Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande. Det framkom även i studien att förståelse och kunskaper saknades i vissa fall även hos  ungdomsmottagningar  och  läkare.  Tillgängligheten  av  skolsköterskan  på  de  olika skolorna  varierade.  Mer  resurser  bör  läggas  på  kunskaper  både  hos  skolsköterskor  och  de unga kvinnorna själva för att förbättra livskvaliteten hos de unga kvinnorna.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister. Genom att finnas nära tonåringarna har skolsköterskan och ungdomsmottagningar unika möjligheter att kunna upptäcka och hjälpa tonåringar som har depressioner eller nedstämdhet. För att öka möjligheterna till tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner är det viktigt att satsa resurser på skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Det bör också spridas mer kunskap om systematisk screening som har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att upptäcka depressioner.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman. Viktigt arbete, Tidsbrist, Känslor av otillräcklighet, Barnens företrädare, Att skapa tillit, Tillgänglighet, Betydelsen av preventiva metoder, Betydelsen av samarbete inom skolan, Samarbete med föräldrar - en svår gränsdragning, Socialtjänstens sekretess försvårar arbetet, Utebliven remisshantering försvårar samarbetet med BUP samt "Hål i organisationen".Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att det var viktigt att arbeta för psykisk hälsa hos eleverna. De upplevde tidspressen som ett hinder i arbetet med detta, vilket var frustrerande. Alla informanter önskade få möjlighet att arbeta mer preventivt. Samarbetet med lärare, kuratorer och föräldrar var betydelsefullt för att kunna hjälpa barnen. Samarbetet med andra vårdgivare upplevdes skiftande. Samtliga informanter var dock överens om att samarbetet kan förbättras.

Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor. Resultatet presenteras under fem huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var; skolsköterskan vill veta varför barnet har ont, att sträva efter att ta bort smärtan, att ge elever verktyg för att underlätta smärta, att ta hjälp av andra i omgivningen att hantera smärtan samt skolsköterskans ansvar i att hantera smärta. Resultatet visar att skolsköterskorna ofta möter elever med psykosomatisk smärta. Genom samtalet kan skolsköterskorna lindra oro samt hjälpa eleverna att finna orsaken till varför de har ont. De kan i samtalet också ge eleven verktyg till att lindra smärtan. Samverkan med föräldrar och andra yrkesgrupper är nödvändigt för att kunna hantera och arbeta hälsofrämjande hos barn med psykosomatisk problematik.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985–1997 (n=416). Besvarade (n=213) enkäter analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ analys. Resultatet i studien visar att unga vuxna som överlever ALL och dess behandling saknar kunskaper om sin sjukdom och dess fysiska och psykosociala konsekvenser. Studien visar också ett upplevt bristande stöd från hälso-och sjukvården efter sjukdomen och behandlingstiden hos unga vuxna som överlever ALL och dess behandling. Ytterligare forskning behövs kring hur samarbetet mellan skolsköterska och barnonkologisjuksköterska kan främja barnens återgång till vardagen och skolan ur ett fysisk och psykosocialt perspektiv.

Ungdomar med smärta i form av huvudvärk, magont och värk från axlar är ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrånvaro, påverkan på sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smärta i vuxen ålder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmärksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. Dessvärre saknas riktlinjer för handläggning av smärta hos ungdomar. Hälsosamtalet syftar till att fånga upp ohälsa hos ungdomar, men idag råder det brist på frågor med inriktning mot smärta.   Föreliggande studie syftar till att belysa ungdomars upplevelse av skolsköterskans betydelse för deras hantering av återkommande smärta. I studien använde författarna sig av kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Totalt intervjuades 9 ungdomar i åldern 17-18 år. Efter analys skapades två huvudkategorier; att känna förtroende till skolsköterskan, samt brist på tilltro. I resultatet framkom att ungdomen ansåg det viktigt att bli sedd av skolsköterskan, att skolsköterskan var genuint intresserad och fortsatte fråga om problemen med syfte att skapa en tillåtande atmosfär som möjliggjorde för ungdomen att våga öppna sig och berätta om smärtan. Brist på kontinuitet, rädsla för det okända samt utebliven interaktion i mötet med skolsköterskan var bidragande orsaker till en bristande tilltro. Genom att gå sin egen väg fann ungdomen egna strategier att hantera smärta men det fanns en tydlig oro inför att möta framtiden med en kvarstående smärta.  Skolsköterskans roll i hantering av återkommande smärta behöver synliggöras och implementeras för att minska stigmatisering av återkommande smärta. Fortsatt forskning behövs för att öka förståelsen och därmed kartlägga behov som kan leda till att tidiga stödinsatser kan erbjudas.

Övervikt och fetma bland barn är ett globalt växande folkhälsoproblem. Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att bli överviktig som vuxen. Nästan ett av fem barn är överviktig. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattning om övervikt bland skolbarn. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderade åtta stycken intervjuer med skolsköterskor i två kommuner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att skolsköterskorna ansåg att tre faktorer påverkar övervikt bland sina skolbarn. En stillasittande livsstil har vuxit in i barnens livsstil och är en anledning till den ökade vikten bland skolbarn. Skolsköterskorna ser matvanorna som en ytterligare faktor samt tillgången till mat som har ett högt energivärde samt är näringsfattig. Den tredje faktorn som skolsköterskorna ansåg påverka skolbarnens vikt var barnens föräldrar. Skolsköterskorna betonade föräldrarnas ansvar när det gäller kunskaper i näringslära som orsak eftersom det påverkar barnens hälsa. Studiens visade att föräldrar troligen har stor påverkan av sina barns livsstil och kan vara avgörande gällande barns fysiska aktivitet samt goda kostvanor. Det visades att det finns ett behov av hälsofrämjande insatser i framtiden för att förebygga hälsoproblem, som är kopplade till övervikt. Skolsköterskorna har en god helhetssyn på problemet dock bör deras kunskap tas tillvara på ett bättre sätt och ses som del i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs dock mer insatser.

Bakgrund: Barn nyttjar paracetamol på ett sätt som medför risker för barnets hälsa En del barn är inte medvetna om varför de har ont, utan självmedicinerar med paracetamolpreparat. Syfte: Att belysa skolsköterskors uppfattning om användande av substansen paracetamol bland elever i grundskola. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenemenografisk analys, genom e-post intervjuer med skolsköterskor i årskurs förskoleklass till 9. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor som arbetar i grundskola uppfattar att elever, främst i högstadieskola, självmedicinerar somatiska och psykosomatiska symtom med paracetamol. Det framkommer ur resultatet att skolsköterskorna uppfattar att elevers inställning speglar föräldrars inställning till paracetamol och detta påverkar användningen av paracetamol bland elever i grundskola. Konklusion: Skolsköterskor är en viktig källa till att lokalisera elever som mår dåligt och självmedicinerar med paracetamol. Genom exempelvis hälsofrämjande samtal kan skolsköterskor stödja de elever som självmedicinerar med paracetamol. Skolsköterskor har en stödjande roll i att försöka få elever att förstå och förändra sin livsstil för att främja hälsa.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fetma är ett folkhälsoproblem som har ökat i hela världen och utgör ett hot mot folkhälsan. Fetma drabbar vuxna såväl barn och är en bidragande faktor till ett flertal, livshotande sjukdomar. Skolsköterskan har en central roll i det preventiva arbetet mot detta problem och det är betydelsefullt med tidig diagnostisering och uppföljning, som bör ske i samråd med barnens föräldrar. Genom detta ökar chansen till god behandling samt tillfrisknande. På samhällsnivå genererar detta en friskare befolkning samt minskar sjukvårdskostnaderna för hela samhället. Syfte Syftet var att beskriva skolsköterskans preventiva arbete mot barnfetma. Metod En litteraturöversikt genomfördes, i syfte att sammanfatta aktuell, vetenskaplig fakta som berör området. Efter 16 framtagna artiklar, från databaserna, PubMed och Cinahl, analyserades de och fördes in i en matris. Matrisen fungerade som underlag för resultatet. Resultat I resultatet åskådliggjordes fem huvudområden. Skolsköterskans förutsättningar i sitt arbete, där hennes yrkesroll i skolan, innebar en nyckelposition, Föräldrautbildning, där föräldrar har inverkan på barnens dagliga beteende, Motiverande samtal, som fungerar vägledande och motiverar både barn och föräldrar till ett hälsosammare liv utan att berörda känner sig kritiserade. Skolsköterskans samverkan med andra yrkeskategorier är betydelsefulla när skolsköterskan saknar kunskap inom området. Slutligen sågs svårigheter i skolsköterskans preventiva arbete, påverkat av samhällets, föräldrars och skolsköterskans syn på problemet. Slutsats Skolsköterskans centrala roll i skolan är en informativ och vägledande funktion för en hälsosam livsstil, med rätt kost och motion. Hens preventiva arbete är betydelsefullt då hen kan påverka inte bara individen utan också hela samhällets nästa generation.

Bakgrund: Förekomsten av ångest bland barn och ungdomar ökar. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete som syftar till att förbättra den psykiska hälsan. Elevhälsan i Sverige, där skolsköterskan är en del i ett team, har som arbetsområde att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland elever. Ångest har visat sig vara det vanligaste psykiska problemet bland eleverna som besökte skolsköterskorna. Personcentrerad vård utgår från personens upplevelse av sammanhanget utifrån dennes premisser och en förutsättning för personcentrerad vård är patientberättelse, partnerskap mellan personen och personal samt dokumentation. Syfte: Att beskriva hur skolsköterskan kan stödja elever med ångestproblematik. Metod: Integrativ litteraturstudie med databassökning i tre omvårdnadsinriktade databaser samt manuell sökning. Resultat: Av 15 studier framkom huvudkategorin Processinriktat arbete med underkategorierna identifiering, behandling och uppföljning. Identifiering innefattade screeningverktyg och skapa förtroende med eleven. Behandling innefattade enskild behandling, gruppbehandling samt virtuell kommunikation. Uppföljning innefattade den individuella uppföljningens betydelse, vårdnadshavarens betydelse, teamsamverkans betydelse och dokumentationens betydelse. Slutsats: Alla delar i det processinriktade arbetet är lika viktiga och tillsammans med det personcentrerade förhållningssättet skapas en helhet i skolsköterskans stödjande arbete kring elever med ångestproblematik.