Undersökningen visar hur förskolor i Örebro kommun bedriver sin pedagogiska verksamhet utomhus samt hur hälsan påverkas av natur- och skogsvistelse. Den undersöker även hur skogen används som verktyg i förskolan och hur detta kan skilja sig mellan förskolor på landsbygden och förskolor i stadsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en enkätundersökning som skickats till 26 förskolor i Örebro kommun. Skogen är en viktig naturresurs även för hälsan. Utomhusvistelse minskar stress, ökar den fysiska hälsan och stimulerar hjärnans utveckling. Majoriteten av de undersökta förskolorna i Örebro kommun har en skolskog eller ett skogsområde i närheten av skolan. Utomhuspedagogik innebär närhet till naturen, att ta med sig inomhusaktiviteter ut, lära barnen om naturens kretslopp och allemansrätt samt att de får lära sig att vårda naturen. De får möjlighet att genom nyfikenhet upptäcka nya saker och träna bland annat motorik, samarbete och balans. De flesta av respondenterna upplever inga svårigheter att hitta nytt undervisningsmaterial och deras intresse fångas när materialet är enkelt att utföra, tydligt kring syfte och mål, genomtänkt, utvecklande samt inte kräver allt för mycket material. Materialet behöver också fylla ett syfte pedagogiskt. Förskolorna i stadsmiljö och förskolorna på landsbygden som medverkade i studien delar samma åsikter vad gäller utomhuspedagogik. De utför pedagogisk verksamhet utomhus i liknande utsträckning och det handlar mer om hur engagerad förskolan är än geografisk placering. Dock kan förutsättningarna för förskolor i stadsmiljö vara sämre då det inte finns samma möjlighet till skogsareal där.

How does one restore the original life and program to a building that has been repurposed several times over the preceding decades? In the 1950s, Örebro had a fine market hall with great light and spaces. In the 1970s a supermarket took over the space, and the old roof with its skylights was demolished, but the original construction with its beams and pillars remains today. Reusing the old structure while adding new elements as an addition, I am giving new life to the old market hall and bringing back open spaces and natural light. My project is a proposal to re-open the old market hall in its old facilities by giving it a new roof to bring back the qualities that was lost in the 70’s. My guidelines during the project have been construction, light transmission and material and I have been focusing on finding a balance between construction and ornament while designing my addition. / Hur kan man ge tillbaka en byggnads ursprungliga liv och program som under decennier omprogrammerats flera gånger? På 50-talet hade Örebro and fin saluhall med fantastiskt ljus och rymliga lokaler. Under 70-talet tog en mataffär över lokalerna och rev då också det vackra sågtandade tak som byggnaden hade, dock står den ursprungliga bärande konstruktionen kvar med sina pelare och balkar. I mitt projekt återanvänder jag den ursprungliga konstruktionen och väcker på så sätt nytt liv i byggnaden. Jag föreslår ett nytt tak för byggnaden för att återinföra det naturliga ljus som försvann under 70-talet samtidigt som jag skapar nya öppna rumsligheter. Under projektets gång har konstruktion, ljusföring och material varit viktiga element som jag arbetat med. I mitt tillägg har jag fokuserat på att skapa en balans mellan konstruktionen som bär och de ornament som för in ljuset i byggnaden.

In the light of the Convention on the Rights of the Child gaining legal status in Sweden this thesis examines the implementation of the convention on a municipal level, specifically the implementation of Article 12 and children’s right to participate in all matters affecting them. With this purpose objectives and means are examined and compared between two municipalities: the municipality of Uppsala and the municipality of Örebro. By creating a frame of analysis based on previous research and theory on children’s participation, a text analysis has been conducted on key municipal policy documents and a case study has been conducted of municipal channels for participation. In conclusion the implementation of Article 12 differs between the municipalities where the responsibility to realize children’s right to participate is a shared responsibility in Örebro municipality in comparison to Uppsala municipality where the responsibility lies with some departments. In Örebro municipality children’s participation is often defined as a right while it in Uppsala municipality often is defined as an instrument to reach other goals. The case study emphasizes the importance of critically examining who actually participates in initiatives for children’s participation, who has power over the agenda and with what effects. For the realization of children’s right to participate initiatives must be inclusive, important and with clear intentions and effects.

Local authorities increased interest in climate mitigation policy has in recent years attracted interest from researchers. Compared to local authorities in most other countries, Swedish municipalities enjoy a larger portion of autonomy. This makes them particularly interesting to study from a policy mobility perspective. The aim of this study is to explore how local authorities develop climate policy, the case chosen for this inquiry is Örebro municipality and its climate strategy approved in 2016. By applying the theoretical framework of policy transfer, to some extent, but especially policy mobility the thesis discovers how local authorities develop their climate policy. It also uncovers from where they gather knowledge and inspiration, faced with the global scope of climate issues. The result show that policy mobility provides great explanatory value in understanding the assemblage that is Örebro municipality’s climate strategy. The result, however, also challenges the notion forwarded within the field of policy mobility that the national scale is not very important for local policy development. The study also show that some policy areas are more easily influenced by the global scale, while other areas are more depended on similarities in context between the ‘sending’ and the ‘receiving’ actor, that is Örebro municipality. / Lokala myndigheter har tagit allt större plats i klimatpolitken och även tilldragit sig allt mer uppmärksamhet från forskare. Tidigare har bekämpning av klimatförändringar endast funnits på den globala och nationella nivåns agendor. När fler aktörer kliver in öppnas nya områden upp för studier av olika slag. Inom policymobilitetsfältet har forskare intresserat sig för hur lokala myndigheter formar sin politik, hur policyer färdas från en kontext till en annan och vad den processen gör med policyerna. Jämfört med motsvarande myndighetsnivå i de flesta andra länder har svenska kommuner ett betydligt större mått av självbestämmande. Denna långtgående rådighet gör dem särskilt intress- anta att studera ur ett policymobilitetsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lokala myndigheter utformar sin klimatpolitik, som fall används Örebro kommuns klimatarbete och då särskilt den klimatstrategi som kommunfullmäktige antog 2016. Genom användningen av teoribildningen kring dels policytransferering men främst policymobilitet studerar uppsatsen hur dessa lokala myndigheter agerar och var de hämtar kunskap och inspiration ifrån när de ställs inför den globalt omfattande frågan om klimat- förändringar. Policymobilitetslitteraturen visar sig bidra med viktiga förklaringsvärden för att förstå den assemblage som Örebro kommuns klimatstrategi utgör. I resultatet fram- går dock att den nationella skalnivån inte förlorat sin betydelse för lokala myndigheters policyutveckling till den grad som tidigare studier inom policymobilitetslitteraturen pekat ut. Den visar också på att policyer inom vissa områden lättare hämtas hem från en global kontext medan det i andra sammanhang ligger närmare till hands att inspireras av andra lokala myndigheter i samma situation och med en liknande kontext som den egna.

Idag bor allt fler människor i tätorter och människor har tappat kopplingen med och förståelsen för naturen vilket har gett negativa effekter på klimatet. Människors koppling till naturen ses som en förutsättning för att kunna uppnå en hållbar utveckling och främja miljövänligt beteende hos människor. Planeringen av städer där naturen inkluderas är en viktig del i arbetet för en hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur människor i Örebro tätort uppfattar naturen och deras interaktion med den. Syftet är även att undersöka hur Örebro kommun kan bemöta människors uppfattning för att främja ett miljövänligt beteende hos människorna. Studiens grundas i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter samt en innehållsanalys av Örebro kommunsgrönstrategi och naturplan. Studiens resultat visar att det inte finns en en tydig uppfattning av naturen samt interaktionen med den bland invånarna i Örebro tätort. Trots de skilda uppfattningarna baseras interaktionen med naturen till största del på av njutning av grön- och naturområden. Resultatet visar att Örebro kommun bemöter invånarnas interaktion med naturen då grön strategin och naturplanen presenteras åtgärder som bidrar med en ökad möjlighet för avnjutning av naturen. Dock presenterar inte kommunen några konkreta åtgärder som kan främja ett mer miljövänligt beteende hos invånarna.

Bostadsbrist har varit ett rådande problem i de större städerna över landet under en längre period, särskilt för den yngre generationen. Två tidigare examensarbeten har föreslagit att bygga ett attefallskvarter eller att attefallhus är en möjlig lösningen till bostadsbristen. Deras slutsatser var att de intervjuade inte tror att det kan vara ekonomiskt gynnsamt att genomföra ett attefallskvarter och att intresset av att bygga mindre bostäder finns men problemet ligger i att ingen vågar investera när det finns brister i visionen och affärsupplägget. Efter att ha tagit del av studierna kring attefallshus, kan man överväga om mindre småhus kan vara attraktiva i jämförelse med större villor som permanentbostad. Syftet med rapporten är att genomföra en enklare jämförelse mellan småhus med en yta på 30–60 kvm mot villor på ca 100–160 kvm för att ta reda på om småhus är ett bra alternativ till ett ekonomiskt och miljömässigt boende. Studien belyser olika tekniska och ekonomiska faktorer som påverkar byggnadsstorlekarna för att öka förståelsen till varför man sällan bygger litet.Studien är utförd genom att intervjua branschfolk och samla in data från tidigare studier via litteraturstudier. Syftet med intervjuerna är att få en inblick i hur branschfolk tänker kring ämnet som studeras. Litteraturstudiens information är tagen från databaserna Primo och DIVA – portal, samt från lämpliga myndigheters hemsidor inom samhällsplanering, byggande och boende. Intervjun består av ungefär 20 frågor och vissa av dem anpassas beroende på vad den intervjuade personen har för arbetsroll, tidigare erfarenheter och kunskaper. Prisskillnaden mellan byggnadsstorlekarna upplevs inte vara särskilt stor i dagsläget enligt de intervjuade. Detta medför att man hellre lägger på en liten kostnad för en procentuellt stor mängd extra kvadratmeter. Majoriteten av faktorerna som studeras gör konceptet inte möjligt att genomföra i nutid.Slutsatsen som dras är att det i dagsläget inte är möjligt för företagen att bygga mindre småhus men det har potential att kunna genomföras i framtiden i samband med utveckling av intressanta byggmetoder som kommer kunna dra ner byggkostnaderna och produktionstiden. Detta skulle öppna fler möjligheter och med det intresse hos en större kundgrupp. / Housing shortage has been a prevailing problem in the larger cities throughout the country for an extended period, particularly for the younger generation. A previously conducted studysuggested building a micro village with small compact houses as a solution to the housing shortage. Various reasons, such as expensive square meter prices made the concept not possible in present day. Another study studied the reason why people don’t take advantage to the new rules around the Swedish micro house called “Attefallshus”. Their interviewees did not believe that it could be economically beneficial. The interest in building smaller building is there but no one is brave enough to invest in similar projects when there are deficiencies in vision and business models. After reviewing studies on Attefallshus, it can be considered whether smaller homes can be attractive in comparison to lager villas as permanent residences.The purpose of the report is to conduct a simple comparison between small houses with an area of 30-60 sqm and villas of approximately 100-160 sqm to find out if small houses are a good alternative for economical and environmentally friendly living. The study highlights various technical and economic factors that affect building sizes to increase the understanding of why small houses are rarely built.The study was conducted by interviewing people in the industry and gathering data from previous studies through literature. The purpose of the interview was to gain insight into how industry professionals think about the subject. The literature review information was taken from the databases Primo and DiVA-portal, as well as from appropriate government agencies websites related to urban planning, construction, and housing. The interview consists of approximately 20 questions, and some of them are tailored depending on the interviewee´s job role, previous experience, and knowledge.The price difference between the building sizes is not perceived to be particularly significant at the present according to the interviewees. This means that people are willing to pay a small cost för a proportionally large amount of extra square meters. Most of the factors studied make the concept not possible to implement at present. The conclusion drawn is that it is not possible to build smaller houses in present day but has the potential to be implemented in the future in conjunction with the development of interesting construction methods that can reduce costs and production time. This would openmore opportunities and generate interest among a large customer base.

Under påsken år 2022 eskalerade ett antal allmänna sammankomster på olika platser i Sverige till våldsamma upplopp med allvarliga konsekvenser. Händelserna har fått stor medial uppmärksamhet och en av städerna där upploppen skedde var Örebro. Forskning har visat att polisens arbete spelar en avgörande roll för uppkomst samt utveckling av upplopp och är därmed av intresse att studera. Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att undersöka polisers upplevelser och erfarenheter av de arbetsmetoder som verksamheten använde under påskupploppet i Örebro, där ett stort fokus har lagts på den särskilda polistaktiken. Detta har uppnåtts genom fem semistrukturerade intervjuer med poliser som var inblandade i och/eller har goda kunskaper om arbetet med påskupploppet i Örebro. Ett teoretiskt ramverk användes som stöd vid analys av det insamlade materialet. Detta bestod av Flashpointmodellen (Flashpoints model of public disorder) och Newburns relativt nya förklaringsmodell för upplopp (The life cycle model for the analysis of riots). Av resultatet framgick en gemensam upplevelse av svårigheter att förbereda sig inför påskupploppet, som främst berodde på att händelsen var oförutsägbar och att tiden till förberedelser var bristande. Den särskilda polistaktiken som metod under upplopp upplevs av respondenterna som god, men implementeringen av denna brast. Detta var en följd av resurs- och kompetensbrist, men även fysiska förutsättningar på plats. Efter händelsen har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts och metoden är idag fullt implementerad i region Bergslagen. Resultaten av studien förhåller sig väl till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. / During Easter in 2022, a number of public gatherings in various locations in Sweden escalated into violent riots with serious consequences. The events have received a lot of attention in the media and Örebro was one of the cities where the riots took place. Research has shown that the work of the police plays a crucial role in the occurrence and development of riots and is therefore of interest to study. The current qualitative study has aimed to investigate police officers' experiences of the working methods that the authority used during the Easter riot in Örebro, where a large focus has been placed on the Special Police Tactics. This has been achieved through five semi-structured interviews with police officers who were involved in and/or have good knowledge of the work with the Easter riot in Örebro. A theoretical framework was used to support the analysis of the collected material. This consisted of the Flashpoint model of public disorder and Newburn's relatively new explanation model for riots (The life cycle model for the analysis of riots). The results revealed a common experience of difficulties in preparing for the Easter riot, which was mainly due to the fact that the event was unpredictable and that the time for preparation was insufficient. The Special Police Tactics as a method during riots are perceived by the respondents as good, but the implementation of this failed. This was a consequence of a lack of resources and skills, but also physical conditions on site. After the incident, extensive work with developmenting the working method was carried out, and the method is today fully implemented in the Bergslagen region. The results of the study relates well to previous research and the theoretical framework.

Uppsatsen ämnar undersöka den socioekonomiska boendesegregationens utifrån faktorerna Medianinkomst, Utrikes födda, Högstadieutbildning 9år samt Högskoleutbildning 3 år eller längre löst byggt på en metod av rumslig analys. Detta har gjorts utifrån ett geografiskt perspektiv där mönster och samband mellan de fyra tidigare nämnda faktorerna har gjorts utifrån och mellan årtalen 2012 samt 2016. Detta är något som gjorts utifrån det kartmaterial som tagits fram specifikt för uppsatsen där areabaserade data har använts utifrån kilometerrutor. Analysen som gjorts av dessa har i sin tur baserats på tidigare forskning och på statistik och de trender och utvecklingstendenser Region Örebro län själva har kartlagt. Tidigare forskning har berörts, där huvudkategorierna har varit segregation och begreppets innebörd, kort om segregation och dess vetenskapshistoria, olika metoder att mäta segregation samt segregationens konsekvenser och hur den kan motverkas. Resultatet har i huvudsak visat tre saker. Dels att segregationen inom Region Örebro län framförallt är ett fenomen knutet till tätorterna som finns inom regionen, vilket talar för att det framförallt är regionens tätorter som arenan för segregation som fenomen, men dess omfattning är något som uppsatsen inte har ämnat att undersöka. Den andra är relationen mellan stad och landsbygd utifrån utbildningsnivå, där andelen med lägre utbildningsnivå är koncentrerat till landsbygd, och andelen med hög utbildning till tätorterna. Den tredje slutsatsen är att det finns rumsliga samband mellan de negativa delarna av de utvalda faktorerna (såsom lägre utbildningsnivå och lägre medianinkomst) med områden där andelen utrikes födda är hög.

No description available.

<p>Kusoffsky, Magnus (2010) <em>Spårväg eller trådbuss – Idéstudie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen</em> [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivå Masteruppsats för masterexamen i Samhällsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell Språk: Svenska</p><p>Den här uppsatsen handlar om samhällsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte är att presentera en vision för en långsiktigt hållbar Örebroregion, med ett hållbart transportsystem där kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.</p><p>Visionen preciseras i två <em>scenarier</em>, som bygger på två olika trafiksystem, nämligen spårväg och duospårväg, respektive prioriterad busstrafik med trådbuss. Båda scenarierna bygger på det nuvarande busslinjenätet i Örebro, och båda innehåller en direkt anslutning från Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.</p><p>Metoder som används i uppsatsen är scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.</p><p>Avhandlingen innehåller en litteraturstudie, som bygger på tre målbilder för samhällsplanering i Sverige: <em>integrerad trafik- och samhällsplanering med kollektivtrafik som norm</em>, <em>kollektivtrafik med strukturerande egenskaper</em>, och <em>integrering av lokal och regional kollektivtrafik</em>.</p><p>I två scenarierna beskrivs bland annat grundläggande tekniska specifikationer, linjenät, täckningsgrad, restider, kostnadsberäkningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhällsplanering. Systemens för- och nackdelar jämförs, och rekommendationer lämnas för åtgärder på kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Med hjälp av backcasting presenteras ett förslag på tidsplan för att förverkliga visionen inom 20 år.</p><p>Nyckelord: <em>Kollektivtrafik</em>, <em>Integrerad planering</em>, <em>Backcasting, Spårväg</em>,<em> Duospårväg</em>,<em> Trådbuss</em>, <em>Bus rapid transit</em>, <em>Örebro län.</em></p>