äldre patienter efter levermetastaskirurgi samt att enbart ålder inte borde varaen begränsade faktor till behandling.

Due to a major generational renewal within the public sector, a large number of managers are anticipated to be recruited in the near future. Management in public sector is often separated from management in private sector, since public businesses has special demands to consider. The public management is also distinguished due to the fact that they have responsibility over a larger number of employees than managers within other branches of industry. During the last few decades, the public sector has reformed and taken on a more corporate like structure, which has transformed the public leadership. Previous research on public leadership and general leaderships theories has shown that management is more successful if the manager is able to interface with its employees. To favour the leadership it is important for managers to be aware of the employees’ expectations and demands. These facts make it interesting to study which expectations that lies on managers within the public sector. Due to this, this study aims to create an image of how preschool management is perceived by public preschool employees and to elucidate employees’ expectations of future public managers. Our central questions are:• From a preschool employees perspective, what does it entail to be a preschool manager within the public sector?•    What are preschool employees expectations of their future preschool managers? To answer these questions, interviews were held with six preschool teachers from two different preschools in Örebro kommun. The results showed to some extent similar perceptions and expectations on preschool managers, but the empirics also revealed great differences in some standings. The conclusions drawn from the study is that employees have distinct expectations on their managers, especially considering distinctness and the ability to listen. / Genom ett aktuellt generationsskifte inom offentlig sektor förväntas ett stort antal nya chefer, bland annat inom förskolan, tillsättas. Att vara chef inom offentlig sektor skiljs ofta från att vara chef inom privat sektor, då offentliga verksamheter har en annan kravbild över sig än vad privata verksamheter har. Det offentliga chefskapet särskiljs även då dessa chefer i regel är ansvariga över ett större antal anställda än chefer inom andra branscher. Under de senaste årtiondena har den offentliga sektorn reformerats mot en mer företagslik struktur, vilket förändrat det offentliga ledarskapet. Tidigare forskning inom offentligt ledarskap samt inom generell ledarskapsteori har konstaterat att det är lättare att vara framgångsrik i sitt ledarskap om man som chef har ett lyckat samspel med sina medarbetare. Att som chef känna till vilka krav och förväntningar som finns från medarbetarnas sida kan också underlätta för ledarskapet. Detta gör det intressant att studera vilka förväntningar som finns på chefskapet inom offentlig sektor. Därmed syftar denna studie till att skapa en bild av hur förskolechefsrollen uppfattas av offentligt anställda förskollärare och belysa deras förväntningar på framtida förskolechefer. Frågeställningar:•    Vad innebär förskolechefsrollen ur en förskollärares perspektiv?•    Vilka förväntningar har förskollärare på sina framtida förskolechefer? För att besvara dessa frågeställningar intervjuades sex stycken förskollärare från två olika förskolor inom Örebro kommun. Resultatet visade till viss del på liknande uppfattningar och förväntningar på förskolechefer, men visade också på stora skillnader i vissa avseenden. De slutsatser som kunde dras var att det finns tydliga förväntningar på chefen från medarbetarnas sida, särskilt vad gäller lyhördhet och tydlighet.

Syftet med vår studie var att beskriva och söka kunskap om det offentliga samhällsarbetet i Örebro kommun .  Problemområdet var  hur utförarna av samhällsarbete förklarar  social problematik, hur samhällsarbetet utförs, samt på vilket sätt medborgarna är delaktiga. Empiri insamlades genom en  kvalitativ intervjustudie. Respondenterna  var  fyra  offentligt anställda samhällsarbetare  i Örebro. Resultaten analyserades med utgångspunkt i marxistisk teori och strategier samt principer för samhällsarbete. Analysen visade likheter mellan respondenternas orsaksförklaringar till social problematik  och  marxistisk teori. Arbetssätten har  vissa kopplingar till marxistisk teori, men  inte i samma utsträckning som orsaksförklaringarna. Medborgarna är delaktiga i arbetet, men visst företrädarskap förekommer, något som svårligen kan betraktas som samhällsarbete  på grund av att medborgarna ej är delaktiga i detta.  Offentligt samhällsarbete i Örebro bedrivs huvudsakligen utifrån ett konsensusperspektiv.  Nyckelord: Samhällsarbete, offentligt, områdesutveckling, delaktighet, marxism / The purpose of this study was to describe and seek to understand the public community work in Örebro municipality. The questions  were  how the community workers explain social problems, how the community work is executed and in what way the citizens participate in community work. This is a qualitative interview study. The respondents were  four publicly employed community workers in Örebro. The results were analyzed with marxist theory and strategies and principels for community work. The analysis showed similarities between  the respondents’  explainations of social problems and  marxist theory. The strategies of community work have some similarities with marxist theory, but not to the same extent as the responents’ explainations of social problems. The citizens participate in the community work, but advocasy is used to some extent, and this can hardly be described as community work due to lack of citizen participation. Public community work in Örebro is mostly conducted with a consensus perspective.   Keywords: Community work, public, community development, participation, marxism

Inledning: Svensk ishockey har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en upplevelse­­­industri, vilket gör upplevelsen i arenan allt viktigare. En ishockeymatch säljs numer som en helhetsupplevelse, vilket ställer krav på klubbens utformning av arena­upplevelsen. Syfte: Studiens syfte är främst att undersöka hur Örebro Hockey arbetar med arena­upplevelsen för publiken i Behrn Arena under ishockeymatcher samt vad klubben i framtiden kan göra för att förbättra arenaupplevelsen. Studien ska även undersöka skillnaderna mellan att se en match i Behrn Arena och på tv. Frågeställningar: Vad gör Örebro Hockey för arenaupplevelsen i Behrn Arena? Vad kan Örebro Hockey göra för att i framtiden förbättra arenaupplevelsen för publiken? Hur har den historiska utvecklingen av arenaupplevelsen i Behrn Arena sett ut för Örebro Hockey? Vad finns det för skillnader mellan Örebro Hockeys matcharrangemang i Behrn Arena och tv-sändningar av C More? Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudiedesign. Det genomförs fyra semistrukturerade intervjuer, varav två görs på Örebro Hockeys kansli, en på restaurang Grodan i Stockholm och en på telefon. Vidare görs två mejlintervjuer med representanter för Örebro Hockey. Det görs även två ostrukturerade observationer: en i Behrn Arena och en under en tv-sänd SHL-match av C More. Resultat och slutsats: För att skapa en bra arenaupplevelse för publiken i Behrn Arena använder Örebro Hockey främst kringarrangemang och temamatcher. För att i framtiden förbättra arena­upplevelsen kan klubben däremot förbättra utbudet av mat och dryck för vanliga åskådare samt öka antalet kassaplatser i arenan. För drygt fem år sedan var det enbart ishockeymatchen som var Örebro Hockeys produkt. Publiksiffrorna i Behrn Arena var låga och det fanns varken alkoholtillstånd eller ett varia­tionsrikt utbud av mat och dryck. Sedan dess har stora förändringar skett och det är idag inte enbart ishockeymatchen som är evenemangets produkt, utan kringarrangemang och tema­matcher görs för att öka arenaupplevelsen för åskådarna. För att möjliggöra detta har Örebro Hockeys organisation förändrats och nya tjänster som privatmarknadschef och event­koordinator har tillkommit. Det är slutligen skillnad mellan att se en match live i Behrn Arena och en tv-sänd match av C More. En tv-sänd match ger åskådaren mycket information, genom exempelvis kommentarer, analyser, repriser och statistik. Detta är svårt att erbjuda åskådaren i arenan, även om Örebro Hockey, exempelvis genom en egen studio med intervjuer, gör närmanden mot det. På plats i Behrn Arena får åskådaren däremot uppleva en stämning som är svår att förmedla via en tv-sändning. / The aim of the present thesis is to examine the arena experience of the Swedish Hockey League (SHL) club Örebro Hockey. Örebro Hockey has had the highest spectator coverage   in SHL both season 2013/2014 and 2014/2015, reaching 97 % and 99 % of the arena respectively. Of that reason, it is of interest to examine what has made the club that successive. The aim of the thesis is also to examine the differences between a game watched live in Behrn Arena, in the arena of Örebro Hockey, and a televised SHL game. The thesis uses a qualitative research method, with three semi-structured interviews with respondents from Örebro Hockey and also a semi-structured interview with Dan Persson. Two additional email interviews are completed with respondents from Örebro Hockey. Furthermore, two un­structured observations are carried out. The observations are made during a game in Behrn Arena and during a televised game. The conclusion of the thesis is that Örebro Hockey primarily uses special events connected to the actual game and theme games to enhance the arena experience of the spectators. Another important conclusion is that while televised games provide the spectator information that is difficult to obtain in the arena, such as replays, statistics, analysis and interviews, games live in the arena provide the spectator an atmosphere that cannot be experienced in a televised game.

District heating is an environmentally friendly heating principle that is widely used in Sweden. A problem that has arisen is that while district heating dominates heating of apartment buildings, the district heating companies have difficulties competing in single-family houses. In Örebro, the 7th largest city in Sweden, this problem causes some worries because of the environmental benefits with district heating compared to electricity-based heating alternatives which are more commonly used. The goal of this study has been to calculate the life cycle costs for district heating in Örebro from the house owner’s perspective and to compare these with the life cycle costs for heating by geothermal heat pumps. The study also examines the potential of a few proposed solutions for improved economy for district heating in areas with single-family houses. The calculations estimate the life cycle costs during 30 years for district heating to 697 kkr and 562 kkr for geothermal heat pumps. High energy costs being the primary reason for the district heating’s expensive outcome. A possible solution to improve the situation for district heating is the development of low temperature distribution.This could decrease the heat losses and thereby make district heating less expensive. Another solution that will make district heating more profitable in the future is district heating powered machines such as washing machines, dryers and dishwashers. The use of these machines replaces electricity consumption with heating consumption. For the use of these machines in houses with conventional district heating a separate pipe is needed which makes them not profitable at the moment. In Västerås, a city comparable to Örebro, low temperature grids are being developed with district heated machines in areas with newly built low energy houses. This solution uses a secondary grid with only one pipe for heating, heating of water and the district heated machines. The life cycle costs for this solution is 653 kkr, much less expensive than the conventional district heating in Örebro. An introduction of a similar solution in Örebro could make district heating in one-family houses more profitable, for both producer and consumer.

Våra städer fortsätter att exploateras och kravet på ökade bostäder gör att flera av våra grönyteområden byts ut mot hårda ytor. Dessa ytor bidrar direkt till klimatförändringar och miljöproblem, så som till exempel försämrad luftkvalitet, buller, ökat vattenstånd och ett varmare klimat. Miljöproblemen påverkar även den biologiska mångfalden och påverkar människans välbefinnande och på längre sikt överlevnad. Rapporten innehåller en studie om hur grönstrukturen i Örebro kommun ser ut och även vilket värde och vilka byggnadstekniska, ekologiska, ekonomiska och sociala egenskaper och effekter som finns av att anlägga fler gröna tak. För att ta reda på detta gjordes en litteraturstudie för att se hur grönstrukturen planeras i Örebro kommun. Det gjordes även en litteraturstudie för att ta reda på vilka nyttor och värde det finns med gröna tak ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv i Örebro kommun. För att tydligare kunna redovisa värdet av gröna tak i jämförelse med konventionella tak utfördes en fallstudie med beräkningar på området Södra Ladugårdsängen där två olika fall med olika stor andel gröna tak beräknades och jämfördes. Studierna visar på att Örebro kommun har en informativ och bred planering för grönstrukturen och att det samhällsekonomiska värdet av gröna tak i Södra Ladugårdsängen är mycket högt. Slutsatsen av dessa studier är att det finns god potential för att anlägga gröna tak i Örebro kommun med många goda effekter som följd, dock är den ekonomiska investeringen det kräver ett viktigt hinder. Grönstrategin i Örebro uppmuntrar denna typ av lösningar men det finns rum för förbättringar och kanske bör ett större tvång eller incitament införas för att nå de mål kommunen vill. / Our cities continue to be exploited and the demand for increased housing means that several of our green space areas are being replaced by hard surfaces. These surfaces directly contribute to climate change and environmental problems, such as reduced air quality, noise, increased water levels and a warmer climate. Environmental problems also affect biodiversity and affect human well-being and long-term survival. The report contains a study of what the green structure in Örebro municipality looks like and what value and what building technical, ecological, economic and social properties and effects there are of constructing more green roofs. To determine this a literature study was conducted to find out how the green structure is planned in Örebro municipality. A literature study was also conducted to find out what benefits and values there are with green roofs from an economic, ecological and social perspective in Örebro municipality. In order to be able to more clearly report the value of green roofs in comparison with conventional roofs, a case study was performed with calculations in the area of Södra Ladugårdsängen, where two different cases with different proportions of green roofs were calculated and compared. The studies show that Örebro municipality has an informative and broad planning for the green structure and that the socio-economic value of green roofs in Södra Ladugårdsängen is very high. The conclusion of these studies is that there is good potential for constructing green roofs in Örebro municipality with several benefits as a result, however, the financial investment it requires is an important obstacle. The green strategy in Örebro encourages this type of solution, but there is room for improvement and perhaps a greater coercion or incentive should be introduced to achieve the goals the municipality strives for.