I den här rapporten var målet att undersöka hur slumpmässighet med ljud påverkar spänningsuppbyggnader i skräckspel. I bakgrunden ges möjliga definitioner av emotionen rädsla, följt av teorier kring hur skräckspel är uppbyggda och vilken betydelse ljudet har i skräckspel. För undersökningen skapades två testbanor med 3d-grafik där ett antal spänningsuppbyggnader med ljud leder fram till konfrontationer med monster som måste undvikas. Den ena banan hade ett statiskt tidsintervall för spänningsuppbyggnaden, för den andra banan slumpades det fram. 14 testpersoner fick spela båda dessa testbanor och svara på frågor i intervjuer för att förmedla sin upplevda rädsla. Resultaten från intervjuerna visade att slumpmässiga tidsintervall genererade en något större rädsla, och att rädslan minskade betydligt mer mellan omgångar för testpersoner som började med den slumpmässiga testbanan och fortsatte med den skriptade. För vidare forskning nämns kompletterande mätmetoder, vidare användningar av slumpmässighet och om spelares rädsla kan påverka spelvärlden dynamiskt.

This paper examines five cooperative board games from the perspective of how randomization is used and how it affects the replayability and player strategy, with the intent to properly identify and categorize elements that contribute to replayability and tension and uses randomization to do so. Each element directly affected by or causes randomization is identified, explained (both what it does and how and what it affects), and categorized based on where in the game the randomization originates in the effort to create a base for game designers to get a better understanding of randomization, if and how they can use it, and which method of using it that can be useful for their own designs.The thesis discusses the impact of using certain randomization elements and draws some conclusions based on how they relate to the replayability and tension of games that use those elements.

Slumpmässighet är ett välutforskat akademiskt ämne genom sannolikhetslära, statistik och till vis del även datavetenskap. Slumpen används också mycket inom spel och spelande för att introducera element av osäkerhet. Trots detta är den intuitiva förståelsen av slump hos människor missvisande och leder till felaktiga slutsatser som gambler’s och hot-hand fallasierna. Vilka fallasier en individ uppvisar beror mycket på de omständigheter som osäkerheten presenteras i. Dock är mycket av forskningen på området fokuserad kring ren informationspresentation, inte den mer komplexa kontextualisering som existerar i spel där mycket av informationen är sammanhängde.Detta arbete undersökte hur slump tolkas av spelvana individer i en enklare spelkontext där testdeltagare dels gjorde ett urval mellan slumpmässiga element som påverkade dem direkt, och dels fick det göra en bedömning av fiendes svårighet. Resultatet visade på en blandning av gambler’s och hot-hand fallasierna. Dock behövs mer data för att kunna dra några generaliserande slutsatser. Utöver att samla in mer information inom arbetets ämnesområde visade även undersökningen på andra forskningsområden som är av intresse: att undersöka slumps representations inverkan på tolkning, att undersöka hur fördröjning mellan exponering och urval gör skillnad på uppfattningen av slump, samt att undersöka möjligheter att kvantifiera kontexter.

Sannolikhet och statistik är ett ämne lärare har svårt att undervisa i. Dels för att ämnet är relativt nytt, dels för att lärare saknar fördjupade kunskaper inom området. Syftet med den här litteraturstudien är att bidra med kunskap om undervisningsaktiviteter i sannolikhet och statistik i grundskolan, år f-6, för lärare. Databaserna ERIC, WoS och DiVA användes för att samla in vetenskapligt underlag till denna systematiska litteraturstudie. Resultatet visar att aktiviteter med konkret material är användbart i alla delar i sannolikhet och statistik samt att det ger bättre resultat för elevers kunskapsinhämtande om aktiviteterna följs upp av diskussioner. I resultatet framkommer även konkreta förslag på hur aktiviteter med konkret material kan användas i en undervisningssituation. Konsekvenser för undervisning samt förslag till vidare forskning avslutar den här studien. / Probability and statistics is a subject that teachers find difficult to teach. Partly because this area is relatively new in the mathematics course, partly because of the lack of deepened knowledge amongst teachers in this subject area. The purpose of this study is to contribute with knowledge about teaching activities in the probability and statistics course in the early years of elementary school, years K–6, for teachers. The databases used to collect scientific foundation to this systematic literature study is ERIC, WoS and DiVA. The result showed that activities with manipulatives are useful in all subareas in probability and statistics and that students’ knowledge acquirement improves if the activities are followed up by discussions. However, the result also brought out tangible suggestions of how activities with concrete materials can be used in a teaching situation. To round up this study is a discussion of consequences for teaching as well as suggestions for further research.