Introduction: The Anterior Cruciate ligament (ACL) is one of the most important ligaments in the knee providing joint stability. Rupture of ACL is the most common sports injury. About half of the patients undergo surgical reconstruction. The Orthopaedic clinic in Region Örebro county underwent a reorganization in 2016. Aim: The aim of this study was to evaluate the two-year risk of re-arthroscopy in the same knee after primary ACL-reconstruction. Material and Methods: A retrospective cohort study. All patients from 1st January 2005 until 31st December 2017 with primary ACL reconstruction in Region Örebro county were included. Data was collected from medical records and The Swedish National Anterior Cruciate Ligament Register. Results: 431 patients were included. The total risk of re-arthroscopy was 13.0%. Meniscal surgeries and age did not affect the outcome. Fixation method in femur and tibia affected the outcome, as did choice of graft. There was a small numerical difference before (13.4%) vs after (12.1%) the reorganization, but it was not statistically significant either unadjusted or adjusted for age and meniscal surgeries (p=0.721). Conclusions: Our study indicates that choice of graft and fixation method in femur and tibia affect the re-arthroscopy rate. Regarding graft, the semitendinosus tendon alone was the better option, and for fixation both for femur and tibia it seems like Tightrope was the best option and screw the worst. The reorganization did not affect the outcome but might have other benefits.

Rådande forskningsläge redogör för grönytors bortfall till förmån för förtätning. Detta sker även i Örebro tätort, där statistik visar att allmänna grönytor i Örebro tätort har minskat (SCB 2015a), trots att Örebro kommun har tydliga styrdokument och riktlinjer som förespråkar det motsatta. Denna motsägelse gör det intressant att i denna kontext skapa en förståelse för planeringsprocessen utifrån förtätning och grönstruktur samt undersöka implementeringen av kommunala styrdokuments gröna såväl som förtätningsvärden. Sammantaget syftar studien till att undersöka hur Örebro kommun förhåller sig till förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen. För att skapa en förståelse för planeringsprocessen, implementeringen samt Örebro kommuns förhållningssätt till förtätning och grönstruktur har en kvalitativ fallstudie valts som studiens forskningsstrategi med Örebro tätort som fall. Studiens empiriska material består av kommunala styrdokument: Strategi för arkitektur och byggande samt Grönstrategin, kombinerat med kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner från Stadsbyggnadskontoret i Örebro kommun. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes som metod för att analysera studiens empiriska material. För att på ett systematiskt sätt hantera den kvalitativa data utarbetades en teoretisk analysram som sedan kom att ligga till grund för studiens resultat- och analyskapitel. Med hjälp av den teoretiska analysramen synliggjordes en medvetenhet samt en generellt positiv syn på förtätningsidealets påverkan på grönstrukturen, där möjligheten att kombinera en tät och grön stad i Örebro tätort ansågs vara god. Örebro kommuns syn på gröna värden har visats vara i en övergångsfas, från ett fokus på grönområden utifrån dess instrumentella värde till att snarare fokusera på dess egenvärde. Vidare kan en komplexitet i planeringsprocessen samt en paradox i kommunens förhållningssätt till relationen mellan förtätning och grönstruktur till viss del konstateras.

Residential segregation is a significant problem in most cities around Sweden. Resulting in political, social, and economic exclusion for citizens that live in residential segregated areas. Therefore, the purpose of this bachelor thesis is to create an increased understanding of what residential segregation means and highlight the consequences, and what it entails for citizens in ethnic and socioeconomic segregated areas. An additional purpose of this study is to examine how citizens in residential segregated neighborhoods experience residential segregation, and how inhabitants experience their citizenship in the context to residential segregation. We have also chosen to study how Västerås and Örebro municipalities designed policies contribute to preventing residential segregation. The chosen methodology for this study is qualitative research interviews. We have chosen to do ten semi-structured interviews, five from each neighborhood. This study has been narrowed down to only research citizens who live in Bäckby and Vivalla and are over the age of eighteen.  The material collected will be analyzed and examined based on the municipal policies and the chosen theories. The chosen theories are citizenship and urban citizenship from Marshall and Bottommore (1992), Ruth Lister (2007), Patricia Burke Wood (2017)  and Gilbert & Phillips  (2003), and residential segregation from the view of Iris Young (1999) and (2002) and Irene Molina (1997). In conclusion, the participants feel that their life opportunities are affected by living in an ethnic-and socioeconomic segregated area, they also express that the opportunities they receive are not equal to people from areas with good conditions. The participants express that their citizenship differs in practice from in theory. An additional conclusion is that the policies were found to be deficient and the municipalities were incapable of not only implementing but also pursuing a strategy, for these reasons, we can not determine if the objectives of the policies were achieved.

Sedan en tid tillbaka har utbudet och efterfrågan på bostäder varit väldigt debatterat. Detuppstod en bostads-politisk debatt där många kommuner blev kritiserade över hur dettahanteras. Örebromodellen har då blivit uppmärksammad på senare tid som ett effektivt ochtidsbesparande sätt att korta ner tiden från “idé” till färdig byggnad genom Örebrokommuns sätt att utföra markanvisningsprocessen på tillsammans med hur de utformardetaljplaner. Det har dock inte redovisats hur och varför denna modell fungerar samt omdessa påstådda förbättringar faktiskt stämmer. Därför har det visats sig vara intressant attundersöka detta.Detta examensarbete syftar till att undersöka vad Örebromodellen innebär från ettdetaljplanerings- och markanvisnings-perspektiv. Utöver detta syftar arbetet även till attutreda hur Örebro kommun arbetar efter en snabbare och effektivare process i dessa ovannämnda perspektiv samt om något efterföljande steg i processen har blivit påverkat avpåskyndandet från Örebromodellen. Arbetet syftar även till att belysa både för- ochnackdelar med den nämnda detaljplanerings- och markanvisnings-modellen.I uppsatsen har en kvalitativ fallstudie utförts som omfattar fyra bostadsprojekt i Örebro.Genom studien har det, till en början, konstaterats att Örebromodellen inte är en striktmodell som kommunen förhåller sig till utan istället en stark riktlinje som kan skilja sig någotmellan projekten. Denna modell använder sig av generella detaljplaner som kan ha storafördelar med sin flexibilitet men kan också anses vara osäkra i framtiden gällandekommunens ursprungliga avsikt med området. Utöver detta har det konstaterats attÖrebromodellens markanvisningar genomförs med förstudie- och reservations-avtal. Dessaavtal har både för- och nackdelar bland annat har det visat sig vara ett bra sätt att säkerställautformningen av byggnationen i genomförandeskedet samt att det är ett effektivt sätt attpåskynda processen på. Dock behövs det undersökas hur väl denna metod, som användsför markanvisningar, håller i bland annat konjunktursvängningar. I uppsatsen analyseras ochdiskuteras bland annat även hur Örebromodellen prissätter mark och hurreservationsavtalen kan ses som ett starkt styrmedel samt implikationer som kan följa avdetta.Vidare gällande studien om tidslinjen för projekten har det visats att genomsnittet för hurlång tid markanvisning och detaljplanering tar i verkligheten, för de projekt som studerats,stämmer i stort sett överens med det som Örebro kommun presenterat själva. Där tidslinjeninte följts har det funnits förklarliga skäl till detta. Det har till stor del berott på att  bostadsmarknaden stagnerade efter sommaren 2017 vilket gjorde det svårt förbyggaktörerna att sälja tillräckligt många bostäder innan de startade byggnationen. Dettaledde till att risken att fortsätta bygget blev för stor för byggaktörerna och de behövde dåförlänga antingen förstudien eller reservationen. Utöver detta har andra fall undersökts somhar påverkat processen. Dessa fall har visat på problem som uppstått på grund av denna typav markanvisningsmetod. / For some time now, supply and demand for housing have been very debated. There hasbeen a political debate about housing in which many municipalities have been criticized forhow this is being handled. The Örebro-model has recently been recognized as an efficientway to shorten the time period from an initial idea to a finished building through the Örebromunicipality's way of carrying out the municipal land allocations1 together with how theydesign plans2 for these areas. However, it has not been proven how or why this model worksand whether these alleged improvements are actually correct. Therefore, it has beennecessary to investigate this further.This thesis aims to investigate what the Örebro-model entails from a planning and municipalland allocations perspective. In addition, the thesis aims to investigate how the municipalityof Örebro works according to a faster and more efficient process in these previouslymentioned perspectives, and whether any subsequent steps in the process have beenaffected by the timesaving from the Örebro-model. This thesis also aims to highlight boththe advantages and disadvantages of the aforementioned planning and used method ofmunicipal land allocation.In this thesis, a qualitative case study has been carried out, which comprises four residentialprojects in Örebro. Through the study it has been found that the Örebro-model is not astrict model that the municipality of Örebro relies on, but instead a strong guideline thatmay differ slightly between projects. This model uses general plans that can have greatadvantages given their flexibility but can also be considered uncertain for the futureregarding the municipality's original intention with the area. In addition, it has beenestablished that the Örebro-model's land allocations are carried out with a pilot study3 andreservation agreements4. These studies and agreements have both advantages anddisadvantages. Among other things, it has proved to be a good way to ensure the design ofthe construction in the implementation stage and that it is an effective way to speed up theprocess. However, it is necessary to examine how well this method, which is used for landallocations, holds up in, among other things, economic cyclical fluctuations. This thesis alsoanalyzes and discusses, among other things, the Örebro-model’s pricing of land and howthe reservation agreements can be seen as a strong instrument for influencing constructioncompanies. The thesis also shows other implications that can follow from this.  Furthermore, regarding the study of the timeline of the projects, it has been shown that theaverage of how long the land allocation and planning takes in reality, for the projectsstudied, is broadly in line with what the municipality of Örebro presented themselves.Where the timeline was not followed, there have been explanatory reasons for this. This haslargely been due to the housing market stagnating after the summer of 2017, which made itdifficult for construction companies to sell enough housing units before they started theconstruction. This led to the risk of continuing the construction being too great for theconstruction companies and they then had to extend either the pilot study or thereservation agreements. In addition, other cases have been investigated that have beenshown to affect the process. These cases have shown problems that have arisen due to thistype of method used for land allocation.

Slutsatsen efter genomfört arbetet är att Örebro Bostäder AB bland annat har en önskvärd image av Vivalla som ett område med en unik och personlig omgivning med mindre individuella bostadsområden där det finns något för alla smaker. I Markbacken vill Öbo behålla och förstärka en image av variation, där allt från barnfamiljer till den som söker ett lite mer exklusivt boende skall lockas. Vidare har undersökningen visat att dessa önskvärda imager främst förmedlas via mun till mun-metoden, massmedia, samhälleliga åtgärder och events. / The conclusion made after finishing this essay is that Örebro Bostäder AB desires to communicate an image of Vivalla as an area with a unique and personal environment with small individual neighborhoods where there is something for everyone. In Markbacken Öbo wants to retain and reinforce the image of variety, where everything from children's families is attracted to those looking for a little more exclusive accommodations. Further investigation has shown that these desirable images mainly are communicated through mouth to mouth method,media, community activities and events.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrån gymnasieelevernas egna åsikter och upplevelser. Min frågeställning ser alltså ut enligt nedan:Vad utmärker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna är arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun på sin framtid inom arbetsmarknaden? Uppsatsen bygger främst på enkäter som två gymnasieklasser svarat på och detta stärks upp av tidigare forskning som jag har ansett som användbar för att kunna svara på min frågeställning. Nedan följer resultatet av min undersökning: I Örebro kommun är det cirka 2 200 ungdomar i åldrarna 18-29 år som är arbetslösa och siffran ser ungefär likadan ut varje år. De ungdomar som drabbas är de som kommer från en familj där en eller båda föräldrarna är eller har varit arbetslösa, om en eller båda föräldrarna är från ett annat land eller om familjen någon gång fått hjälp i form av socialbidrag. Föräldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid. Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika på sin framtid, en stor del av dem är oroliga, dels på grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men även för svårigheten att hitta ett jobb, svårigheten att skaffa sig erfarenheterna som krävs för att få ett jobb. Många ungdomar upplever även att gymnasieskolan inte har hjälpt till att förbereda dem inför arbetslivet.

The purpose of this essay is to examine the importance of personal election for candidates of foreign background. I made this, first, by map and comparing the candidates of foreign background in the recent Swedish and Finnish parliamentary election. Second, I analyze what conceptions candidates of foreign background, who was nominated in the 2006 municipal election in Örebro, have about the personal election. The result from the first study shows that personal election had a negative impact on candidates of foreign background in both the Swedish and Finnish parliamentary elections. The result from the second study shows that candidates of foreign background have both positive and negative conceptions about the personal election.

The first aim of this thesis is to descriptively identify and chart the activities of the strategic intelligence and environmental scanning that take place at the regional collaboration network Regionförbundet Örebro. This identification is essential in reaching the comprehensive and primary aim of the thesis: to discuss, through normative discourse, what the options of improvement are and in which ways systematic operations can be integrating parts in the organization. In order to offer guidance of development from the perspectives of environmental scanning, the question at issue has emanated from activities concerning the present methods of working at Regionförbundet Örebro.During the creation of this thesis, several interviews have been made with people who are regarded to be key roles within the regional collaboration network. An analysis has been made, based on governing documents and answers from the interviews, where possible improvements of the business have been identified. The inferences become parts of a greater potential of amelioration since they are presented as active solutions and proposals that can be directly adaptable to the organization.Our proposals of improvements/ameliorations are constituted by a number of concrete/explicit points such as: a wider public information supply and an introduction of several annual routines and methods.

På Alfred Nobelmuseet i Karlskoga finns en avdelning som kallas Fiffiga huset. Där finns många experiment som besökare kan prova på, samt montrar som visar hur olika tekniska och maskinella apparater fungerar. Till utställningen och öppnandet sommaren 2009 ville de ha två nya demonstratorer. I rapporten kallas dem för reaktionstidsväggen och baklängesprataren. Reaktionstidsväggen skulle mäta besökarens reaktionstid genom att tryckknappar, med inbyggda dioder som slumpvis tänds, trycks ned i rätt ordning. Baklängesprataren skulle spela in besökarens tal och sedan spela upp det baklänges. Tanken var att besökaren skulle försöka prata baklänges och få det att låta rätt vid uppspelning. Arbetet gick ut på att bygga dessa demonstratorer och montera dem i Fiffiga huset. Reaktionstidsväggen styrdes med hjälp av en mikroprocessor ATMega16 från Atmel. Dess jobb var att läsa av knapptryckningar samt skicka information till dioder och display. Även baklängesprataren skulle styras med hjälp av mikroprocessorn ATMega16. En enkel mikrofonförstärkare samt filter till högtalarna skulle anslutas till processorn. Det inbyggda minnet skulle inte räcka till så ett extern minne behövde anslutas.Endast reaktionstidsväggen hann bli färdig inom projektets ramar eftersom all gammal elektronik som medföljde från Nobelmuseet var komplex, samt att många kortslutningar och avbrott gjorde felsökning till en tidskrävande procedur.

Den här uppsatsen studerar processerna bakom den regionala planeringsprocessen. I ljuset av förändringsmönster såsom globalisering och urbanisering har det uppstått ett behov eller en vilja att samverka på en överkommunal nivå. I svallvågorna av den här debatten har regionen och en regional samverkan inom planering fått ett stort uppsving. Vad som dock är oklart är för vem den regionala planeringen egentligen genomförs. Eftersom det rör sig om ett förhållandevis nytt sätt att arbeta går det även att ställa frågan vem som har makten att styra processerna? Uppsatsen syftar till att undersöka de här frågorna men även vad som är en regional fråga och hur den konstrueras. Uppsatsen är utformad som en fallstudie. Det studerade fallet är Region Örebro län med tillhörande kommuner. Metoder för datainsamling har varit dokumentstudier där kommunala och regionala planer ingått, samt semi-strukturerade intervjuer med kommunala och regionala planeringstjänstemän. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på det empiriska materialet. Det teoretiska perspektivet har haft sin grund i governance, soft spaces och strategiskapande. Den studie som genomförts i uppsatsen pekar på att det finns två skilda sätt att se på regionen, både avseende syfte och roller men även avseende intresset i planeringen. Kommunerna och regionen har olika intressen i den regionala planeringsprocessen där kommuntjänstemännen ser processen utifrån den egna kommunen och hur de kan dra nytta av den. Regiontjänstemännen ser däremot regionen som en enda enhet där nyttan ska gå till enheten och inte vissa utpekade delar. Att de två aktörsgrupperna har olika intressen får konsekvenser även i andra delar av processen. De har bland annat mycket skilda uppfattningar om hur rollfördelningen ska se ut, vad syftet med regionen är samt vem regionen är till för. Kommunerna anser att regionen är till för dem, att det är en arena där de och andra aktörer kan komma samman i regionala frågor. Regiontjänstemännen anser däremot att regionen är till för regionens bästa. De två olika perspektiven på regionen skapar konflikter. De problem som upplevs handlar i mångt och mycket om att det inte finns en tydlig förutbestämd process som arbetet ska följa. Den regionala planeringen befinner sig i ett soft space och är således fri att utformas så som aktörerna önskar. Även om det här leder till en stor flexibilitet bidrar det även till en osäkerhet och ett läge där aktörernas skilda bilder av hur processen ska gå till leder till svårigheter att komma överens. En intressant upptäckt är att det finns en splittring även mellan de två intervjuade regionala tjänstemännen angående vad regionen är och ska syfta till. En av dem utgår från kommunernas behov medan den andra av dem har ett ovanifrånperspektiv i vilket kommunerna ska ta hänsyn till den regionala planeringen och inte tvärt om. Från den genomförda studien framkommer även att makt är ett centralt begrepp inom den regionala planeringsprocessen. Aktörsgrupperna försöker båda hävda sig gentemot varandra i ett försök att kontrollera processen. Hur regionala frågor konstrueras är således en process definierad av vem som har makten att styra. De båda aktörsgrupperna har olika maktresurser som de använder för att hävda sig mot varandra. Kommunerna har sitt planmonopol och regionen har ekonomiska medel. Dessutom har regionen makten att bestämma över delar av processen, något som visat sig ha en betydelse i det perspektiv som tillåts råda.