SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år drabbas ungefär 11 000 kvinnor. Hjärtinfarkt kan innebära en traumatisk upplevelse vilket kan påverka kroppen negativt både fysiskt och psykiskt. Tidigare forskning fokuserar främst på männens upplevelser efter en hjärtinfarkt som kan innebära att viktig kunskap om en individanpassad vård för kvinnor går förlorad.   Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt.   Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, PsycInfo samt via manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades samt analyserades utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Ett förändrat liv, Emotionella reaktioner, Förändrade relationer, Upplevelser av eftervården. Kvinnorna upplevde rädsla, oro över att återinsjukna samt förlorad kontroll över sitt liv. Stöd saknades av sjukvården och de kände sig utelämnade med sina existentiella frågor.   Slutsatser: Hjärtinfarkt kan påverka hela kvinnans livsvärld. Sjuksköterskan bör inhämta kunskap och förståelse för kvinnans förändrade situation. Om sjuksköterskan lägger fokus på kvinnans livsvärld kan omvårdnaden anpassas och bidra till att stärka dessa kvinnor. Med rätt stöd och information av sjuksköterskan tror författarna att kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt åter kan se mening med livet och känna välbefinnande trots sjukdom.     Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, förändrat liv, rädsla.

<p>Hjärt- och kärlsjukdomar däribland kärlkramp är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen drabbas ca.11 000 människor av kärlkramp. Sjukdomen påverkar både personerna och deras familj i olika utsträckning, vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva upplevelser av sjukdomen.</p><p>Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med kärlkramp. Studiens metod var systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO mellan åren 1997-2009. Sammanlagt ingick sju artiklar som kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar. Resultatet i artiklarna analyserades, noterades och bildade följande tema: Rädsla och oro”, ”Förändringar och begränsningar i livet”, ”Känslan av beroende”, ”Förnekelse av sjukdomen”, ”Rädslan för att dö” samt ”Osäkerhet inför framtiden”<em>.</em></p><p>Resultatet visade att de flesta personer upplevde rädsla och oro i samband med sin sjukdom. Rädsla för kärlkrampsanfall och ovisshet om när anfallen kunde inträffa. De upplevde även rädsla i samband med arbetssituationen på grund av stress och krav som arbetet innebar. Kärlkrampen gjorde att de drabbade upplevde begränsningar vid fysisk aktivitet och behov av att anpassa sitt vardagliga liv på grund av sjukdomen.</p><p>Slutsatsen visade att kärlkramp påverkade personernas livssituation. Den kroniska sjukdomen, anpassning av aktiviteter, sorg över förlorad kraft och en oviss framtid kom att prägla deras vardag.</p>

No description available.

No description available.

Hjärt- och kärlsjukdomar däribland kärlkramp är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen drabbas ca.11 000 människor av kärlkramp. Sjukdomen påverkar både personerna och deras familj i olika utsträckning, vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva upplevelser av sjukdomen. Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med kärlkramp. Studiens metod var systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO mellan åren 1997-2009. Sammanlagt ingick sju artiklar som kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar. Resultatet i artiklarna analyserades, noterades och bildade följande tema: Rädsla och oro”, ”Förändringar och begränsningar i livet”, ”Känslan av beroende”, ”Förnekelse av sjukdomen”, ”Rädslan för att dö” samt ”Osäkerhet inför framtiden”. Resultatet visade att de flesta personer upplevde rädsla och oro i samband med sin sjukdom. Rädsla för kärlkrampsanfall och ovisshet om när anfallen kunde inträffa. De upplevde även rädsla i samband med arbetssituationen på grund av stress och krav som arbetet innebar. Kärlkrampen gjorde att de drabbade upplevde begränsningar vid fysisk aktivitet och behov av att anpassa sitt vardagliga liv på grund av sjukdomen. Slutsatsen visade att kärlkramp påverkade personernas livssituation. Den kroniska sjukdomen, anpassning av aktiviteter, sorg över förlorad kraft och en oviss framtid kom att prägla deras vardag.

Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nålstick med stress; smärta och/eller oro. Smärta och rädsla har ett starkt samband genom att smärtan kan göra barnet rädd och rädslan inverkar på smärtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrädsla är skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under själva proceduren, dels kan barns minne av smärtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner på smärtsamma händelser. Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan och föräldrarna kan använda för att förebygga eller lindra barnets rädsla och smärtupplevelse i samband med stick. Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet. För att få resultatet från de vetenskapliga artiklarna överskådligt delades omvårdnadsåtgärderna in i tre rubriker: beteende hos föräldrar och sjuksköterskan, distraktion och smärtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likaså topikal smärtlindring. Dock var resultaten inte entydiga gällande oral smärtlindring. Slutsatsen var att om sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna förebygga och lindra barns stickrädsla, ger en kombination av omvårdnadsåtgärderna det bästa resultatet.

Döden är något som för alla människor är oundviklig, men samtidigt ett tabu och ett stigma i dagens samhälle. Vid en diagnos av en dödlig sjukdom där allt hopp om bot är borta genomgår patienten olika känslostadier på vägen mot eventuell acceptans av döden. Att kunna nå en viss acceptans av döden som naturlig är för individen ofta svårt och vägen dit är ofta fylld av rädsla. Den mentala processen är krävande både för patienten och de som står patienten nära. Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters rädslor inför döendet och behov av kommunikation i samband med livets slutskede. Studien är i form av en litteraturstudie och sammanlagt 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar ofta på stora svårigheter med att kunna prata om sina rädslor med närstående, därför är det nödvändigt för vårdpersonal att kunna vara ett stöd för patienten. Det behöver inte alltid bestå i en verbal dialog mellan patient och vårdgivare, utan även att vara tillgänglig och lyssna skattas högt av patienten. Om en patient i livets slutskede kan ventilera sina rädslor inför döden är det ofta till stor hjälp och leder till ett minskat lidande. Patienterna upplever även en stark rädsla inför det okända som döden innebär. Det leder till ett ökat lidande hos den döende människan, men även rädslan över att förlora sin värdighet, uppleva smärta, att förlora kontrollen över sin kropp eller att lämna sina närstående kan vara stor. / Death is something that for all people is unavoidable, but at the same time a taboo and a stigma in todays’ society. When a patient gets a diagnosis of a deadly decease where all hope of recovery is gone, different stages of emotion on the way to eventual acceptance of death can be seen. To be able to reach a certain level of acceptance of death as a natural part of life is for the individual often hard and the way to acceptance is often filled with fear. This mental process is demanding both for the patient and the ones that are in the close social environment. The aim of the study was to shed light over adult patients’ fears regarding death and the need for communication in the end of life. The study is a literary review and all together 12 scientific articles have been analyzed. The result shows often great difficulties for the patient to be able to talk about the fears regarding death with the relatives, which makes it important for the nursing staff to be able to be a support for the patient. It doesn’t always have to be in a verbal dialogue between patient and caregiver, but also to make oneself available and to listen is much appreciated by the patient. It can often be of great help and lead to an eased suffering if a patient in the end of life is able to ventilate the fear of death. The fear of the unknown that is a part of death is often strong and leads to a increased suffering for a dying person, but even the fear of losing dignity, experiencing pain, losing control over the body or leaving the relatives behind can be immense.

Fallrisk ökar med stigande ålder och preventionsprogram tillämpas allt mer. Skador till följd av fall leder till mänskligt lidande och försämrad livskvalitet. Kostnader relaterat till fall är samhällsekonomiskt betungande. Patienter har rätten att avstå fallpreventionsåtgärder. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera patienter till följsamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldre personers följsamhet till fallprevention. Studien bestod av 15 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Resultatet innefattas av tre kategorier vilka är: rädslans betydelse för följsamhet, integritetens betydelse för följsamhet och motivationens betydelse för följsamhet. Rädsla är en riskfaktor för fall och har betydelse för främjandet och hindrandet av följsamheten hos äldre. Åtgärder som hotar individens integritet och självständighet påverkar följsamheten. Motivationen påverkas av närstående, av vårdpersonal och av insikten hos den enskilde individen. Vidare forskning bör inriktas på hur motiverande samtal (MI), kan påverka följsamhet till fallprevention och samhällsekonomi. Bedömning av fallrisk tillämpas inom vårdverksamheten med Downton Fall Risk Index (DFRI). Denna skattningsskala bör utifrån studiens resultat kompletteras med skattning av rädsla för fall. Sjuksköterskeutbildning bör innehålla mer kunskap i uppmärksammandet av rädsla för fall.

Barns rädslor och oro i möten med sjukvård   Författare: Christian Römberg &amp; Pontus Älvehag   Sammanfattning   Bakgrund: Enligt barnkonventionen räknas varje människa tills dagen de fyllt 18 år som barn. Omkring 200 000 barn söker varje år vård på akutmottagningar i Sverige och cirka 95 000 barn per år är i behov av vård på sjukhus. I mötet sjukvården upplever de flesta barn rädsla och oro för sjukvårdsmiljön, sjuksköterskans mediciniska språk och beteende vilket kan förstärka smärtupplevelsen vid undersökning och behandling. En uppkommen sjukvårdsrädsla kan försvåra framtida sjukvårdskontakter och skapa otrygghet hos barn. Sjuksköterskans uppgift är att ge barnet en god omvårdnad och möjliggöra delaktighet för barnet och närstående för att dämpa rädsla och oro, något som regleras genom barnkonventionen och hälso- och sjukvårdslagen.   Syfte: Att belysa vad som ger upphov till rädslor och oro hos barn i möten med sjukvården som patient.   Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. En systematisk sökning efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL, Pubmed och Psychinfo. Efter urval kvalitetsgranskades 10 artiklar, nio kvalitativa och en med kvalitativ och kvantitativ metod, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Fem kategorier som ger upphov till rädsla och oro identifierades, det okända, undersökning och behandling, operation, separation samt ensamhet. Rädslor och oro visade sig inför det okända där barn beskrev rädslor och oro inför sjukhusmiljö, sjuksköterskans omvårdnad och barns egna sjukdomar. I samband med undersökning och behandling beskrevs rädslor och oro inför exempelvis blodprovstagning och röntgenundersökning och vid operation väcktes rädslor inför att dö och uppleva smärta samt att vakna under pågående operation. Rädslor och oro visade sig även vid separation från föräldrar då barns rädslor förstärktes när de fick möta sjukvården på egen hand. I ensamheten började barn fantisera inför att se spöken och att de skulle drabbas av något obehagligt som till exempel en injektion.   Slutsatser: Barns rädslor och oro inför mötet med sjukvården är ofta kopplat till informations- och kunskapsbrist kring omvårdnad, medicin och kirurgi. Sjuksköterskan kan genom tydlig och ärlig information samt med hjälp av lekterapi stärka barns och föräldrars delaktighet i mötet med sjukvården och genom delaktigheten dämpa barns rädslor och oro. Genom att sjuksköterskan arbetar för att stärka känslor av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos barn så kan rädsla och oro dämpas

Detta arbete utreder om rädsla kan vara orsak till att människor i sekulariserade områden söker sig till andlighet och/eller religion. Metoden hermeneutik användes i huvudsak för detta ändamål då den ger utrymme för att tolka och förstå mänskliga intentioner och idéer. Vidare vilade den teoretiska grunden på Carl G. Jungs och Bertrand Russells positiva respektive negativa religionsteorier som båda hävdade att rädsla har en direkt koppling till religion men på olika sätt. Även Olaf Hammers distinktion mellan begreppen religion och andlighet fungerade som grund. Matthias Bluemke (med flera) och René Hefti användes som tidigare forskning för att demonstrera hur rädsla och religion/andlighet kan ha kopplingar till varandra. Arbetets undersökning gick därefter ut på att studera i vilken grad människan påverkas av, och hanterar rädslor, men också vilken påverkan religion och andlighet har på sådana känslor. De böcker som analyserades utifrån detta var Tänka, snabbt och långsamt, av Daniel Kahneman, som behandlar hur människans hjärna fungerar; Flytande rädsla, av Zygmunt Bauman, som behandlar rädslor i modern tid; samt Skuggeffekten, av bland annat Deepak Chopra, som utifrån ett andligt perspektiv behandlar hur rädsla bemötts historiskt och hur den bör bemötas idag. I den avslutande diskussionen gjordes en komparation av resultatet från denna undersökning med tidigare forskning för att se vilka resultat som bör vara mest trovärdiga. Resultatet visade att rädsla och religion/andlighet i allra högsta grad har en koppling till varandra på fler än ett sätt och att rädsla kan leda till ett inre sökande efter balans vilket kan resultera i andliga upplevelser. Resultatet visade sig strida mot Russells forskning men överlag i linje med Jungs. / This essay investigates if the spiritual and/or religious search among people in secularized countries can be a result of fear. The method used for this purpose was hermeneutics, since it offers room for interpretation and an understanding of human intentions and ideas. Carl G. Jung's and Bertrand Russell's research on religion became the theoretical foundation since both scientists argue that fear and religion are connected, though in different ways, where Jung sees a positive connection while Russell sees a negative one. Futhermore, Olaf Hammer's distinction between the concepts religion and spirituality was also part of this foundation. For previous research Matthias Bluemke's (and others) and René Hefti's scientific reports were used to demonstrate how fear and religion/spirituality might be connected to one another. The following investigation revolved around the degree to which people are affected by fear, how fear is handled and what impact religion and spirituality might have on fear. The books that were analyzed were: Tänka, snabbt och långsamt, by Daniel Kahneman, which describes the function of the human brain; Flytande rädsla, by Zygmunt Bauman, which describes fear in modern time; and lastly Skuggeffekten, by Deepak Chopra and others, which uses a spiritual perspective to describe how fear has been handled historically and how it should be handled in modern day time. In the final discussion a comparison was made between the result of the investigation and previous research. The result showed that fear and religion/spirituality in multiple ways have a deep connection to each other, and that fear can result in an inner search for balance in which spiritual experiences can arise. The result was therefore contrary to Russell's theory but, for the most part, in line with Jung's.