Bakgrund: Av alla barn har 2-6% en neuropsykiatrisk sjukdom varav ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) är en stor del av det. Barn med ADHD har en funktionsnedsättning som medför problematik i deras vardag. Barnen löper ökad risk för somatiska besvär, därmed behövs forskning kring dessa barns upplevelser för att kunna ge anpassad vård. Syfte: Beskriva hur personer med ADHD upplevde sin barndom. Metod:  Kvalitativ studie med en induktiv ansats där poddavsnitt studerats. Informanterna i poddarna har varit vuxna med diagnosen ADHD som berättar om upplevelser från sin barndom och hur diagnosen påverkat deras uppväxt. Det har använts en manifest innehållsanalys för att analysera insamlad data från nio poddavsnitt. Resultat: Ur innehållsanalysen har fyra kategorier identifierats med tolv underkategorier. De fyra huvudkategorierna var: “Oförmåga att vara samlad”, “Att vara motivationsstyrd”, “Att inte vara enligt normen” och “Att må dåligt”. Slutsatser: Barn med ADHD upplever svårigheter eftersom de har ett funktionshinder som gör att de inte kan uppfylla de förväntningar samhället har på dem. Det ger dem upplevelsen av att vara otillräcklig och missförstådd vilket kan utvecklas till att de mår dåligt. Är allmänsjuksköterskan medveten om deras upplevelser kan mötet bli mer individanpassat och därmed bidra till en ökad livskvalitet för barnet.

Studien analyserade nio intervjuer för att undersöka studenternas upplevelser och perspektiv på sina parasociala relationer. Med målet att dels undersöka den roll som parasociala relationer spelar i studenternas liv och hur de påverkar deras vänskapsrelationer och andra nära relationer, samt att analysera studenternas resonemang och perspektiv kring deras parasociala relationer för att förstå deras uppfattningar och känslor kring dessa interaktioner. Syftet är att ge en större förståelse för vilken roll de parasociala förhållandena har i studenternas liv och hur viktiga dessa relationer är för dem. Den kommer att bidra till en ökad förståelse för parasociala relationer och bidra till det socialpsykologiska och kommunikationsvetenskapliga området. Studiens frågeställningar är: Vilken roll spelar parasociala relationer i studenternas liv?, hur samspelar studenternas parasociala relationer med deras vänskapsrelationer och andra nära relationer?, och hur resonerar studenterna kring sina parasociala relationer? Resultaten visar att studenterna betraktar dessa relationer som tillfredsställande, värdefulla och skapare av en illusion av gemenskap. Istället för att omvandla parasociala relationer till verkliga interpersonella relationer strävar studenterna efter en fördjupad känsla av närhet inom den föreställda gemenskapen. Denna studie ger insikter i studenternas navigering av parasociala relationer och bidrar till en bättre förståelse av dessa relationers betydelse för individerna.

This qualitative study aims to gain an understanding of how different identity-creating attributes can contribute to create a prototypical leadership style. To achieve the purpose of the study a conversation analysis of the material is performed. The material is 7 selected sections in Örebro municipality's podcast, "Sveriges viktigaste chefspodd", and is compared to their leader platform that forms the basis for the prototypical leadership style in the municipality. The study approaches the purpose through the following questions: Which identity-creating components can be identified in "Sveriges viktigaste chefspodd"? How do the identified components contribute to creating a prototypical leadership style? The analysis in the study highlights attributes and characteristics in the participants' statements about leadership and is compared with the prototypical image that Örebro municipality has of a leader via their leadership platform. The results of the survey shows that all components of an identity (given, chosen and core) are identified in the interviewees' opinions, but it is the core identity that permeates the results. How interview participants view and shape a prototypical leadership style is largely based on core identity. The participant’s characteristics and values form the basis of how they handle their professional role and their view of leadership.