Syftet med föreliggande studie var att studera ungdomsbrottslighetens utveckling i Sverige och i England1, utifrån den totala registrerade brottsligheten från slutet av 1980-talet fram till år 2010. Dessutom har det även studerats för den registrerade kategoribrottsligheten mellan åren 2002 och 2013. Vidare har jag även eftersträvat till att föra en diskussion kring hur teorin om rutinaktiviteter kan förklara denna utveckling. Ungdomsbrottsligheten som begrepp har definierats utifrån två ord: dels ungdom och dels brottslighet. I denna studie har åldersintervallet begränsats till 15-20 år. Vidare har definitionen av ett brott utgått från den legalistiska definitionen, där ett brott fastställs som ett brott utifrån de rådande lagarna i respektive land. Tidigare forskning på området har beskrivit ungdomsbrottslighetens utveckling i efterkrigstiden, där den ökade i hela Västeuropa från början på 1950-talet, till att den minskade mot slutet av 1970 och början på 1980-talet. Stöldbrottslighet är den dominerande brottskategorin bland ungdomar, sedan följer våldshandlingar och sist skadegörelsebrott. Metoden som har använts i denna studie var av komparativ art, där man eftersträvat att jämföra Sverige och England med varandra vad gäller ungdomsbrottslighetens utveckling. Metoden har vidare utgått från den mest olika ansatsen, som förespråkar jämförelser mellan länder som anses vara olika varandra olika vad gäller kultur, struktur och historia. Den mest olika ansatsen innebär vidare att man strävar efter en teoriprövning, dock har det i denna studie förts en diskussion kring rutinaktivitetsteorin för att se hur den kan tänkas förklara ungdomsbrottslighetens utveckling. Rutinaktivitetsteorin består av tre olika komponenter som tillsammans möjliggör att ett brott kan begås, a) motiverad gärningsman, b) lämpligt brottsobjekt/offer och c) avsaknad av kapabla väktare. Denna förklaringsmodell har använts flitigt för att förklara den ständigt ökande stöldbrottsligheten i efterkrigstiden, som sammanföll med ett ökat välstånd i både Sverige och England. Resultatet från denna studie visar att ungdomsbrottslighetens utveckling har minskat från slutet av 1980-talet fram till år 2010 i båda länderna som studerats. Även den kategoribaserade brottsutvecklingen (stöld, våld respektive skadegörelsebrott) har i denna studie visats ha samma minskande tendens. Rutinaktivitetsteorins förklaring av ungdomsbrottslighetens utveckling, har analyserats utifrån de brottspreventiva situationella åtgärder, som har vidtagits och som har haft en direkt påverkan på åtminstone två av komponenterna som teorin grundats på.

The purpose of this study was to examine the structures of female crime in the media. The main issues were the constructions made by the media regarding female crime and how these structures can be understood from a gender perspective. Thesis empirical material consists of a selection of ten articles from the newspaper Dagens Nyheter from the period September to November 2015. The study can not be said to give an overall picture of the Swedish media, instead it is the researcher's interpretation outlined, which is one of the interpretations can be made. Thesis theoretical approach has been from a social gender perspective meaning that gender can be seen as something socially constructed and that the notion of female crime is attributed to a certain meaning. While theories about media and its power to construct female crime is also used as a theoretical basis. Overall, the paper deals with two different areas; constructions of women as criminal and constructions of women as victims. The results showed that there is a construction of female crime in the media. This design is very fragmented, that means that female crime is produced from a stereotypical image or antisocial image. The results have shown that the construction is done by the woman's crime in the media that is the basis of the media who has the power to choose what to publish and how it is described with words and phrases.

Denna studie undersöker bidragsbrottsligheten i Malmö och dess utveckling. Utifrån en kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign syftar studien till att belysa utvecklingen av bidragsbrott samt hitta bidragande faktorer till utvecklingsförloppet. Bidragsbrott är relevant utifrån dess frekvens, konsekvenser för välfärdssystemet och kopplingen till den organiserade brottsligheten. På uppdrag av Malmös avdelning för ekonomiskt bistånd och boende har forskningsfrågorna besvaras med statistik från dem samt Brottsförebyggande rådet. Efter en deskriptiv univariat analys fann denna studie att bidragsbrottsutvecklingen i Malmö inte påvisar en stabil ökande eller minskande trend utan är fluktuerande. Med hjälp av Strainteorin och Situationella handlingsteorin förklarades denna ojämna utveckling utifrån ekonomiska faktorer, extern/intern kontroll samt motivation och frestelser. / This study investigates the social welfare crime development in Malmö. Using a quantitative approach with a cross-sectional design this study aims to illustrate the development of social welfare crime and also find contributing factors to the development. Social welfare crime is relevant due to its frequency, consequences to the welfare system and connection to organized crime. At the request of Malmö City department of economic aid and housing, the research questions have been answered using data from the department and Brottsförebyggande rådet. After a descriptive univariate analysis, this study found that the social welfare crime development is neither showing a stable rising or decreasing trend but a fluctuation curve. The uneven development was explained using Strain theory and the Situational action theory and was able to identify contributing factors such as economic factors, internal/external control, motivation and temptations.

Våldsbrottsutvecklingen har varit en central fråga i den offentliga debatten desenaste åren och LPO Storgöteborg Nordost har skildrats som ett av Sveriges mestbrottsutsatta områden. Polisen i nordöstra Göteborg har på senare år intensifieratdet proaktiva arbetet med bland annat utökad hot spot-patrullering ochimplementering av kameraövervakning. Samtidigt påträffas brister i polisensanalys- och uppföljningsarbete vilket förorsakar bristande kunskap ombrottsutvecklingen och tillämpade åtgärders brottsförebyggande effekter. Genomatt studera brottsutvecklingen över tid går det att identifiera mönster ochförändringar i brottslighetens omfattning och struktur, vilket kan användas somunderlag för mer problemorienterade analyser. Syftet med föreliggande uppsats ärföljaktligen att redogöra för hur det anmälda gatuvåldet har utvecklat sig ilokalpolisområdet mellan åren 2014-2018. Uppsatsen ämnar även att bidra medkunskap till hur utvecklingen kan förstås i termer av brottsförebyggande åtgärderspotentiella effekter. Det samlade resultatet av analyserna indikerar på naturligafluktuationer av gatuvåldet i nordöstra Göteborg de senaste åren, med undantagför år 2016 då anmälda brott ökade signifikant. Våldet tenderar att vara klustrattill särskilda platser och genom s.k. near repeat analyser kan bland annatkonstateras att risken för upprepade personrån bedöms vara hög. Samtidigtpåträffas en tydlig minskning på några av de särskilt brottsutsatta platser som varitföremål för en rad polisiära insatser de senaste åren, vilket skulle kunna indikerapå att polisens kraftansträngningar har gett resultat. Enligt poliserna själva finnsdet emellertid en antydan om att brottsligheten, istället för att minska, förflyttastill närliggande områden. Sammanfattningsvis konstateras att bidragande faktorertill utvecklingen kan vara många och att fler studier behövs som undersökerbrottsligheten i relation till åtgärdernas preventiva förmåga, för att få en mernyanserad bild av brottsutvecklingen. / The development of violent crime has been a central topic in the public debate ofrecent years and Local Police District of Northeast Gothenburg has beendescribed as one of Sweden’s most exposed areas. Northeast Gothenburg policehave in recent years intensified the proactive work with, among other things,increased hot spot policing and implementation of CCTV cameras. At the sametime, deficiencies are found in the police's analysis and follow-up work, whichcauses a lack of knowledge about crime development and the crime preventioneffects of applied measures. By studying crime development over time it ispossible to identify patterns and changes in the extent and structure of crime,which can be used as a basis for more problem-oriented analyses. The purpose ofthis thesis is to describe how reported street violence has developed in the localpolice area between 2014-2018. This paper also aims to contribute knowledge onhow this development can be understood in terms of the potential effects of crimeprevention measures. The overall result of the analyses indicates naturalfluctuation of street violence in Northeast Gothenburg in recent years, with theexception of 2016 when reported offenses increased significantly. Violence tendsto be clustered in specific places and near-repeat analysis demonstrates a greatrisk of repeated muggings. At the same time, a clear reduction is found in some ofthe particularly crime-exposed locations that have been the subject of a series ofpolice efforts in recent years. This could indicate that police efforts have yieldedresults. However, according to the police themselves, there is a suggestion thatcrime, rather than reducing, is spreading to neighboring areas. In conclusion,contributing factors to the development can be many and more studies are neededto investigate crime in relation to the preventive ability of those measures, in orderto get a more nuanced picture of crime development.

This study aims to deepen the understanding of how safety and crime prevention issues are framed in municipal policy documents. By focusing on Västerås and Örebro, two Swedish municipalities relatively impacted by crime, the study analyzes the portrayal of the problem and the underlying ideas and strategies shaping the decision-making proces. Utilizing interviews and WPR-approach, the research contributes to the comprehension of crime development and safety by examining the approaches of local policies. Applying a comparative design to identify similarities and differences between Västerås and Örebro, a critical discourse analysis using the WPR-approach reveals central ideas and perspectives in the municipalities' policy documents. Despite fundamental similarities in intentions, the conclusions identify differences between the two municipalities in terms of approaches and understanding of crime issues. The study highlights ideas centered around children and youth, long-term preventive measures, and collaboration among stakeholders as defining features of the municipalities' strategies, further enriching the understanding of crime development and safety through the examination of local policy approaches.