This qualitative study aims to gain an understanding of how different identity-creating attributes can contribute to create a prototypical leadership style. To achieve the purpose of the study a conversation analysis of the material is performed. The material is 7 selected sections in Örebro municipality's podcast, "Sveriges viktigaste chefspodd", and is compared to their leader platform that forms the basis for the prototypical leadership style in the municipality. The study approaches the purpose through the following questions: Which identity-creating components can be identified in "Sveriges viktigaste chefspodd"? How do the identified components contribute to creating a prototypical leadership style? The analysis in the study highlights attributes and characteristics in the participants' statements about leadership and is compared with the prototypical image that Örebro municipality has of a leader via their leadership platform. The results of the survey shows that all components of an identity (given, chosen and core) are identified in the interviewees' opinions, but it is the core identity that permeates the results. How interview participants view and shape a prototypical leadership style is largely based on core identity. The participant’s characteristics and values form the basis of how they handle their professional role and their view of leadership.

<p>In this essay I try to find out how the local political climate in the Swedish Municipal Örebro looks like through the eyes of Michel Foucault. I’ve been focusing on the concept power, knowledge and politic. I’ve been applying the discourse theory on the study and the founder of that theory is Chantal Mouffe and Ernesto Laclau, the discoursetheory is a refinement of Foucaults thoughts about discourse. The object of study is the Mayor of Örebro, Staffan Werme and the position connected to that post. I’ve used the method “shadowing”, and I’ve been following the Mayor in every physical room that he appears in for nearly two weeks. The aim is too see which subject-position that the Mayor ascribes to in those different rooms, and also how the concept of power is used.</p>

We are facing the problems of climate change, the unfair share and over use of Earth’s resources. Global North overuses, Sweden has an ecological footprint of four planets. The challenge is to change our lifestyles. This thesis is trying out a method to diffuse ideas of sustainable development (SD) and for citizen participation. I created a future vision of a sustainable neighborhood inspired by Jane Jacobs and the concept of densification. This I presented to three homogenous focus groups: the next-door neighborhood, home owners and people in rentals. Free discussion then followed, and then a questionnaire. The findings where that the participants, fifteen of sixteen, thought the method gave them new ideas, allowed them to share their knowledge, and that it was a good method for participation. I thought that it was a ‘fun’ method. Focus groups research works more the way people normally interact, as did the literature show. I could see the learning process, that Patsy Healey describes, the creation of cultures, and also how the issue of SD was explored. It was time consuming to recruit participants. The tendency was that volunteers liked to talk, had an interest in planning, although not all in favor of SD. Many resembled me, in age and cultural background. The method could be useful to deepen dialog with citizens, especially in an early stage of planning. The vision should be ‘daring’ to spur good discussions, that may land in a compromise on SD. / Vi står inför klimatförändringar, den ojämna fördelningen och överanvändningen av jordens resurser. Nord överanvänder, Sverige har ett ekologiskt fotavtryck på fyra planeter. Utmaningen är att ändra vår livsstil. Denna uppsats prövar en metod för att sprida idéer om hållbar utveckling och för medborgardeltagande. Jag skapade en vision för ett hållbart grannskap inspirerad av Jane Jacobs och begreppet förtätning. Denna presenterade jag för tre homogena fokusgrupper: de i närmsta grannskapet, de som ägde sitt boende och de som hyrde. Sedan följde fri diskussion och sedan en enkät. Resultatet blev att deltagarna, femton av sexton, tyckte att metoden gav dem nya idéer, tillät dem att dela sina kunskaper och att det var en bra metod för deltagande. Jag tyckte att det var en ’rolig’ metod. Forskning med fokusgruppers fungerar mer som man vanligen umgås, vilket även litteraturen visade. Jag kunde se lärandeprocessen, som Patsy Healey beskriver, skapandet av kulturer och också hur begreppet hållbar utveckling undersöktes. Det var tidskrävande att rekrytera deltagare. Tendensen var att de frivilliga gillade att prata, var intresserade av planering, men inte alla positiva till hållbar utveckling. Många påminde om mig, i ålder och kulturell bakgrund. Metoden kan vara användbar till att fördjupa dialogen med medborgare, speciellt i ett tidigt stadie av planering. Visionen ska vara ’vågad’ för att sätta igång bra diskussioner och landa i en kompromiss i hållbar utveckling.

Syftet med denna uppsats är att identifiera möjliga utfallspåverkande faktorer som möjliggör ett framgångsrikt implementerat utfall avseende social hänsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger på en jämförelse mellan två fall där utfallet utgör den gemensamma nämnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primärt på intervjuer med tjänstemän och politiker i Sigtuna och i Örebro. De teoretiska analysverktygen som används i denna uppsats är hämtade från Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har använts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa är spelregler, preferenser och resurser. Resultatet visar på att fallen har fler möjliga utfallspåverkande faktorer gemensamma än de har utfallspåverkande faktorer som skiljer dem åt. En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frågan om sociala krav har hanterats på ledningsnivå som en strategisk fråga, snarare än som en juridisk eller teknisk fråga. Fallen kan även förstås som att behovet av upphandling och behovet av sociala åtgärder har växt fram oberoende av varandra innan själva upphandlingsprocesserna och att det är genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrågan och den sociala frågan har kombinerats. Dock rör det sig inte om en institutionell förändring som katalysator för implementeringen, utan snarare om inkrementell förändring i synen på offentlig upphandling som ett verktyg för social förändring. / The purpose of this thesis is to identify probable outcome influencing factors that enable a successful implemented outcome of social considerations in public procurement in a Swedish context. The analysis and conclusions are based on a comparison between two cases where the outcome is the common denominator. The empirical material for the thesis is primarily gathered from interviews with officials and politicians in Sigtuna and in Örebro municipalities. The theoretical tools used for analysis in this thesis are taken from Rational choice and Normative institutionalism. Three thematic factors have been used to categorize the similarities and differences between the cases: these are the rules of the game, preferences and resources. The result shows that the cases have more probable outcome influencing factors in common than they exhibit outcome influencing factors that set them apart. A likely important probable explanatory factor is to be found in the fact that the subject of social considerations was handled at a management / political level as a strategic issue, rather than as a legal or technical issue. The cases can also be understood in a manner which informs us that the need for procurement and the need for social action have evolved independently of each other and before the actual procurement processes. It is through the actors’ actions that the procurement issues and the social considerations have been combined into a common issue. However, the result does not indicate an institutional change as a catalyst for the implementation, but rather that the change in the perception of public procurement as a tool with social policy implication represents an incremental change within the existing institutions.

This study aims to deepen the understanding of how safety and crime prevention issues are framed in municipal policy documents. By focusing on Västerås and Örebro, two Swedish municipalities relatively impacted by crime, the study analyzes the portrayal of the problem and the underlying ideas and strategies shaping the decision-making proces. Utilizing interviews and WPR-approach, the research contributes to the comprehension of crime development and safety by examining the approaches of local policies. Applying a comparative design to identify similarities and differences between Västerås and Örebro, a critical discourse analysis using the WPR-approach reveals central ideas and perspectives in the municipalities' policy documents. Despite fundamental similarities in intentions, the conclusions identify differences between the two municipalities in terms of approaches and understanding of crime issues. The study highlights ideas centered around children and youth, long-term preventive measures, and collaboration among stakeholders as defining features of the municipalities' strategies, further enriching the understanding of crime development and safety through the examination of local policy approaches.

Current research shows that water-related disasters are the most common natural disaster worldwide and these disasters are increasing in numbers. Water-related disasters cause negative consequences through damage to infrastructure and human health.  This thesis aims to provide an overview of the water-related disasters, floods, and landslides in Sweden by displaying the spatial distribution. Furthermore, the purpose is to analyze the consequences of occurred water-related disasters. By answering the following research questions:  How has landslides and floods been spatially distributed over time in Sweden?  How severe has the consequences of floods and landslides been in Sweden?  To answer these research questions a data study was conducted in ArcGIS and Excel to analyze the spatial distribution and the consequences of landslides and floods. The result shows that the three counties in Sweden with the highest number of affected areas by floods are: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. These counties constitute 36% of the affected areas. These affected areas have occurred periodically with an increase since 1970. A detailed study over the years 2011–2017 showed that most floods in Sweden lead to consequences with a small extent and limited damages.  Furthermore, the counties Västra Götaland, Västernorrland and Värmland had the highest number of occurred landslides. In total, 83.7% of all landslides have occurred within these three counties. This means that the distribution of floods is more evenly distributed between different counties compared to landslides. Within these counties, the areas that have had notable high numbers of landslides are Ångermanälven, Norsälven, Klarälven and the areas nearby Göta älv. Overall, it has been most common that landslides have an extent in the range between 1000–10000 m2 and that an extent over 100000 m2 are rare. / Aktuell forskning visar att vattenrelaterade naturkatastrofer är de vanligaste naturkatastroferna över hela världen samt att dessa ökar i antal. Vattenrelaterade naturkatastrofer orsakar till negativa konsekvenser till följd av skador på infrastruktur och människors hälsa. Denna kandidatuppsats syftar till att ge en översikt av den geografiska utbredningen av inträffade vattenrelaterade naturkatastroferna skred och översvämningar i Sverige. Vidare, är syftet att analysera konsekvenserna av inträffade vattenrelaterade naturkatastrofer, genom att svara på följande frågeställningar:  Hur har skred och översvämningar varit utspridda över tid i Sverige? Hur allvarliga har konsekvenserna av översvämningar och jordskred varit i Sverige? För att besvara dessa frågeställningar utfördes en analys i ArcGIS och Excel för att undersöka den geografiska utbredningen och konsekvenserna av skred och översvämningar. Resultatet visar att de tre län med flest områden som blivit påverkade av översvämningar är: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. Dessa län utgör 36% av de drabbade områdena. Antalet påverkade områden av översvämningar har inträffat periodvis med en ökning sedan 1970. En detaljerad analys över åren 2011–2017 visade att de flesta översvämningar i Sverige resulterade i konsekvenser med liten utbredning och små skador.  Vidare, hade Västra Götaland, Västernorrland och Värmlands län högst antal inträffade skred. Totalt har 83.7% av alla skred inträffat inom dessa tre län. Detta innebär att fördelningen av områden påverkade av översvämningar har varit jämnare fördelade mellan olika län jämfört med skred. Inom dessa län är de områden som har haft anmärkningsvärt högt antal skred: Ångermanälven, Norsälven, Klarälven och områdena i närheten av Göta älv. Överlag har det varit vanligast att jordskred har en utbredning mellan 1000–10000 m2 och att en utbredning över 100000 m2 är ovanlig.

Att folk inte förstår vad man säger beror på flera olika anledningar. En självklar orsak till att detta är till exempel givetvis om man inte talar samma språk. Men även om man skulle begripa varandra i en konversation betyder inte det att sändarens budskap tolkas på önskat sätt av mottagaren. Kommunikationen är avgörande för att en förståelse mellan två parter ska kunna skapas. Stuart Hall (1973) problematiserar kommunikationsprocessen och kedjan från det att meddelandet produceras till dess distribution och slutliga konsumtion. Kommunikationen mellan kodare och avkodare är aldrig given i sin överenskommelse. Att man talar samma språk betyder följaktligen inte att man förstår varandra fullt ut. Det finns många andra faktorer som påverkar hur meddelandet avkodas av mottagaren. Vi har valt att undersöka hur två hockeyklubbar kommunicerar med sina supportrar. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan de två varumärkena. I respektive varumärkes identitet och image söks likheter och olikheter. Den eventuella varumärkeskongruensen studeras ur ett kommunikativt perspektiv.   Intentionen är att ta reda på hur kommunikativa processer kan påverka varumärkens identitet och image och relationen mellan dem. Det teoretiska ramverk som använts består av marknadskommunikation, encoding och decoding och varumärkesteori. Under varumärkesteorin följer kompletteringar om sport och varumärken, varumärkesidentitet och varumärkesimage. Studien baseras på en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av gruppintervjuer som utförts för att fastställa varumärkenas identiteter medan den kvantitativa metoden utgörs av enkäter som identifierar varumärkenas image. En av de slutsatser som presenteras i studien är att det både finns kongruens och skillnader angående överensstämmelsen mellan varumärkesidentitet- och image. Sammanfattningsvis går det att konstatera att resurser utgör den stora skillnaden klubbarna mellan i förutsättningen för att mottagarna ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. / The reason people don’t understand what others are saying can depend on a lot of things. One obvious reason would be that two individuals don’t speak the same language. Even if the two individuals would understand the words in a conversation, it’s not certain that the meaning of the message reaches the receiver the intended way. The communication settles the agreement for understanding between two parts. Stuart Hall (1973) problematizes the communication process and the chain from when the message is created and coded with meaning, through its distribution until its consumption. The communication between an encoder and a decoder are not ever certain. To not speak the same language is the same as not understanding each other. There are many other factors that influence how the receiver decodes a message.   This thesis aims to identify the brand congruence related to two Swedish ice hockey brands. The intention is to examine how communicative processes can influence the differences between how the brand identity and brand image are interpreted. The theory frame used in the thesis concludes of the following theories; Marketing Communication, Encoding and Decoding and Brand Theory. The Brand Theory is specified within the areas of Sports and Brands, Brand Identity and Brand Image.  The thesis includes both a qualitative and a quantitative method. The qualitative interviews are used to establish the brand identities while the quantitative questionnaire study aims to define the brand images. One of the major conclusions is that there are both congruence and differences in the comparison within both of the brands. Another conclusion is that the differences in how substantial the congruence is relates to resources and the brands background.

Ytan är en av kommunernas viktigaste resurser. På ytan spenderar människor sin vardag, möter andra människor, bygger tillit, utbyter idéer och förväntar sig kunna transportera sig på ett enkelt och bekvämt sätt. Transporter är nära förknippat med ytanvändning där det finns tydliga samband mellan de två. Här har planeraren en central roll när kommunerna ställs inför stora utmaningar som ökad befolkningstillväxt, urbanisering och föroreningar som med bristfälliga åtgärder riskerar att fördärva platsens värden. I den här uppsatsen studeras ytanvändning i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun. Studien besvarar hur olika trafikslag påverkar ytanvändningen, hur överbliven yta disponeras, vilken effekt kommunernas policys får för den fysiska miljön och vilka ytbesparande förutsättningar studerade kommuner har för att ställa om med hänsyn till rådande trafiksituation. Syftet i denna studie uppnås genom kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt där kommunala dokument från Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun, statistik samt trafikrelaterade teorier och tidigare forskning inkluderas. Resultatet av studien visar att det finns ytbesparande potential. Kommunerna planerar numera för förtätning, funktionsblandning, varierade upplåtelseformer samt ytsnåla trafiklösningar som GC och KT som förväntas spara yta och öka tillgängligheten. I kommunernas planeringen identifieras mönster med planering från centrum där enklare DP:s hittas i centrum medan mer omfattande DP:s sker runt stadskärnan. Planeringen har en tydlig social dimension som måste beaktas. Slutligen visar studien att det finns flera möjliggörande och begränsande aspekter såsom inlåsningseffekten av bilen samt diverse externa och interna förhållanden.

No description available.

No description available.