Bakgrund: Övervikt bland barn har ökat och är nu ett hälsoproblem i vårt samhälle och i övriga världen. Den främsta orsaken till övervikt och fetma är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Föräldrarna spelar en viktig roll och bör introducera goda kost- och motionsvanor tidigt hos barnen. Syftet: Belysa faktorer av betydelse för skolsköterskors hälsofrämjande arbetet avseende övervikt och fetma hos skolbarn. Metod: Data insamlades genom intervjuer med elva skolsköterskor i kommunen. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sju subkategorier. Resultat: Skolsköterskorna ansåg att livsstilsfaktorer som inaktivitet, ohälsosam kost och familjens livsmönster har stor betydelse för utvecklingen av övervikt och fetma. Skolsköterskorna tyckte att de hade en strategi för att förebygga övervikt vid hälsosamtalen men det som saknades var en gemensam handlingsplan att arbeta utifrån vid viktavvikelser. Slutsats: Betydelsen av att uppmuntra barn till en livsstil med en sund kost och regelbunden fysisk aktivitet för att förebygga övervikt och fetma, måste lyftas fram och tas på allvar. Skolsköterskors samarbete med olika aktörer och en hälsofrämjande strategi är nödvändig för att uppnå en god hälsa för alla i framtiden. / Background: Overweight among children has decreased and are now a health problem in our society and over the world. The leading cause to overweight and obesities is an unbalance between energy intake and energy consumption. The parents play an important role and should introduce good diet and exercise-habits in the early age for the children. Aim:To highlight the factors of importance for school health nurses´ in their health caring work with overweight and obesity for schoolchildren. Method: For the collections of data were eleven schools health nurses´ in the municipality interviewed and the data was analysed by qualitative content analysis. The results fall into three main categories with seven subcategories. Result: The school nurses´ considered that life style factors as inactivity, unhealthy food and families' lifestyles had a great meaning in the development of overweight and obesity. They thought that they had a strategy for prevention obesity at the health talks but they were missing a common mode of action in working with weight divergences. Conclusion: The meaning of encouraging children to a lifestyle with healthy food and regularly physical activity to prevent overweight and obesity must be highlighted and taken seriously. The school nurses´ co-operating with different participants´ and a health caring strategy is necessary for reaching a good health in the future.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken utbildning skolsköterskan som arbetar på högstadiet och gymnasiet har fått inom ätstörningar i sin yrkesutbildning. Denna uppsats syftar även på att undersöka vilka erfarenheter de har fått under sina yrkesår. Valet av ämne beror på det ökande antalet ätstörningar som drabbar ungdomar och den kompetensutvecklingen som behövs inom skolhälsovården för att leva upp till de riktlinjer som finns. För att undersöka detta har en kvalitativ och kvantitativ studie gjorts med chefen för skolsköterskorna och fem verksamma skolsköterskor i samma kommun. Resultatet visade att skolsköterskan inte har fått lära sig något om ätstörningar i sin yrkesutbildning. Erfarenheter de fått genom att bemöta elever med en ätstörning i sitt yrke är bland annat att medias framställning av kroppen och höga krav på sig själv många gånger ligger bakom en ätstörning. Två av de fem tillfrågade skolsköterskorna i denna studie anser inte sig själva ha tillräckligt med kunskap för att fånga upp och hjälpa drabbade elever.

Bakgrund: Skoltrötthet är ett symtom på att någonting inte står rätt till. Det finns orsaker som påverkar  och  ger  konsekvenser  vid  skoltrötthet.  Elever  själva  anger  att  hög  studietakt  och otillräckligt stöd kan vara anledning till skoltrötthet. Skolhälsovården har en viktig stödjande funktion. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola. Metod:  Data  analyserades  med  kvalitativ  innehållsanalys  med  induktiv  ansats  beskriven  av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fem kategorier såsom; kartlägger elevens svårigheter, engagerar föräldrarna, följer upp studiemiljön, har en respektfull  inställning och reflekterar över egna insatser, med 13 underkategorier. Konklusion:   Resultaten   av   denna   studie   kan   bidra   till   att   utveckla   och   förbättra skolsköterskor  möjlighet  att  ge  stöd  till  skoltrötta  elever.  De  kan  även  utgöra  grund  för riktlinjer vid hantering av skoltrötthet så att elever inte utelämnas från stödinsatser.

Den psykiska ohälsan bland barn ökar. Psykisk ohälsa i barndomen leder till lidande för individen och påverkar såväl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och att arbeta hälsofrämjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hälsa har betydelse för den enskilda individens framtida hälsa och välbefinnande som för folkhälsan i stort. Skolan är en betydelsefull hälsofrämjande arena där skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hälsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förståelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hälsofrämjande. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskornas erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa interjuver genomfördes med åtta skolsköterskor i tre kommuner i Västra Götaland. Data analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framträdde i resultatet vilka beskriver att möta barnet där det befinner sig, att lita på sin intuition och att jobba tillsammans. Studien visar på hur skolsköterskors erfarenhet av att kunna arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa kräver trygga och tillitsfulla relationer vilket förutsätter att skolsköterskan är tillgänglig, har tid och är synlig för barnen vilket möjliggör för dem att spontant söka upp skolsköterskan när behov uppstår. Genom att skolsköterskan lyssnar på barnets berättelse och bekräftar dennes tankar och känslor kan skolsköterskan i dialogen stärka och stödja barnet. Skolsköterskans intuition och erfarenhet i mötet med det enskilda barnet är viktiga redskap för att uppmärksamma psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa. Skolsköterskornas erfarenheter visar även på vikten av god samverkan med andra och framförallt med lärarna för att identifiera barn som är i behov av mer stöd. Resultatet belyser också betydelsen av kollegialt stöd för att arbeta med dessa frågor. I studiens diskussionsdel redogörs reflektioner kring metodprocessen samt huvudfynden i resultatet i relation till tidigare forskning.

Syfte: Syftet var att undersöka vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i uppfattning utifrån vårdnadshavares födelseland. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkät som skickades till vårdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter två påminnelser var 64,8 % (n=153). Resultat: Hälsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillräcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfällig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfällig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs så att den helt kunnat förstås, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förståelse av information utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=0,006). Skolsköterskans bemötande upplevdes som mycket bra eller bra av 67,3 % (n=103) respektive 28,1 % (n=43). Uppfattningen var att barnen i mindre utsträckning än vårdnadshavarna fick tillfälle att ställa frågor, där 24,2 % (n=37) respektive 4,6 % (n=7) upplevde att barnet delvis eller inte alls fått tillfälle att ställa egna frågor. Förbättringsmöjligheter av hälsosamtalet uttrycktes i form av tydligare information inför samtalet samt mer fokus på skolsituationen och arbetsmiljön. Slutsats: Vårdnadshavarnas uppfattning av hälsosamtalet var övervägande positivt, men förbättringar kan göras vad gäller information och förberedelser inför samtalet. Vårdnadshavarna uttryckte önskemål om att hälsosamtalet bör fokusera mer på skolsituation och arbetsmiljö. Det är även viktigt att barnet får en central plats i samtalet.

Bakgrund: År 2010 kom den nya skollagen, vilket ställde krav på att alla skolor skulle ha en elevhälsa med tillgång till skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och läkare. Elevhälsans uppgift är att tillsammans främja hälsa samt att hjälpa eleven uppnå skolans mål. Skolsköterskans arbete upplevs många gånger vara ensamt och individuellt, men att ett samarbete med andra professioner inom skolan är viktig för att elevhälsan ska vara tillgänglig och på så vis upptäcka ohälsa tidigt. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att samarbeta med övriga medarbetare inom elevhälsan för att främja hälsa. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod med induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med åtta skolsköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; väletablerat teamwork, tillgång till medarbetare, avsaknad av långsiktig planering med sju underkategorier. Konklusion: För att skolsköterskan tillsammans med övriga medarbetare inom elevhälsan ska uppnå ett framgångsrikt samarbete där de kan främja hälsa krävs det ett väletablerat team-work, god tillgång på medarbetare och att gruppen får den tid som krävs för att kunna utföra arbete. Det som behöver förbättras i samarbetet inom elevhälsan är tydligare riktlinjer för att kunna arbeta mer långsiktigt för att främja hälsa.

Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Sverige. Samtidigt som det är allt fler som inte uppnår godkända betyg i skolan. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och skolprestation. Skolsköterskans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt verka för god hälsa. Syftet var att belysa skolsköterskans arbete med elevers psykiska ohälsa. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Sex skolsköterskor från fyra kommuner intervjuades utifrån strategiskt urval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; ”Skolsköterskan, en delvis outnyttjad resurs i arbetet med elever med psykisk ohälsa”. Kategorierna som framkom var; arbete med psykisk ohälsa tillhör skolsköterskans vardag, bedömning som grund för samverkan samt organisatoriska förutsättningar.Resultatet visade att skolsköterskorna dagligen arbetar med psykisk ohälsa. För att nå framgång i arbetet krävs organisatoriska förutsättningar. Resultatet belyser också hur skolsköterskans bedömning av elevens psykiska hälsa avgör det fortsatta handläggandet och samverkan. Idag saknas handlingsplan för psykisk ohälsa nationellt och förhoppningen är att studien kommer att få betydelse i det fortsatta arbete genom att belysa vad skolsköterskan utifrån sin profession kan göra. Ytterligare forskning behövs inom området psykisk ohälsa för att stödja skolsköterskans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete på individ-, grupp och organisationsnivå.

Bakgrund: Sex- och samlevnadsundervisning i Sverige når ut till alla ungdomar och önskvärt är att den skulle påverka ungas sexuella hälsa positivt. Att ha goda kunskaper i sex- och samlevnadsfrågor stärker ungdomars självkänsla och främjar den sexuella hälsan. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Studien bygger på individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-19 år, som analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Under analysen framkom tre innebördsteman som beskriver ungdomarnas upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning: Att uppleva en bekväm eller obekväm undervisning, upplevelsen av att få behov och förväntningar tillfredsställda, att uppleva ämnet utifrån sin egen mognadsnivå. Slutsats: Ungdomarnas upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan varierade beroende på vem som höll i undervisningen och dess förhållningssätt till ämnet. Undervisarens egna känslor inför ämnet speglade av sig på eleverna och kunde leda till känsla av pinsamhet och osäkerhet eller öka intresset och känna sig bekväm inför ämnet. Ungdomarna saknade diskussionerna om känslor, en mer detaljerad information/diskussion om olika sexuella aktiviteter och mer ingående om det motsatta könet. De sökte sig hellre till yrkeskategorier med tystnadsplikt än att diskutera privata frågor och problem med klasskompisar. / Background: Sexuality education in school reaches out to all adolescents. Good knowledge about sex and relationship issues will strengthen their self-esteem and promote sexual health.   Aim: The aim was to describe adolescents experiences of sexuality education in school.   Method: The study was conducted with a qualitative approach. It is based on interviews with adolescents between 16-19 years old and the material was analyzed by using a qualitative meaning analysis.   Results: The analysis revealed three categories: To experience a comfortable or uncomfortable teaching, the experience of getting needs and expectations satisfied, to experience the topic based on their own level of maturity.   Conclusion:  Adolescents experiences of sexuality education varied depending on the person who was teaching and its approach to the subject. The educator's own feelings about the topic could lead to a sense of embarrassment, insecurity, or inspire greater interest and enjoyment of the subject. The expectations and needs were not satisfied, adolescents missed discussions about feelings, more detailed information about different sexual activities and more detailed information about the opposite sex. Adolescents would prefer to ask questions and show concerns about the subject towards professionals with secrecy, rather than talk openly in front of their classmates.

Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors inställning till gymnasieungdomars övervikt. Studien genomfördes med hjälp av två fokusgruppsintervjuer. Den första gruppen bestod av tre skolsköterskor och den andra av fem. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. De tre kategorier som kom fram var övervikt som hälsoproblem, bedömning och diagnostik och hälsofrämjande åtgärder vilket visade att många skolsköterskor uppfattade sig ha större problem med anorexia bland eleverna jämfört med övervikt. Ofta hade ungdomarna fått fetma innan skolsköterskorna ansåg sig reagera på övervikten. Skolsköterskorna uppfattade en skillnad i övervikt hos ungdomarna mellan olika gymnasieprogram. De ansåg också att övervikt kan vara svårt att tala om och att problemet kunde vara svårt att åtgärda på grund av att tiden inte räcker till. Skolsköterskorna menade att de hade en god förståelse för hur övervikt uppstår och hur problemet kan åtgärdas. Slutsatsen är att skolsköterskorna inte uppfattade övervikt som ett stort problem bland skolungdomar. De menade att problemet är litet i jämförelse med andra hälsoproblem. När övervikten betraktas i relation till andra problem kan det finnas en risk att problemet underskattas. För att klargöra detta behövs dock ytterligare undersökningar. / The aim of the study was to investigate the school nurses' attitudes towards overweight among teenagers. The study was conducted using two focus group interviews. The first group consisted of three school nurses and the other of five. Data was analyzed using qualitative content analysis. Three categories appeared: overweight as a health problem; assessment and diagnosis; and health promotion. It showed that many nurses perceived the greater problem was anorexia among students compared to obesity. Often the young people had become obese before school nurses reacted to their overweight condition. The school nurses perceived that there is a difference between high school programs in percentage of adolescents who are overweight. They also found that overweight can be difficult to talk about. The problem could be difficult to deal with because of insufficient time. The school nurses felt that they had a good understanding of how obesity occurs and the measures to be taken. The conclusion is that school nurses did not perceive obesity as a major problem among schoolchildren. They argued that the problem is small in comparison to other health problems. When weight is considered in relation to other problems, there may be a risk that the overweight is underestimated. However, to clarify this, further studies are needed.

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och påverkan från media är riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohälsosamt bantningsbeteende. Där förhoppningen är att gå ned i vikt på ett eller annat sätt med hjälp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohälsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar äventyrar sin hälsa både fysiskt och psykiskt. Eftersom ohälsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhälsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptäcka och effektivt hantera ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohälsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats användes. Personliga semistrukturerade intervjuer gjordes med tio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visas i from av fyra kategorier: identifera varningstecken, samverkan med föräldrar, samverkan i och utanför elevhälsan, samt förhålla sig professionellt. Resultatet visade främst likheter, men även skillnader i skolsköterskans erfarenheter av ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elev. Slutsats: För att främja hälsa hos elev bör skolsköterskan tidigt identifiera varningstecken, arbeta mera familjefokuserat samt förbättra samarbetet med elevhälsan och andra vårdverksamheter. Ett förslag till förbättring är utformning av riktlinjer som kan användas som stöd för tillvägagångsätt.